Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfdalens porfyrverk. K. E. och K. W. - Kyrkogården. Ebbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
51
utmärkta konstarbeten, isynnerhet bordskifvor och
urnor. Vid verldsutställningen i London år 1851 lät
konung Oskar exponera flera Elfdalsurnor, hvilka alla
tillvmmo sig den största beundran. En af dem, som
förut varit uppställd på en af trädgårdsrundlarna
vid Rosendal, skänktes af Oskar till drottning
Victoria. Bland de porfyrarbeten, som vid
Filadelfia-utställningen tillvunno sig uppmärksamhet,
voro äfven flera delar till en stor, mörkprickig
kolonn, hvilken varit ämnad att resas på den plats
i Mora, der Gustaf Wasa talade till dalkarlarna.
Såsom bevis på den utomordentliga färgrikedom,
Elfdals-porfyren representerar, må nämnas, att
bordskifvor i mosaik blifvit der förfärdigade
med rutor i icke mindre än 64 särskilda,
bestämda skiftningar. I "Carl Johans galleri" på
Drottningholms slott finnes ett praktbord, i hvilket
"alla porfyr-slagen" förekomma.
Konung Oskar sålde Elfdalens porfyrverk, med alla
dess påbörjade arbeten, till brukspatron Arborelius,
hvilkens enka sedermera öfverlät verket till nuvarande
agaren, brukspatron Gottfried Berg, som haft glädjen
mottaga beställningar från till och med så aflägsna
länder som republiken Chili samt från många trakter
af Nordamerikas förenta stater.
Nu, liksom allt ifrån dess uppkomst, drifves Elfdalens
porfyrverk med vattenkraft. Den förut omnämnda,
af direktör Hagström inventerade mekaniken är ännu
till sin grundprincip densamma, som år 1788 började
tillämpas, ehuru vissa förbättringar under tidernas
lopp vidtagits.
Användningen af de hårda stenarter, bland hvilka
porfyren intager främsta rummet, har utan tvifvel en
stor framtid. Utom de kolossala monumenten af granit,
finna vi hos .de gamla egyptierna äfven serpentin
och porfyr ymnigt använda för plastiska ändamål,
såsom statyer, sfinxer m. m. Sedan under romerska
republikens sista tid marmorn vunnit insteg såsom
ett lyxmateriel i den romerska arkitekturen, finna
vi deremot under kejsardömets sednare tid en stor
förkärlek för de hårdare sten-arterna, granit och
porfyr. Kolossala pelareskaft, vaser och urnor bära
-ännu i den eviga staden vittne härom.
Denna förkärlek gick ända derhän, att man, till föga
fromma för konsten, våldförde sig å materialet. Så
finna vi till exempel uti Vatikanens samlingar
två fullkomligt väl bevarade kolossala sarkofager
af porfyr, rundt omkring prydda med en figurfris,
framställande ett Bacchiskt tåg i hög relief. Dessa
sarkofager hafva inneslutit stoftet af Konstantin den
stores maka och dotter. Endast ur synpunkten af de
svårigheter, materialet uppställt, kan man beundra
detta arbete, som äfven härförutan redan skulle
bära vittne om det inträdda förfallets otympliga
formgifning.
Liksom den gamla romareverlden hemtade sin granit och
porfyr långt borta ur Egyptens och Nubiens berg, så är
vår stenrika nord kallad att i detta hänseende blifva
den moderna verldens naturliga förrådskammare. Äfven
våra färgade marmorarter, ehuru icke lämpliga att
i vårt klimat stå utsatta för fria luften, förtjena
doock större anseende och användning, än de hittills
åtnjutit. Åtskilliga tecken antyda ock en stundande
förändring härutinnan. Vid. Stora Operans i Paris
färgrika prakt dekoration’ äro isynnerhet stora
vestibulens balustrader^ af grön svensk marmor. Då
hopade rikedomar i en framtid komma att mera allmänt
medföra en större lyx i byggnadsmaterialet, skola
säkert byggnadsdelar af granit och porfyr blifva en
betydande utförsvara från vårt land.
Äfven i Sveriges hufvudstad vittna två nya
praktbyggnader, Skandinaviska Kreditaktiebolagets
och Bolinders palats, med sina kolonner af slipad,
grön granit, om en i vårt land vaknande håg för
byggnadsmaterialets äkthet och adel.
Vår samtids mest storartade arbeten, och framför
allt de största monument i granit, äro att finna i
det ryska kejsarrikets hufvudstad, som hemtat sitt
material ur finska stenbrott.
Förbättrade arbetsmetoder och lättade kommunikationer
böra, så snart arbetena kunna bedrifvas i tillräckligt
stor skala, kunna bereda Elfdalens porfyr en väg ut
till verldsmarknaden. Materialets skönhet möjliggör
äfven en konstindustri af mindre pjeser, såsom
urnor, askar, smycken m. m. Men man skall icke nöja
sig med att kunna tillverka, man skall äfven kunna
sälja, man skall icke göra blott profVer, utan äfven
affärer. Detta gäller icke blott Elfdalens porfyrverk,
utan fastmer våra kära landsmän i allmänhet.
K. E. och K. W.
Kyrkogården.
Hem för trygga hvilostäder,
Fredade och lugna ort!
Vandrarn, fylld af vördnad, träder
Här inom din gallerport.
Lifvets lotter ojemnt falla,
Ojemnt skiftas lyckan ut;
Men hur ock den skiftar, alla
Lika jordlott få till slut.
Den, som hemlös var i lifvet,
Den, som bodde i palats –
Här till sist blef båda gifvet
Samma rum till lägerplats.
Ännu dock, då stum är döden,
Minnesvårdar sprida ljus
Öfver skilda lefnadsöden,
Tills de sjelfva bli till grus.
* * *
Framåt stigen vill jag vandra:
Tvänne minnesstenar stå
Der vid sidan om hvarandra,
Mycket skilda åt ändå.
Dyrbar är den ena vården;
Mejslarn säkert haft besvär:
Titlar, sjelfva vasaorden,
Ristats in i marmorn der.
På den andra, i graniten
Lätt en inskrift tydes än,
Fast af regn och vittring sliten:
Namnet på en menskovän.
"Hvem har rest den granna stenen?"
Vid den ena spörjas plär.
Man med andakt kröker benen
Vid den andra, tillber der.
* * *
Bortom hägnadsmurn, på vägen
Rör sig hopen bullersam;
Menskoiden vandrar trägen,
Sorglös der sin bana fram.
Drömmande, med lösta lockar
Och i anletsdragen frid,
Går en mö och blommor plockar
På en skogsäng strax bredvid.
Ack! Jag vet, hvad de betyda;
Bästa vård på kullens rand
Bli de blommor, som den pryda,
Skänkta af en vänlig hand.
Ebbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
