Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logogryf. A. Holmgren - Schack-Charad. A. Holmgren - Grekiska gåtor - Charad. T. - Bokstafsgåta. A. Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar alltid mitt hela, Så skall det ej fela, Det du
blifver prisad Och tacksamhet visad, I lifvet och
döden, För bistånd i nöden. Mö runor nu tag, Åtta
olika slag, Sedan ordna demoså, Att de svara uppå
Hvarje gåta för sig, Som här säges för dig:
Hvad mång’ dam blef till sist, Fast sin fägring
hon mist. Hvad är jungfrun, som har Kindens rosor
än qvar? Hvad är det, som man får, När som vännen
bortgår? Hvaraf rosen så röd Får sin hastiga
död. Hvarmed näring hon tog, Lilla rosen, som
dog. Hvad för bro, som ej har Några plankor och
kar. Hvad fick pilten ta’ mot, Då han ej gjorde
bot? Hvad är fågeln, som far Fritt omkring alla
dar? Hvad som vissnar och dör, När som sommar’n
upphör. Hvad på plogen det är, Som går före och
skär. Hvad för namn på all mat, Bad’ i skålar och
fat. Hvaraf jern lider men, Men ej någonsin sten.
Hvad som slingrande går Ibland buskar och snår. Hvad
för redskap det är, Oxen tålmodigt bär. Hvad i ekan
man bör, Då den framåt man för. För hvad uttryck i
fröjd Man är särdeles böjd. Ett matnyttigt djur,
Men af smutsig natur. Hvad en kung kallas plä’r,
Då han segerkrönt är. Hvaraf mången har dött, Då
han sofvit så sött. Hvad ett skogarnas djur Städse
söker på lur. Hvad är dagakarfns hand Bad’ i stad
och på land? Hvad är bröd, h var uti Finnas sådor och
kli? Hvad i noten vi få Understundom också. Hvad är
den, hvilken har Stora guldhögar qvar? Hvad en jungfru
ej ger Åt den sven hon helst ser. Hvad skomakaren gör,
Ty till facket det hör. Hvarmed saken han ta’r Den som
vresighet spar. Hvad på kyrkogård står, Vid hvars fot
fälls mång’ tår. Hvad emellan dem är, Som förlikas ej
plä’r; Och ett namn feminint, Som jag anser för fint;
Samt en blomma rätt söt, Hvars behag mången njöt.
Hvad i skorstenen finns, Om ej orätt jag minns; Och
ett djur, hvarpå man Mycket väl rida kan. Ibland Gudar
det är En, som hammare bär. Hvad åt hunden man röt,
Då han klagande tjöt. En beklädnad af skinn, Hvari
foten kör’s in. En lokal, hvari man Bacchi dyrkare
fann. En fisk bland de många I hafvet vi fånga. Hvad
en vers innebär, Stundom ofta så kär. Ett pronomen,
som må Återvisande stå. Hvarmed elda man plä’r,
Enär billigt det är. Hur den rädde försvann Med
förfäran minsann. Hvad för djur, hvilket bär På en
dryck för oss kär? Hvad är det, hvilket jag Till
min vän med behag? Hvad sin fågelen flög. Då han
hädan sig smög. Hvad förtär man ibland Bad’ i stad
och på land? Hvad af mjölk man kan få Jemte smör
likaså. Hvad är glädjen, som far - Blott en stund
stannar qvar? Hvad i landet vi fått, Då all handel
nedgått. - Tag nu vänligt emot, Hvad jag lagt för
din fot.
A. Holmgren.
Efter hästens gång på schackbrädet.
1
flic
jag
mitt
från
snäll
min
lagdt
hen
jag
du
ka
slut
1
mitt
kan
en
om
ka
får
för
tan
til
ma
skän
näs
vill
till
hvad
ka
sta
an
la
åt
plär
då
ka
min
fat
Med
las
till
ett
mitt
hon
är
dra
har
träd
he
ka
nor
kro
du
ver
och
ba
kal
som
får
blif
tun
na
tar
gåtor.
1.
Jag är det svarta barnet af en lysande fader. En fågel
utan vingar, höjer jag mig ända till himmelen. Jag
frampressar tårar ur de ögon, jag möter, utan att
deras ägare har någon anledning till sorg. Jag har
knappt hunnit födas, förrän jag försvinner i luften.
2.
Först var jag brun till färgen; men blef rådbråkad
och är vorden hvitare än snö. Jag tycker om bad och
fiske och är den förste, som infinner sig vid det
ståtliga middagsbordet.
Charad.»
Mitt första med l fins i skogar och dalar, Och
humlor och bin suga gerna dess must; En växt, som
om Skaparens allgodhet talar « Och är i sin
blomning för ögat en lust.
Mitt andra? O, tärna, begärligt du längtar Dertill
och du drömmer om sällhet och frid. Men när du
det vunnit, kanske du dock trängtar Tillbaka till
ungdomens lyckliga tid.
Mitt tredje ibland blir en följd af mitt andra:
Man drömmer om glädje, men finner blott sorg. Er,
flickor, som sucka, jag vill dock ej klandra, Det
svårt ju kan vara att gifva en korg.
Men känna Ni ängslan betaga ert hjerta Vid tanken, att
tiden bortilar med fart, Och se Ni än lifvet i färger
så bjerta - O, lemna dock icke mitt hela för snart!
T.
Bokstafsgåta.
Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt
sammansatta, bilda fjorton ord, hvilkas
begynnelsebokstäfver beteckna namnet på en berömd
svensk historiker och slutbokstäfvema namnet, på ett
af hans arbeten:
en, U, ä, ta, ösa, glo, k, c, o, er, r, to, 6, d,
he, or, ry, l, u, ar, d, a, am, rad, Is, r, en, 6,
e, u, r, att, g, il, p, db, m, ar, g, th, e, c, ga,
g, l, u, s, us, ch, wal.
Orden beteckna:
1. En svensk fästning. 2. En stad i Schlesien. 3. Ett
karlnamn. 4. En bergsträcka i Tyskland. 5. En ryktbar
qvinna i gamla testamentet. 6. Ett kokkärl. 7. Ett
fiskslag. 8. En finsk skald. 9. En konung i
Israel. 10. En helsobrunn i Skåne. 11. En stad i
Norge. 12. Ett adjektiv. 13. En stad i storhertigdömet
Baden. 14. Ett husdjur.
A. Holmgren.
Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
