Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXIX. Lars Johan Hierta. Axel Krook - Guttaperkaträdet - Musslor som stenborrare. X+.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
själsspänstighet. Så skref han till Thomander:
"Under en sysselsättning, sona dagligen sönderplockar
själsverksamheten i hundrade småbestyr, såsom i
mitt fack, och der detta oupphörliga skjutsande
från ett föremål till ett annat, under kommersandet
med hela verldens nyheter, förefaller odrägligt i
samma mån som det icke ens unnar mig den sorgliga
tillfredsställelsen, att få egna några odelade
stunder åt ett inre lif, skall ett bref från dig
blifva en angenäm och lindrande balsam . . .->.>
I ett annat bref: "Ifall man kan säga om någonting,
att det ligger som bomull kring hjertat, så är det
tanken att äga några få sådana personers vänskap,
hvilka man obetingadt kan älska och värdera, så att
man vill kasta hela sin själ i deras famn-, och jag,
som i det hela är en af de der blöta, sekundära
naturerna, behöfver stundom inter discrimina rerum
en sådan tröstande tanke samt njuter derför äfven
känslan deraf med en affek-tion sådan, som jag nära
nog föreställer mig qvinnans. Tala likväl icke
om en sådan bekännelse för någon, ty det skall i
mängdens ögon förefalla alldeles för vekt af en
Aftonbladsredaktör att finna sin bästa glädje i att
omfatta sakerna med ett sådant der barnasinne."
Emellertid hängaf sig Hierta, sedan han lemnat
tidningen, derför icke åt overksamhet - huru skulle
det varit möjligt för honom?-, utan egnade sig med
oförtrutet nit åt sin stora affärsrörelse och sin
vidt omfattande medborgerliga verksamhet.
Hvad den sist nämnda beträffar, må nämnas några af
hans mera framträdande lagförslag - att uppräkna dem
alla, förbjuder oss utrymmet. Såsom adelsman och
derför sjelfskrifven medlem af representationen,
föreslog Hierta redan år 1834 införandet af ett
mera frisinnadt tullsystem, än det då rådande
prohibitiva. Med understöd af sin tidning kämpade han
kraftigt härför, och det lyckades till sist. Likaså
med en utvidgad näringsfrihet, som ock blef under
Oscar I lag. Senare finna vi på hans meritförteckning
förslag om: spö- och risstraffets upphörande;
kyrkopliktens och "Skampallens" borttagande;
räntefotens frigifvande och bysättningstvångets
upphörande; upphäfvande af förbudet mot tryckta
skrifters försäljning på offentliga ställen; lika
arfsrätt för bröder och systrar; afskaffandet af
husagan; utvidgning af judarnas rättig-
heter; medelpostportos införande för hela riket;
utvidgade rättigheter för qvinnan i afseende på
offentlig verksamhet; bättrandet af den gifta qvinnans
ställning i ekonomiskt hänseende till mannen m. m.,
m. m. I afseende på frågan om representationens
ombildning verkade han oförtrutet både som riksdagsman
och tidningsman. Listan visar, huru ifrigt han kämpade
i humanitetens intresse, hvars fana han ej heller
någonsin svek, så länge han ännu andades på jorden.
Ett framstående rum i Hiertas verksamhet i andra
riktningar intager hans förläggarskap, genom hvilket
han utöfvat stort inflytande på sin samtid, isynnerhet
genom det romanbibliotek, han i flera år utgaf och
hvarmed han beredde den stora allmänheten tillfälle
att få göra bekantskap med utlandets största
skriftställare, och genom sitt Lördagsmagasin,
en illustrerad veckoskrift med allmänt nyttiga och
underhållande uppsatser och skildringar. Han förlade
äfven en mängd svenska originalarbeten, och mången
nybörjande svensk skriftställare hade i honom en
uppmuntrande, stundom äfven uppoffrande vän. Bland
hans största förlager voro Fryxells "Berättelser
ur Svenska Historien" och "Geografiskt-statistiskt
Lexikon".
Såsom industriidkare skaffade sig Hierta
anseende i sin egenskap af anläggare af den första
stearinljusfabriken i Sverge och såsom innehafvare
af Barnängens sidenfabrik, på hvilken sist nämnda
han i trots af fabrikens syfte dock ej spann silke i
jämnförelse med den förra och de många andra fabriker
och anläggningar, åt hvilka han egnade sin verksamhet
eller i hvilka han mera var endast delägare.
Men vår teckning har redan svällt ut för mycket ... Vi
måste förbigå Hiertas outtröttliga id i så många andra
hänseenden, såsom kommunalman, köpman, skeppsredare,
myr-uppodlare och Gud vet hvad allt för mera, hvars
stora mängd, som kunnat nedtrycka så mången annan,
likväl icke kunde ännu i sena ålderdommen minska
hans sinne och smak för estetiska njutningar, för
blommor och grönt, eller göra honom mulen i ett hem,
der det ock rådde för honom idel solsken och värme
- hjertevärme. Från detta hem och de der varande,
från ett fosterland, som länge skall sakna honom,
gick han för tidigt hädan.
Axel Krook.
(Se illustrationen sid. 260.)
’ å de ostindiska öarna Borneo, Sumatra och Java
samt på halfön Malacka växer af ålder ett träd,
tillhörande familjen Sapotacea,. hvilket intill
senaste tiden ansågs alldeles värdelöst. Nu mera,
eller sedan början af 1840-talet, förser dock detta
träd den industriella verlden med ett ämne, hvilket,
liksom guldet i Kalifornien, förorsakat stora sociala
om-störtningar i de land, der det frambringas. Detta
träd är
guttaperhaträdet, hvilket utdunstar det ämne, som,
bearbetadt och under namn af guttaperka, nu ingår,
snart sagdt, i våra dagliga behof och användes
för tusentals olika ändamål. Gut-taperkan låter,
i förbindelse med andra ämnen, bearbeta sig till de
mest mjuka och elastiska ting, lika väl som till de
mest hårda, slitbara och segslitna. Illustrationen
å sid. 260 visar guttaperkaträdets utseende.
land många af de naturens gåtor, hvilka menniskotanken
ännu icke kunnat lösa, är äfven den huru ett så
litet hjelplöst kräk, som en mussla, jämnförd med
många andra djur, tyckes vara, kan förmå borra
sig igenom klippor af stenarter, hvilkas hårdhet
till och med bild- och stenhuggarens mejsel har
svårt att öfvervinna. Emellertid förekomma sådana
fall rätt ofta, hvarom man blifvit öfvertygad vid
t. ex. klyfning af ur hafvet upptagna block, midt in
uti hvilka lefvande musslor påträffats.
De mest bekanta af dessa bergborrare, hvilka spränga
sig igenom under vattensklipporna, äro pholaderna,
hvilka vanligast hafva sina boningar i hafssträndernas
kalkklippor. Dessa musslor, hvita och små, hafva
smakfullt prydda skal med framspringande lameller
eller regelbundet ordnade spetsar. Skalet har en
springa både bak och fram, af hvilka den ena är
afsedd för andedrägts-och näringsrören, hvilka det
lilla djuret utsträcker derigenom
från sitt hål inuti skalet, och den andra och något
större för djurets fot, en tjock och stark lefvande
sula, som har en vigtig uppgift i detta djurs lif.
I kalkbergen på Frankrikes hafsstränder, der
phola-derna ymnigt förekomma, är det alldeles
visst, att de verkställa sina borrningar just
med foten. Detta är dock i sjelfva verket icke
så märkvärdigt, ty dessa berg äro Dadelmusslan
(Lithodomus UtJwphaga’).
genomdränkta af hafsvattnet,
mycket mjuka, så att man med blotta fingret till och
med förmår göra fördjupningar deri. Deremot vet man
ingenting bestämdt om de medel, dessa bergborrare
begagna för att intränga i t. ex. de hårdaste
marmorhällar, men man antager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
