Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- På Capri
- "Herrans hus". A.-E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____ Q _______
*
fornlemningar - i ett andetag uppfatta jättespåren
af skilda så småningom förtagas sin vildhet genom
de prydnader af tidsåldrar och följa de stora
omhvälfningarnas väg, till dess blommor och grönt,
för hvilka äfven de fått en alstringsrik stormvågorna
så att säga i ett ögonblick stelnade, för att sedan
l och barmhertig natur att tacka.
fantasiens gåfva hos menniskan liar verkat till
väckelse och utveckling af hennes skönhetssinne,
hvilket hon å sin sida ursprungligen användt för att
uttrycka sin själs vördnad för det högsta i verlden,
för Gud och minnet af hans mäktigaste redskap.
Hos alla folk, huru de än fattat begreppet om Gud
och hvad de än begagnat för medel och former för
hans tillbedjan, se vi sålunda alltid offerplatsen,
bönehuset, templet, med ett ord .»Herrans Tws»,
utmärka sig i storhet och prakt framför andra samtida
byggnadsverk. De största kostnaderna, den största
sak. Och vi behöfva väl ej säga, att den religiösa
innerligheten och lifaktigheten icke hafva ett af
sina hufvudvilkor i tempelbyggnadens dekorativa
prakt. Yore det så, skulle domkyrkornas och de
praktfulla stadstemplens menigheter ju ock utmärka sig
för religiös värma och allvar framför menigheterna
på landsbygden. Utan att fälla obehörig dom, kan
man dock af den dagliga erfarenheten finna, att det
icke förhåller sig så. Säkert är i alla händelser,
att den enkla landskyrkan med sina primitiva sirater
i egentlig mening kan vara och äfven är ett lika
värdigt "Herrans hus», som stadens konstrikaste
tempel. Den förra
Gudstjenst i ett lappkapell.
(Efter en tafla i olja af J. Höckert.)
konstskickligheten och de förnämsta prydnaderna finna
vi der. I alla religionskulter samma företeelse,
i hinduernas pagoder lika väl som i de gamla
åsadyrkarnas tempel, i judarnas synagogor, liksom
i de kristna bekännarnas kyrkor och, bland dessa
sednare, lika väl i de anspråkslösaste landskapell,
som i städernas stolta domer.
Någonting jämnförligt med den rika katolska verldens
förnämsta prakttempel, hvilka utgöra byggnadskonstens
mästerverk, hafva väl icke vi. Men äfven hos oss är
rangskilnaden mellan olika kyrkor ur konstens och
praktens synpunkt så stor, att några i jämnförelse
med de allra flesta med skäl kunna betraktas som
storartade mästerstycken.
Det vore att förneka det skönas betydelse som ett
uppfostrande och förädlande element, om man underkände
det befogade i, att tempelbyggnaderna motsvara
konstens fordringar. Hvad man kan göra anspråk på,
är blott att konstens fordringar i det hänseendet
icke ställas som mål, utan blott begagnas som medel
för att främja det, som dock är hufvud-
Sv. Familj-Jonrn. 1879.
kan ock vara ett lika prof på uppoffring och
hängifvenhet, som den sednare, om ock hennes hvalf äro
trängre, hennes väggar naknare och hennes tornspira*
lägre.
Huru kyrkan än är, är hon dock en symbol för det
högsta i lifvet och fyller sin uppgift i den mån,
inom hennes murar få bo god anda och sanning, i den
mån öfver hennes tröskel de fridstörande lidelser
hindras intränga, hvilka så ofta vanställa och
förhärja menniskohjertat. Yår religions kärna är
kärlek, kärlekens kärna är fördragsamhet, och för en
sann bekännare af vår religion är fördragsamhet icke
en dygd, utan en nödvändighet, icke något som kan
göras eller låtas, utan en oaf-vislig .pligt. Man
låter icke kyrkan vara ett »Herrans hus», säger
Parker, med tillämpning på förhållandena i Amerika,
»om aktning för kyrkliga lagar blott verkar
till iakttagande af dessa yttre ting, hvilka hos
prester och tidningsreferenter gå och gälla för det
väsentligaste af kristendommen». Och han tillägger:
»Om kristendommen är någonting mera än en af de många
illusioner, som gäckat en suckande verld, så är det
derför, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Feb 28 00:39:37 2007
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/famijour/1879/0013.html
