- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 16, årgång 1877 /
352

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inbillningens makt. Bild ur verkligheten af Förf. till "Högadals prostgård" - Logogryf. Th. - Charad. Helmer - Uttydningar - Den prisuppgift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352

På årsdagen af Henriks öfverlyckliga äktenskap
emottog han från Dtisseldorf nedanstående bref:
»Broder Henrik!

Hjertligen tackar jag dig och min kusin, din älskliga
maka, för er vänliga inbjudning att vara fadder
åt eder förstfödda! Min faddergåfva skall blifva
ett litet fantasistycke, kalladt ’Den lyckliga
inbillningerf.

Emellertid, bror Henrik, var det, sanningen att
säga, icke för mycket att denna ära vederfors mig, ty
troligen hade min lilla - jag förmodar af giltiga skäl
- vackra guddotter aldrig sett ljuset, åtminstone icke
så snart, om icke morbror Arthur tagit hand om saken,
om icke han haft sin hand med i spelet! Jag talar i
gåtor, tycker du, och deruti kan du hafva rätt, och
sedan nu allt försiggått på behörigt sätt, och Nanny,
som du säger, alldeles öfvergifvit sina skrupler,
så tycker ja,g, att lösningen icke kan vara farlig
att meddela:

Jag har, som du vet, målat eller åtminstone kluddat
mycket i mina dagar. Jag har nästan från barndomen
lefvat for penseln och med penseln - har ibland
lyckats dermed skapa något, som kanske vunnit
andras bifall, som väckt min egen glädje och som
möjligen smekt min konstnärliga egenkärlek. Men tro
mig, Henrik, att alla dessa skapelser tillsammans
icke skänka mitt hjerta en så ren glädje, en så
Ijuf tillfredsställelse, som ett enda litet fint
penseldrag, hvilket jag en gång gjorde på ett par
professorliga läppar! . . . Och nu, Henrik, nu har
du lösningen af gåtan!

Helsa och omfamna hjertligt din kärleks dyra föremål
från mig, som cljerft nog anser mig som, om icke
skaparen af, så åtminstone medhjälparen till både
din och deras lycka och som derföre vågar hoppas,
att på Lillans kristningsdag en skål pligt-skyldigast
tillegnas

morbror Arthur."

StDarnets fröjd min åsyn väcker, Gladt det handen
mot mig sträcker: Sorgen bort med stunden far. -

God är jag utaf naturen Och precis som "klippt och
skuren" Att försötma lifvets da’r. -

På de finaste kalaser, Prunkande med granna fraser,
Får du se mig med min slägt.

Och vid sjelfva bröllopsfesten, Nära nog så visst
som presten, Är jag med i prydlig drägt. -

Efter skalet döms ju kärna. Och hos mig må du det
gerna: Jag ej "fårakläder" bär^

Men jag sjelf, som många andra, Genom "eldprof"
har fått vandra För att blifva - livad jag är.

Gåtfull är jag öfver måtta; Utaf mina delar åtta
Bildas hela tjoget, minst.

Säg hvad alltid följer spåren Af de Ijufya_ungdomsåren
Och för minnet är en vinst;

JBvarifrån, i "långa banor", Båten leder sina anor,

Äfvensom det största skepp;

Samt ett fantasiens under, Uti nattens hemska
stunder. Gäckande ett smidt begrepp;

Hvad en målning alltid höjer, Förutsatt att formen
röjer En i allo riktig smak;

Hvad som ömt till hjertat talar, I palatsets höga
salar, Eller under kojans tak;

Och hvad lian är i sitt hjerta, Som vid nästans-nöd
och smärta Aldrig räckt en hjelpsam hand;

Och den täcka insjöns yta, När ej vindkast henne
bryta I en enda krusnings rand;

Hvad ur samma sjö i dagen Med forsat och list blir
dragen Upp till läckergomens bord;

Hur, när hederssak det rörde, Tungan kallades, som
förde, Utan hejd, förgiftadt ord;

Tåligt djur, som ofta funnit Döden, förrän fram det
hunnit Till sitt mål, med dyrbar last;

En som ej för faran blinkar, Alltid lyder hederns
vinkar

Och vid gifvet ord står fast;

Hvad i lägret hastigt väcker En soldat, der han sig
sträcker Makligt uti tältets skygcl;

Nyttigt bohag, som är vigtigt, Att man har i ordning
riktigt, För att sköta bvk och brygd;

Hvad du är på plågans läger Och om själsfrid dn ej
äger - Ägde du än gods och guld;

Liten "krypskytt" här på jorden, Som kan tyckas skapad
vorden Blott för dina synders skuld;

Styrkans bild, som stolt sig höjer, Bryts af storm,
men ej sig böjer; Hur du ser den öde hed;

Tvänne träd i dalens sköte, Dit till efterlängtadt
möte, Med bevingad fot du skred;

Mattan, som din fot beträder, Som sig för ditt öga
breder, Prunkande i blomsterprakt. -

Men jag sluta må, ty redan, Ja, helt visst för länge
sedan, Alltför mycket liar jag sagt. –

Th.

En buskväxt det finns, som mitt andra mitt hela. Att
du har den skådat, det kan icke fela. Helt lätt af
mitt andra milt första man gör, Och det blir mitt
andra mitt första derför.

Helmer.

Lösning af Logogryfen i föregående häfte, sid. 320:
Färgblindhet; hvaraf kunna bildas orden: träd, blind,
lin, lärd, flärd, bild, frid, bin, ed, hind, blidt,
räf, fint, hägn, frihet, fet, ben, flit, din, färg,
här, het, träl, ring, frände, färdig.

Lösning af Schack-Charaden i föregående häfte,
sid. 320: Uti mitt andra vinden fritt plär spela:
Mitt första i mitt andra blir mitt hela.

I>en

som föreladeso våra läsare i denna årgång-s femte
häfte, liar satt myror i hufvudet pä mänga. Några
tjogtal försök till lösningar hafva till oss insändts,
men - ingen har lyckats lösa gåtan. "Starka karlar
är det godt om, men qvicka ondt efter’, som Menelaus
sade. Emellertid torde den förelagda uppgiften kanske
vara olöslig-. Yi äro böjda för detta antag-ande,
dela derför, att dess inlemnare till tidskriften -
en klyftig- materaatikus - dermed förgäfves orakat i
flera år på lediga stunder, och dels derför, att de
insändare, hvilka grundligast och med största oinsigt
behandlat saken, kommit till’resultatet: omöjligt.

De af insändarna, som nedlagt största arbetet på sina
lösningsförsök, skola vi här uppräkna, ined angifvande
tillika af de misstag-, de begått:

0. Söderberg, Arsunda, Adolf Andersson, Göteborg-,
J. A. Strid, Moholm, Tomten, B. Fossum, Carleholm
och Eugenia Boström, II öl e & Helleby, hafva alla
lagt siffror och färger rätt hvar för sig, men deras
numrering är oriktig, ty hvarje färg innehåller samma
nummer och icke en af hvarje utaf de sex uppgifna.

H. F. Muttern, Wendelsby & Karby, har älven lagt
både färger och siffror riktigt, men försöker man
passa ihop dem, så visa sig alla de uppgifna sätten
felaktiga.

, .

L. A. G., D - cl, anser uppgiften olöslig. I sin
bevisning för riktigheten af denna uppfattning anför
han emellertid två andra riktiga uppgifter både
med fyra och åtta siffror och färger, af hvilka vi
framdeles skola meddela den sednare till tankeöfning
för deraf intresserade.

Riktiga afhandlingar, som äro ^resultatet af mycket
arbete, hafva insätults af 0. J. Stenliorg, Askersund,
och J. R. Åkerlund, Geile.

förbundna att offentliggöra, som vi derigenom fritaga
oss från allt ansvar, ifall ngo eller några skulle
förspilla ett helt lif med arbete på prisuppgiftens
lösning. H Stenborg skrifver följande beaktansvärda
ord:

"De, som icke kunna behandla frågan teoretiskt,
men ändå känna sig frestad

kunna uppställas, men föga sannolikt är det, att något
af dera skulle utgöra undantag från den symetrilag,
som gäller för de 8,291,400 systemerna!" - Frågans
lösning torde alltså få ställas under framtidens dorn.

Ehuru prisuppgiften icke blifvit löst, har Red. dock
beslutit, såsom någon ersättning för den möda, hrr
Stenborg och Åkerlund underkastat sig- och som en
liten uppmuntran för deras visade intresse för sådana
långt ifrån onyttiga tankeöfningar, att tilldela
dem hvardera nu pågående årgång af denna tidskrift,
hvilken expedieras enligt uppgifvon adress.

Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1877.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1877/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free