Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidobre-platån. A. H-e. - Om dansen i antika tiden. Th. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
likaledes emellanåt finner stora högar af
klippstycken. Det ser ut, som om dessa väldiga
stenmassor öfverstigit den ofvanför liggande
bassinens bräddar, då denna ej längre förmådde
rymma dem, och i vild oordning störtat ned midt i
de grönskande fälten. Dessa granitstycken tyckas då
på en gång hafva blifvit hejdade i sitt lopp genom
en öfvernaturlig viljas plötsliga ingripande och
förblifvit sväfvande öfver det bråddjup, i hvilket
de voro nära att störta ned, hvarefter de sedan i
sin eviga orörlighet fortfarande bibehållit ett sken
af rörelse. Sidobre-platån sträcker sig från den
täcka byn Burlats till den lilla staden Brussac,
upptagande en längd af omkring en svensk mil i
riktning från syd-vest till nord-ost. Längs med
och ibland öfver densamma går vägen från Vabre till
Castres, som sätter den resande i tillfälle att skåda
de mest öfverraskande partier af denna gigantiska
stenverld. På vår illu-
stration, som är tagen efter en fotografi,
föreställes åskådaren hafva sin plats på en bro
öfver Agoutfloden. Detta vattendrag kommer från
Canne-bergcn, antager vid Burlats en vacker flods
lugna och regelbundna lopp, nyter förbi Castres och
Lavaur samt kastar sig slutligen i Tarn nära intill
eller, rättare, inunder bergspetsen Saint-Sulpice.
Sidobrens granit är ganska vacker och består af stora
fält-spatkristaller och svart glimmer. Han hör till
den så kallade grå graniten-, klufven i regelbundna
stycken, föres han till de omkringliggande städerna
och användes till monumentala byggnader.
På hvad sätt alla dessa klippblock skilt sig från
Sidobrens hufvudmassa samt hvilken kraft vid deras
uppstaplande varit verksam - dessa och dylika frågor,
hvilka man gör sig vid hvarje naturens under, kunna
vi icke besvara, men det är naturligt, att de hos
geologen skola väcka det lifligaste intresse.
A. H-e.
Parti af Sidobre-platån.
Om eländen i antika tiden.
är dans?
Yår kanske spirituellaste kåsör, L. De Geer, besvarar
frågan så: "Dansen förhåller sig till sällskapslifvet
som kärleken till lifvet-, den är dess ljufvaste, om
också icke förståndigaste period. Dansen är icke ett
uttryck af kärlek, men har dermed så mycken likhet
som möjligt, ty den är en härm-ning af densamma -
en Mr Mc.» Och denna definition kan kanske vara lika
god som någon annan. Meningarna om dansens betydelse
äro emellertid delade. En gammal fransk satiriker ser
deri »ett sätt att medelst behagliga vridningar härma
glädjen». Det hörs på valet af orden, att det icke är
någon dansvän, som talar. Mot slika elaka anfall får
man så ofta höra, icke blott de dansanta ungdomarna
sjelfva, utan också deras pappor och mammor varmt
försvara dansen som en »oskyldig motion». Vore dock
dansen ingenting mera än blott en kropps-
rörelse efter musikens takt, så skulle väl de unga
karlarna lika gerna, eller åtminstone nästan lika
gerna, dansa med hvarandra som med flickorna. Men
fråga dem! Äfven flickorna finna helt säkert en
skilnad i nöjet, då de, som visserligen ibland i
nödfall händer, dansa med hvarandra. Till motionen
och musiken kommer här alltså ett plus till, men
hvad detta plus är, tiger jag med, för att icke råka
på att fördjupa mig i fysiologiska spörsmål. »Ingen
dansar nykter, så framt han inte är litet tokig»,
sade redan den hedersgubben Cicero. Faktum är, att
dansen är en verldsmakt, helst i flickornas ögon. I
den unga damens almanacha är den längsta dagen på
året utan all fråga dagen före en bal. Och detta är
ej att undra på. Dansgolfvet är hennes bataljfält,
der det ofta gäller att strida för lifvet eller,
hvad som kan vara detsamma, för framtiden-, balsalen
är hennes via triumphalis, ej sällan också hennes
högskola och hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
