- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 17, årgång 1878 /
306

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helge-Andshuset i Visby och dess kyrkor. C. J. Bergman - Hösten. Gereon - Gubben Rodebergs erfarenheter. Upptecknade af Sylvia. VII. Förtroende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

fyra grafstenar med inskrifter och figurer från 1300-
och 1400-talen. Hvalfven hafva till stor del rasat:
triumfbågen mellan långhuset och koret är mycket
skadad, men den del, som, tunn och bräcklig, ännu
qvarhänger, tager sig pittoreskt ut i den mycket
förstörda, men, såsom omstående teckningar bevisa,
ganska vackra ruinen.

Öfver kyrkans sprängda hvalf resa sig ännu trenne
spetsiga rösten, som uppburit ett kroppåstak, hvarpå
förmodligen en s. k. tak- eller gafvelryttare (liten
tornspira) har suttit.

Såsom ofvan är nämndt, har sjelfva sjukhuset, bestämdt
för spetälska och andra svårare sjukdomar, längesedan
blifvit ödelagdt, och deraf finnas inga andra spår
än några spridda grundmurar, några grushopar och ett
par igenfyllda brunnar.

Om några danske män, en »Mester David Härold» och
en »Laurids Skriffuere», som af konungarna Hans
och Kristiernll haft »S:t Jörgens spetalgodz>» i
förläning och genom hvilkas oredliga och egennyttiga
förvaltning inrättningen kort före eller ’kort efter
reformationen råkade i förfall, finnes sägner och
urkunder, men utrymmet medgifver ej att derom orda.

Strax norr om S:t Göran höjer sig det
s. k. Galgberget, hvarpå det forntida
afrättningsstället, med sina tre pelare inom en låg
ringmur, är beläget, Yid vestra foten af detta berg
ligger en grotta, med det romantiskt rysliga namnet
"Rofvarekulan », och på slätten der nedanför märkes
en labyrintisk stenläggning, som kallas »Tröborg»
(Trojaborg): om båda lefva ännu underliga sägner på
folkets läppar.

O. J, .Bergman.

Hösten.

. olnen mörka slöjor draga Öfver himlens blå,
Nordanvindar dystert klaga Uti säf och strå.

Hafvets vreda vågor piska Klippans nakna bröst; Ja,
naturen tyckes hviska: Re’n är åter höst.

Alla blommor ligga bleka På den svarta mull, Inga
fjär’lar mera leka Med dess kronors gull.

Björken gulnat nu i parken, Mist sin gröna drägt,

Och med gren och blad på marken Vinden dansar käckt.

Vildgäss styra emot söder Öfver sund och fjärd Till
de land, der drufvan glöder, Till en »bättre verld».

Solen med sitt gyllne öga Icke längre ler, Ner på
oss ifrån det höga Sällan nu hon ser.

Längta! Längta då, mitt hjerta, Der du häftigt slår! -
Efter höstens sorg och smärta Blir ju åter vår.

Grereone

<3riil>l>en

erfarenheter.

Upptecknade af Sylvia.

VII. IF* örtroeracle.

^u är icke förbehållsam", fortfor borgmästaren
Rodeberg, som en lång stund hållit föredrag för sin
brorson och nu hemtade efter andan för att riktigt med
kraft kunna fortsätta; "du har ett meddelsamt lynne,
och ett eller annat händer dig. Att sluta dina känslor
inom ditt bröst, likt snäckan i sitt skal, det hör
icke till din natur, och då det nu kommer en eller
annan bekant eller förtrogen vän i din väg, meddelar
du kanske under tysthetslöfte, hvad som händt, detta
måtte vara af en behaglig eller obehaglig natur. Bor
du i en småstad, blir du fjorton dagar härefter
frapperad öfver, att hela staden känner till dina
förhållanden, och bor du på landet eller i en stor
stad, öfverraskas du, att hela din umgängeskrets,
dina vänner och bekanta samt- och synnerligen veta,
hvad du kanske helst skulle velat hålla tyst. Du
spelar troligtvis en slät roll i hela denna affär, du
känner dig förtretad, men du skulle ej hafva glömt,
att samma stund, du löste din tungas band, skulle
dina vänner vid toddyglaset eller dina väninnor vid
kaffekoppen ytterst noggrannt börja nagelfara ditt
görande och låtande och att dina förhållanden skulle
blifva skärskådade och blifva ett angenämt ämne till
afhandling, tills någon ny händelse eller ett annat
förtroende utspriddes och undanträngde det intresse,
man nyss hyst för dig.

"Du är dock icke glömd. Dina förhållanden komma
alltid fram i dagen, när du kanske minst väntar det,
och är det något till din nackdel, var då viss, att
man äger ett minne, som af intet låter vilseleda sig.

"Och då, min sann, är det dig sjelf och ingen annan,
du har att tacka härför, Du klagar öfver sqvaller,
men du är ju

sjelf den störste sqvallraren. Hade du förstått
konsten att tiga, så hade icke heller en bokstaf af
någon annan blifvit nämnd.

"Med klarnad blick säger man: en öppen natur och
med en liten, missbilligande skakning på hufvudet
talar man om en förbehållsam, inbunden menniska. Man
gör orätt. Om den förste borde man säga: en högst
oförståndig varelse, och djupt buga sig för den senare
och förmoda, att han har funnit vishetsstenen.

"Jag var nyss på ett kafferep. Jag erkänner, att jag
tycker om sådana, och det är icke utan, att jag hemtat
mina flesta erfarenheter ifrån dem. Som sagdt, jag var
nyss tillsammans med en mängd älskvärda damer, och fru
Hammarsten, som en stund haft ett betänksamt utseende,
höll just på att dricka en ’påtår’, då hon afbröt
ett par konverserande fröknar, i det hon frågade:
’Hvad tycker herrskapet om notarien Knopp?’ Nu föllo
hvarjehanda omdömmen, till hvilka fru Hammarsten
leende tillade: ’Jag vet ett fruntimmer, som är
dödligt förälskad i honom.’ Smaken föreföll samtliga
damerna särdeles kuriös, och man ropade i korus:
’Hvem är det, söta du?’ - ’Ja, det är egentligen
ett förtroende, jag fått, och jag har gifvit mitt
hedersord på att tiga.’ - ’Nå väl’, sade jag, ’håll
då det ordet, lilla fru Hammarsten!’ En del skrattade
åt mig, liksom jag sagt något särdeles skämtsamt,
medan återstoden kastade på mig blickar, allt annat
än’ milda. Man frågade härvid, hvad jag egentligen
höll dem för och om jag trodde, att de för sin del
skulle missbruka ett förtroende? När lilla älskvärda
fru Hammarsten sagt a, fick hon också säga b, att det
gick in på hvartenda af de närvarande fruntimmernas
heder, ty hvar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1878/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free