- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 17, årgång 1878 /
96

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungherrarna och Gamleherrn. Novell af Emilie Flygare-Carlén. (Forts.) - Logogryf. Erhard - Bokstafsgåta - Tankeöfningar - Grekiska gåtor - Uttydningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

96

riktig, så är pappas herr son icke pappa sjelf. Min
hustru - när jag finner någon - får ej en sådan make,
som pappa är. Lyckligtvis har den flicka, som är på
förslag, aldrig sett hemmet och lifvet här."

"Huru", svarade ryttmästaren, "är det redan en dam
på förslag! Har morfar utsett henne?"

"Ja, både morfar och mormor."

"Än du sjelf?"

"Jag är ännu neutral, ty jag har ej sett henne. Hon
väntas återkomma från en stockholmspension just
under det jag nu är frånvarande. Men jag tog löfte
af gamla herrskapet,

att ej börja några slags underhandlingar fore min
återkomst, ty kan jag ej först förälska mig i henne,
så förälskar jag mig aldrig i hennes rikedom."

"Du har handlat klokt. Ett äktenskap är någonting
nästan syndigt, då det afslutas utan ömsesidig
kärlek . . . Vet du, att hur högt jag respekterar
morfars förslag, så tror jag ej, att du stannar vid
den förbindelsen. Jag åtminstone hade aldrig kunnat
fästa mig vid en qvinna, som jag från början ej sjelf
utsett åt mig."

"Det är en stolt och hederlig mans principer, pappa,
- jag gillar dem. Och låt oss nu gå in."

Välkommen i tjenst, kära Lotta! Se här

pigkammar’n innanför köket; Här hvilar du lugn
efter dagens besvär, Då slut är med kokning och
stöket. Men säg, kära du, om nå’n slägting da har,
Som brukar dig ofta besöka? Till Stina, som flyttat,
kom jemt en husar, - en faslig kusin till att röka! -
Hon lät honom komma och länge bli qvar, Jag måtte
då be eller gräla. Säg, har du kusin, kära Lotta ?"
Till svar Så käckt sade Lotta mitt hela!

Tolf bokstäfver finnas i ordet, du får, Såvida du
funnit det rätta. Till tjogtals med gåtor den mängden
förslår; Yi vilja blott välja de lätta:

Hvad är det som fröjdar oss alla, om blott

Yi måttligt förstå att det njuta?

Hvad hörde man spelas i forntida slott?

Ett namn på ett tåg i hvar skuta;

Hur smakar den fågel, som lefver af fisk?

Hvad förr man från tornet fick höra;

Hvad finner man säkert på krögarens disk?

Hvad färd vill man ogerna göra?

Hvad skriker i skog, om man sagan får tro?

Ett binamn - ej vackert - på munnen;

På mäktiga elfven en osäker bro;

En brödsort, nu nästan försvunnen:

Hur är till sitt sinne den röde herr räf?

Hvad sätter väl fiskar’n på kroken?

Hvad träffar du på i hvarendaste väf?

Hur visar sig tiggar’n, den sloken?

Hvad vinner i styrka, ju mer det är kort,

Men framkommer långt nog på fester?

Hvad ofta för tanklöst en hvar gifver bort

Åt objudna, tiggande gäster;

Af inhemska trädslag säg namnen på två!

Två husdjur, som gånga på fyra;

Ett rofdjur, som stundom vill menniskor slå,

När snön ses kring hedarna yra;

En vän, som dig minner hur timmarna gå;

Hvad stundom en vådeld kan vålla;

En gåfva, som flickorna sällan försmå;

Ett ting, hvari sjömännen hålla;

En bergart, hvaraf vi i Sverige fått nog;

Ett mått, som för metern får vika;

Hvad, mången till skada, kan fås på en krog;

Hvad, mest finns i hafvet, det rika;

Hvad medeltidsriddaren bräckte som rör;

En plats, hvarest grälande mötas;

Benämning, du icke kan få förr’n du dör;

Hvad skomakar’n gerna ser nötas;

Hvad nutidens konst kan förvandla till smör;

Hvad stundom plä’r ske i en grufva;

Hvad godt är att vara, när fara står för;

Hur smakar en omogen drufva?

En sak, som man brukar på grafvar, vid val;

Hvad skutan ses göra bland upprörda vågor;

Hvad vinet tycks göra i slipad pokal;

Hvad svårt är att göra bland hundrade frågor.

Erhard.

Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt
sammansatta, bilda tretton ord, hvilkas
begynnelsebokstäver beteckna namnet på en svensk
författare och slutbokstäfverna namnet på ett af hans
dramatiska arbeten:

ren, an, i, ur, et, bi, cl, l, ve, g, ar, be, u, ön,
d, g,

trä, no, ar, na, am, s, l, kra, or, rak, ej, el, a,

r, da, n, ma, pä, a, h, ge, tt, j, ne, ni.

Orden beteckna:

1. En rusgifvande dryck. 2. En stad i Italien. B. En
rofgirig fågel. 4. En del af Ryssland. 5. En
del af Sverige. 6. En stad på Sicilien. 7. Ett
fruntimmersnamn. 8. Ett afrikanskt rofdjur. 9. En
konjunktion. 10. Ett rike i Europa. 11. Något,
som går upp i rök. 12. En sjö i Sverige. 13. Ett
eldsprutande berg.

1.

Tag fem olika färgade papper, klipp af hvarje färg
fem fyrkantiga lappar och skrif å dessa siffrorna
l, 2, 3, 4, 5, så att en af dessa siffror kommer på
hvarje färggrupp. Lägg så de 25 lapparna i fyrkant,
med 5 i hvar rad, så att inte samma färg eller samma
siffra åter kommer i någon rad, vare sig man räknar
uppifrån nedåt, från venster till höger eller snedt
öfver från ett nedre hörn till det motsatta öfre.

2.

Tag åtta olika färgade papper, klipp af hvarje åtta
fyrkantiga lappar och förfar med dem på samma sätt,
som här ofvan blifvit angifvet.

Du tog mig ung; kanske har du utgjutit och druckit
mitt blod. Mr jag blifvit gammal och min hud betäckt
med skrynklor och förtorkad, äter du mitt kött.

6.

Den, som ser, ser mig icke, då den, som ingenting
ser, ser mig; jag springer, utan att röra mig ur
fläcken. Jag är en lögnare; stundom talar jag likväl
sanning.

Uttydningar.

Lösning af Logogryfen i föreg. häfte, sid. 64:
Hjeltebragd, hvaraf fås: dal, Balder, Brage, bard,
bal, dag, bad, Gerda, gal, haj, alg, elg, Lethe,
jagt, Hel, leda, hagel, eld, herde, heder, ja,
erg, Greta, Beda, Bertha, Edla, Thea, bedja, tal,
hjertelag, halt, te, deja, ed, berg, drag, hat,
bet, lejd, Bele, Helge, Atle, bele, bred, galder,
hare, lag, halt, al, ålder, ejder, lager, berga,
Gabel, glad.

Lösning af Grekiska gåtor i föreg, häfte, sid. 64:
N:r 3: Becket; N:r 4: Spegeln,

Lösning af uttydningen af Schack-Charaden i föreg.
häfte, sid. 64: Kärlek.

Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1878.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1878/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free