Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logogryf. A. E. S. - Charad. Probus - Bokstafsgåta. Oscar - Schack. Problem-turnering. A. Arnell - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
björkarna knoppas och himlen är blå Och vårsol mot
sipporna ler, När trastarna sjunga i skogen - ja,
då Väl ingen en tanke mig ger. När rågfälten vaja
och blommornas skatt Kring skogar och mark blifvit
tömd Och solen förtjust glömmer säga god natt, Då är
jag föraktad och glömd. När vindarnas susning i storm
sig förbytt Och himlen tycks remnad itu, Som skulle en
syndaflod komma på nytt, Jag ligger förgäten ännu. Men
lyktas blott vindarnas rasande strid Och Bore som
segrare står Och bjuder den sköflade jorden sin frid
Och byter till perlor hvar tår Och vågen befaller att
lägga sig ner Till ro i dess kyliga graf Och svepduken
öfver dess anlete bre’r, Den majsol blott lyfter utaf
Om ynglingen känner af Bore en flägt, När boken ej
fordrar hans id, Och rodnar en mö vid hans andedrägt,
Då har också kommit min tid, Då söker man mig i hvar
undangömd vrå, Min vistelseort snart är röjd, Jag
putsas så fin och snart står jag på tå Vid ungdommens
yrande fröjd. Af två gånger fyra mitt runtal består
Och småord i mängd kan jag ge, En tolkning af dessa
bör icke bli svår, Som sjelf du här nedan kan se:
I Östern mot brännande solen ett skygd;
Ett uttryck af glädje och qval;
En blomstrande drottning, hvars tron blifvit byggd
I Floras ofantliga sal;
Ett fängsel, der mången förnött sina dar,
Dock icke för laster och brott;
Hvad Jakob en middag bar in till sin far,
Se’n sjelf han en grynvälling fått;
Hvad sällan för andra är roligt att stå,
Och kanske ej heller så lätt;
Ett feminint väsen - i forntiden grå
Hon fostrade gudarnas ätt;
En pröfning ibland för vårt hopp och vår tro,
En styrka för dessa jämväl;
Hvad sällan man saknar i fattigmans bo
Och mången har bringat ihjäl;
Hvad stundom kan tryta så menska som djur;
Hvad helst man vill skudda utaf;
Hvad lätt du kan fånga, ifall du har tur;
Hvad aldrig bekymmer oss gaf;
Hvad köpmannen bråk och förlägenhet gör;
Hvad nunnorna pläga att ha;
Hvad lätt kan oss göra ansenlig malheur,
Om något för stor vi den ta;
Hvad alltid man önskar, då vintern är när,
Men icke om våren vill se;
Hvad lappen kring snötäckta fjällarna bär;
Hvad modern har svårt för att ge.
Men söka att flera små ord leta ut,
Jag tycker ej längre är skäl,
Ert talamod, fruktar jag, redan är slut
Och derför jag bjuder farväl.
Å. E. S.
Charad.
"Hvad det är.fråga om, ni vet, Här ser ni nu min
lägenhet, Som är på den fasonen; Ni klart min mening
fatta bort, Gå, skaffa mig mitt hela fort", Så talade
patronen.
Och han, som fått befallningen, Gick för att snabbt
uträtta den, Hans ifver var just ånglik; Han såg ock,
förr’n han målet nått, Att kommissionen, som han fått,
Var ej så litet krånglig.
Hans första finns af mången sort,
En jättehög, en annan kort,
Men samma skick på kroppen.
Vid mången landtgård syns dess form,
För hvilken du har bästa norm
I sjelfva sockertoppen.
Hyems var den makt, som slog i grus Vår gudasagas
jättehus Och ingen kunnat klandra? Hvems är den vagn,
på molnen kör, När blixten ljungar nedanför? Ditt
svar blir just hans andra.
När lifvet ger dig tu för sju Och tristnar till,
hvad söker du, Om icke just hans tredje? Uti din
tryckta ensamhet Du bättre sätt ej finna vet Att
fånga lifvets glädje.
Hur tiden allt förändrar brådt! Hvad fordomdags
allsmäktigt stått Har nu ej minsta värde. Allt
menskligt har en sådan lott, Så har det ock med gudar
gått, Det visar just hans fjerde.
När han, som uppå flink fason Mitt hela skaffat sin
patron, Var med sin gerning färdig, Patronens blick
allt öfverfar Och ser, att saken ordnad var Hans
levnadsställning värdig.
Probus.
Bokstafsgåta.
Om följandeo bokstäfver och stafvelser rätt
sammansättas, bilda de tillsammans åtta namn, hvilkas
begynnelsebokstäfver utgöra namnet på en svensk stad
och slutbokstäfverna namnet på ett svenskt landskap:
tr, str y, te, ais, se, a, c, v, r, nn, ne, ne,
l, l, v, a, re, as, al, d, d, a, a, o, al, a, we,
al, g, r, r, au, s, p, d, f, an, t, i, f, en, l, L
Namnen äro:
1. En stad i Sverge. 2. Ett kloster. 3. Stad
i Estland. 4. Provins i Frankrike. 5. Flod i
Afrika. 6. En ö i Atlantiska hafvet med en hög
vulkan. 7. Stad i Belgien. 8. Landskap i Sverge.
Oscar.
Scliack.
Senast utkomna numret - för September - af Nordisk
Skaktidende innehåller bland annat en inbjudning
till Nordens problemförfattare att deltaga i en
schackproblem-turnering under hufvudsakligen följande
bestämmelser:
att hvarje deltagare före den 15:e November 1878
till hr S. A. Sörensen i Aalborg insänder en till
två originaluppgifter med matt i tre till fyra drag;
att hvarje uppgifts uppställning eller mattställning
skall föreställa ett "S";
att problem, motto och lösning insändas i samma
kuvert;
Att tvänne priser komma att utdelas och att
prisdommare blifva hrr A. Arnell i Göteborg,
F. W. Blehr i Kristiania och F. Söborg i Aalborg.
Lösning’ af sohäckiij3j>gplf\;ei’.
Uppgift n:o 2 har ytterligare blifvit riktigt löst af:
Augusta O., Nohleby, F. Palmer, Sthlm, A. Tidblad,
Borås, Seseman; J. M. A., Göteborg, S. E-der, Upsala,
N. Pålson, Höj.
A. Arnell.
TJttyd
Lösning af Logogryfen i föregående häfte, sid. 320:
Höstfiske, hvaraf fås: Hö, tö, tös, söt, het, fet,
hök, ok, stek, sik, ess, ek, sist, kö, höst, kisse,
stök, sköte, fisk.
Lösning af Bokstafsgåtan i föregående häfte,
sid. 320: Tyskland och Preussen. Orden äro:
1. Trapp. 2. Ymer. 3. Saale. 4. Kiusiu. 5. Limoges.
6. Arkansas. 7. Newcastle. 8. Dresden.
Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
