Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strandgatan i Visby. II. C. J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IL
s: i befinna oss nu på Donners plats, der fyra
gator och två gränder utmynna, och hvars vestra sida
upptages af Cramérska huset, förut ägdt af det vid
början af detta århundrade’ genom skeppsrederi och
handel mycket verksamma brödrabolaget Gr. M. &
J. N. Donner (den förre död 1808, den senare
1809). I sydvestra hörnet af detta torg stod Stora
strandporten, som ledde ut till skeppsbron. Det
kan löna sig att stanna der en stund och betänka,
hvilken rikedom som fordom vandrat in genom den
porten och med hvilka varor rörelsen i Visby hamn
bedrefs under Gotlands storhetstid, då staden var
mellanstationen för östra och vestra Europas varubyte
samt hufvudstaden i Hanseförbundets "gotländska och
lifländska tertial" (tredjedel). Från vestra Europa
hitfördes kläden, lärfter, skarlakan och andra tyger-,
salt och sill; arbeten af guld, silfver och andra
metaller; mångahanda kramvaror samt öl och viner,
hvilka varor utskeppades till Novgorod och städerna
vid Östersjöns ös-tra kuster. Från sistnämnda städer
hemtades Bysslands handelsartiklar: pelsverk, hudar,
lin, talg, smör, vax och honung, samt dessutom, under
en viss period, många af Indiens och Persiens kostbara
varor, som sedan från Visby spriddes vidt omkring
i Europa. Af egna produkter utfördes, bland annat,
timmer, kallt och tjära. I en mer än fem hundra år
gammal tysk förteckning på hansestäderna, i hvilken
hvarje stads hufvudsakliga köpenskap är omnämnd,
kallas Visby ^ett tjär- och beckhus", liksom Riga
benämnes "ett hamp- och smörhus" och Be val "ett vax-
och linhus".
Midt emot Cramérska huset ligger Gotlands
hypoteks-förenings vackra hus, förut under vid pass
trenne årtionden e.tt värdshus, och dessförinnan
kalladt Engeströmska huset, till hvars lifligt
besökta handelsbod ledde en utbyggd hög trappa
med stensäten, allt sammansatt af grafstenar från
1300-talet som dit-förts från S:t Hans’ kyrkorum. Att
detta hus mot slutet af 1700-talet ägdes af Sven
Petter Kämpendal, må ej förglömmas. Bellmans sångmö
har gjort Kämpendals namn odödligt. Om honom finnes
en poetisk och en prosaisk lefnadsteckning, båda
korta, men märkliga. Den förra, af Bellman sjelf,
har följande lydelse: "Sven Petter Kämpendal, härold
i Bacchi ordenskapitel, borgade sin sista sup på
en lefvande gås från Fågelsången och afsomnade på
näringsstället n:o 81 vid Hornskroken." - Den senare
notisen är af Joh. Gabr. Carlén och, meddelar:
"K. var hökare och ägde på 1750-talet n:o 155 i
qvarteret Kattan i Marise församling; hans välstånd
lärer tagit ett snart slut." -. Och enligt här gängse
sägner, blef Kämpendal, efter att hafva varit en af
de lustiga kämparna i de fredmanska dryckeslagen,
en af de ståtliga härolderna i det "Bacchanaliska
ordenssällskapets" festliga upptåg, först faktor
eller uppsyningsrnan vid kronobränneriet härstädes,
öppnade sedan värdshusrörelse i ofvannämnda hus, och
då denna rörelse ej ville bära sig, blef han slutligen
en välbeställd och högtidlig vice klockare vid
domkyrkan. Men den gamla arten satt qvar i kroppen,
och vid både allvarsamma tillfällen och i glada
sam-qväm var han samme lustige Kämpendal, som förut.
I vestra hörnet af Donners plats och Strandgatan
ligger ett trähus, som ovilkorligen ådrager sig
uppmärksamhet: det är Burmeisterska huset, som nu äges
och väl vårdas af stadsläkaren d:r Bolling. Detta
omkring år 1660 af handelsmannen H. Burmeister
uppförda hus har utskjutande öfvervåning och i den en
sal med mycket praktfull spisel samt tak och väggar
helt och hållet betäckta med målningar, som föreställa
% dels händelser ur Gamla Testamentet, framställda
uti små taflor i en kring hela rummet under taklisten
fortlöpande rad; dels derunder en hjort- och lejonjagt
i en tropisk skog. A de i taket synliga bjelkarna äro
tyska bibelspråk målade, och mellan bjelkar na bilder
af frälsaren och evangelisterna, af riksstånden,
af dygderna och menniskoåldrarna, att ej omnämna
några skälmska figurer, som den eljest högstämde,
fantasirike handt-
verksmålaren anbragt i närheten af spiseln och
dörren. Hvad det yttre angår, är hela södra gafveln
nästan helt och hållet höljd af yfvig murgrön. I en
liten täppa vid denna gafvel står ett mulbärsträd,
representerande ett trädslag, som trifves särdeles
väl inom denna stads murar, och som årligen i de
läckraste bär ger en rik afkastning. På husets östra
sida synes ännu vid dörren uti väggen en lucka,
som varit att slå ned utåt gatan såsom en boddisk. -
Burmeisterska slägten är i Visby utdöd, men dess namn
lefver i ära genom ett par för gotländska studerande
i Upsala af mantalsskrifvaren M. Burmeister år 1760
stiftade stipendier. *
När vi härifrån fortsätta vår, vandring, se vi på
högra sidan ett gammalt trappgafladt, hanseatiskt hus,
hvars gafvel-spets har fem afsatser på hvardera sidan
samt öfverst en toppsten; invid dess norra sida har en
korsverksbyggnad blifvit uppförd, med öfra våningen
utskjutande öfver den undra. I detta hus bodde under
en god del af 1700-talet den hedersamme och myndige
köpmannen och vice borgmästaren Carl Henrik Lange
(död 1800). Till handelsboden var fordom en rundbågig
port och der utanför ett "bislag" eller förstuguqvist
med stensäten, som Begränsades utåt gatan af omkring
fyra alnar höga, prydligt huggna stenhällar, sådana
man ännu i dag ser utanför ett och annat gammalt
hus i Ltibeck. - Den smala "Novgorods-gränd", som
sträcker sig söder om nyssnämnda hus, begränsas
mot söder af en gammal mur, i hvilken märkes en
lång rad af (längesedan tillmurade) portar, som man
förmodar hafva tillhört någon forntida basarbyggnad,
och i trädgården bakom denna mur finnes ett åldrigt
hvalf i ruiner. - I ordningen följer så ett kronans
förrådshus, och dernäst för detta kronobränneriet,
bygdt 1776, såsom en marmortafla å muren underrättar;
öfver hvardera af de båda dörrarna syntes förut
Gustaf den IILs förgyllda namnchiffer under kunglig
krona, hvilka för hans minne bedröfliga vedermälen
ej länge sedan blifvit borthuggna. - Och derefter
på samma sida åter ett gammalt hanseatiskt hus,
till bredd och höjd det ansenligaste i Visby. Dess
båda gafvelmurars spetsiga fält hafva å hvardera
sidan sju trappsteg och öfverst en toppsten. Detta
hus, det för detta Dubbeska, hvars forna rundbågiga
fönster och dörrar blifvit till största delen ersatta
med nya sådana i simpel stil, har utom källarvåning
tre våningar med boningsrum och deröfver fyra
vindsvåningar. Huset hade i tidernas längd mycket
förfallit och fått å vestra gafvelmuren några högst
betänkliga sprickor, som sträckte sig från grunden
ända upp till spetsen. Och då för vid pass femton
år sedan ett hvalf i det inre plötsligen hade rasat,
befarade man att den ena långsidan skulle gifva sig ut
och gafvelväggeri ramla, hvarför polisen lät för en
tid afspärra gatan framför huset. Men snart lugnade
man sig, och vid den reparation, som nu företogs med
den vidlyftiga byggnaden, blefvo dess yttermurar med
åtta ankarstänger af järn hop-skrufvade. "Dock lofvar
denna svaga och höga byggnad föga varaktighet" - har
professor Brunius i sin "Gotlands konsthistoria",
förklarat, såsom vi hoppas utan grund. Och när på
andra sidan gatan, midt emot den remnade gafveln,
en numera afliden militär (major Stoltz) åt sig
uppförde ett nytt och prydligt boningshus (der nu är
postkontor), hade samme professor om honom, som vågat
bygga å en så farligt belägen plats, det skämtsamma
yttrandet, att han var den tappraste officer i hela
svenska armen.
Nu möter oss en öppen, med popplar planterad
plats, som förut varit större och då kallades
FisJcartorget. Genom den ännu i den här bibehållna
ringmuren befintliga, spetsbågiga Lilla strandporten
stod detta torg i förbindelse med stranden och
hamnen. Vid detta torg, der nu den vackra, på rosor
och rankor rika Eomdahlska trädgården ligger, stod
fordom det så kallade KalfslcinnsJiuset, hvarom
krönikan och folksägnen hafva följande att berätta:
* Burmeisterska huset är utförligt beskrifvet i
Familj-Journalens årgång 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
