- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 18, årgång 1879 /
196

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddaren och hans vif. Ballad. Edvard Forssberg - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXVI. Johan August Wahlberg. Axel Krook

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

I höganlofts kammar, bland silke och guld, Der hvilar
sig borgfrun så fager och huld I dagens försvinnande
stråle. Se, kinden är blek och beklämdt hennes bröst,
Ät väpnarn hon hviskar med slocknande röst, Att sadla
den snabbaste fåle.

Hvem tyder den plan i sitt sinne hon bär? Måhända
skön jungfrun en annan höll kär, Som aldrig fick
gilja till henne?

Hon sänder till honom bevingade ord:

"Min make är vaksam och grubblar på mord,

Må himlen beskydda oss tvänne?"

Måhända en ovän med ränkor och list Har lyckats att
omringa borgen till sist Och borgfrun ger handen åt
sveket? Nej, intet af detta är sanning, ty, märk,
Att - riddaren liar sin reumatiska värk Och frun
skickar lud titt apteket!

Edvard. Forssberg.

JStt fosterländskt

LXXVI. »Joliaii August \Valill>erg

[frika, detta stora fastland, var - med undantag
för Egypten och öfriga norra delen samt några dess
till hafvet gränsande utkanter - nästan intill våra
dagar för europeen en fullständig terra ineognita,
ett okändt land. Och nu! Hvilka triumfer har icke det
menskliga forskningsbegäret sedan dess skördat på
denna samma jord! Hvad vinst hafva ej ihärdigheten
och mannamodet der förskaffat det efter nya vägar
alltjämnt sökande oöh trånande menniskoslägtet! Men
ock hvilka förluster hafva ej drabbat det, huru djupa
led af forskningens martyrer hafva ej qvarlemnat sina
ben på de öde sträckorna, för att

hvitna under éqvatorns brännande sol och förvittra
under den glödande luftens åverkan! Det är ett konto
med höga kreditsummor, men äfvenledes nedslående
debetsiffror.

I strålglansen från forskningens segrar fröjdas
emellertid menniskan öfver det vunna, hemtar ur
denna källa förmåga att skåda kring vidgade rymder
och skyndar vidare fram på forskningens väg, för att
göra nya eröfringar, huru dyrköpta de än må vara,
och underlägga sig och allmänodlingen nya, omätliga
fält - här en hel, hittills nära nog okänd verldsdel
med outtömliga hjelpkällor.

Ett mäktigt vittnesbörd om den hvita eller
ariska menniskorasens stora sändning att varda
verldsbeherrskande och utbreda sin tankeriktning,
sin odling öfver hela jorden, äro ju dessa
forskningsresor, hvilka sträckas allt längre ut,
i norr som i söder, i öster som i vester, på alla
kanter med vetenskapens slagruta dragande fram i
dagen de ofantliga rikedommar, jordens sköte hyser,
men hvilka hittills till så stor mängd lemnats utan
afseende. Och sällsamt är, huru nordbors namn i
de olika väderstrecken ljuda med vördnadsbjudande
klang bland vägbrytarna i förut okända trakter af
jorden. Vända vi oss mot södern, så träffa vi här, på
Afrikas jungfrujord, bland de främsta forskningsmännen
en Sparrman, en Thunberg och föremålet för denna
minnesteckning, Johan August Wahlberg, hvilkens på
sitt stridsfält bragdrika lefnad förut så utförligt
tecknats af andra, att för vår skildring endast finnes
ursäkt i önskan att med crayon och penna gifva äfven
denne mans bild en plats i vårt svenska galleri.

Johan August Wahlberg föddes på Lagklarebäck,
nära Göteborg, den 9 Oktober 1810, såsom son till
grosshandlaren Nils Fredrik Wahlberg och hans hustru
Anna Margareta Ekman, hvilkens mor var af slägten
Boethius och syster till skalden Lidners mor. Sin
första uppfostran åtnjöt han i hemmet, men förlorade
redan vid nio års ålder sin far och två år derefter
äfven sin mor, hvarpå han skickades till Linköpings
skola. Efter att hafva genomgått denna, vann han
inträde på gymnasiet i samma stad, der hans redan
från tidig barndom gryende håg för naturens studium än
mera utbildades under ledning af lektorerna Stenhammar
och Wallman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:32:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1879/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free