Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anekdoter ur vår flottas minnen. G. C. Witt - En mauritanisk konungagraf. H. H-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
tärerna mottogos särdeles artigt, och amiralen
»beklagade, att han icke vore i tillfälle att
återgälda presenten af det täcka könet, emedan han
icke haft lyckan göra dylika fångar»?.
VIII. Tansarskepp för ett par ImiKlra ar sedan.
Ar 1658, då svenskarna företogo sig det lika farliga
som af krigslyckan gynnade tåget öfver Balterna,
lågo fyra danska krigsskepp infrusna i Nyborgs hamn,
skyddade af fästningens och sina egna kanoner. Men
fästningen blef tagen af svenskarna, och dess kanoner
användes nu för att beskjuta danska skeppen. Peder
Bredal, en af Danmarks tappraste sjöofficerare, hade
befäl öfver eskadern. Hans belägenhet var ingalunda
afundsvärd, der han, gående på ett af däcken, såg
och hörde kulorna från fästningens batterier hvina
omkring sig och väntade att svenskarna snart skulle
äntra skeppen. Ilade svenskarna begagnat sig af det
för dem gyn-
nande ögonblicket, skulle eröfringen af skeppen
lätt gått för sig, men de gåfvo sig alltför god
tid, medan Bredal ansträngde sin h j erna, för att
uppfinna något medel till räddning. Under tiden*
kändes kölden ganska bitande, och detta gaf vår
hjelte en ljus ide. "Åh! Nu veed jeg hvad her
er ät bestille. Det var en heldig indgivelse",
sade han för sig sjelf och befallde att skeppens
sidor utombords skulle begjutas med vatten. Yattnet
frös genast och nytt spolades deröfver, ända till
dess skeppssidorna voro öfverdragna med en tjock
pansarbeklädnad af is, hvilken minskade de fiendtliga
kulornas verkan och hvars hala yta hindrade svenskarna
att äntra. Samtidigt härmed uppsågades uti isen på
sjön en ränna, i hvilken skeppen förhalades utom
skotthåll för fästningens kanoner. När framdeles
isen bröt upp, seglade de välbehållna fartygen
till Köpenhamn, hvarest den lycklige uppfinnaren
af den billigaste bland alla slags pansarklädsel,
Peder Bredal, befordrades till vice amiral.
o. c. Witt.
En
vester från staden Alger, vid vägen till Cherchell,
finnes åt hafvet till en långsträckt höjd, öfvervuxen
af buskar. Den är i hög grad enformig och ödslig-
Det enda afbrottct utgöres af en på långt håll synlig
kulle. Om man klättrar uppför sluttningen, genom
busksnåren, och kommer i närheten, finner man att
kullen, såsom illustrationen å följande sida visar,
ingalunda är en naturbildning, icke ens en kulle. Den
är nämnligen uppförd af fyrkantiga stenar, lagda i
regelbundna rader, och består af tvänne delar, en
cylindrisk underdel samt en rundad öfverdel, bildad
af en mängd stenhvarf, hvart öfre något indraget
inom kanten af det närmast under liggande: Ytan
bildar således en slags väldig trappa, på hvilken
man kan komma ända upp på monumentets topp, som nu
bildas af en yta, som varit plan, men som företer en
mängd oregelbundenheter. Det hela har lidit mycket af
tidens inverkan samt af menniskors roflystnad, hvadan
såväl den cylindriska som den kupolformiga delen äro
ytterligt skadade, och monumentets fot omgifves af en
väldig massa nedrasade stenar, delvis skylda af jord,
ur hvilken örter och buskar uppspirat. En fotografisk
afbildning, som jag har i mina samlingar, visar ock
ytan vida mera oregelbunden än det här meddelade
träsnittet, hvilket är afsedt att gifva en klarare
föreställning om det ursprungliga utseendet. Det hade
varit mer än besynnerligt, om denna väldiga byggnad,
hvars mått framdeles skola angifvas, icke hade i vårt
vetgiriga århundrade lockat till undersökningar. En
sådan måste emellertid kräfva både tid och krafter,
och man var klok nog att dröja, till dess man hade
tillfälle att förfoga öfver båda delarna. En grundlig
undersökning företogs under åren 1865 och 1866 af
hrr Berbrugger och MacCarthy, som hade att använda en
ganska betydande arbetsstyrka, i början 100 man. Deras
uppgift var nödvändigt af tvåfaldig art: dels var det
nödigt att klargöra så stor del som möjligt af det
yttre, för att kunna visa, huru det var konstrueradt,
dels gällde det att utröna anordningen af det
inre och i sammanhang dermed hela den storartade
anläggningens bestämmelse. Båda arbetena voro ganska
ansträngande. Att i detalj följa dem, att uppgifva
huru stora massor sten undanröjdes här och der, skulle
för våra läsare blifva tröttande. De kunna icke vid
undan-vältandet af hvart stenblock, vid iakttagandet
af hvart stenras, som för en stund eller ännu längre
hämmar och försvårar arbetet, vid allt som möter
eller händer, det minsta som det största, erfara
den lifvande känslan, som hvarje undersökare af en
fornlemning erfar: en spänd väntan af hvad som komma
skall, ett hopp som icke häfves af aldrig så många
svårigheter och motgångar, det oaflåtliga själsarbetet
att allt ifrån företagets första begynnelse söka tolka
hvart faktum och derigenom leta sig fram på förhand
till en föreställning om det hela. Dess värre är hos
mången detta konstruerande själsarbete så starkt,
att man efter dess fortgång lämpar, omedvetet, de
iakttagelser man gör och sålunda finner icke hvad i
verkligheten förekommer,
utan just det som man söker. Till ett sådant fel
hafva dock icke hrr Berbrugger och MacCarthy gjort
sig skyldiga.
Alltnog, klargörandet af byggnadens yttre ledde till
följande resultat. Under de rundt omkring nedrasade
stenarna, som ibland hade mycket ansenliga mått,
blottades en qvadratisk grundval med sidor a/ 208
fots längd. Denna grundval var bildad af tvänne hvarf
stenar och hvilade på ett lager af fast murbruk,
medelst hvilket den underliggande markens ojämnheter
hade blifvit häfda.
På denna qvadratiska grundval reser sig den
cylindriska byggnaden med en omkrets af 630 fot,
bildad af stora, fyrkantiga, ordentligt huggna och
väl sammanfogade stenar. På det sammanhålligheten
skulle vara så mycket större, var i hvart par af
intill hvarandra stötande stenar infälld en krämpa
af olivträ omgifvet af bly. I nyare tid har den
kringboende befolkningen kommit under fund med denna
tillgång på bly, och för att sätta sig i besittning
af metallen, som lämpligen kan användas till stöpning
af kulor, vräker man ned stora sträckor af murarna.
Från den fyrkantiga grundvalen stiger man på
trenne trappsteg upp till en list, som omgifver hela
byggnaden, och på denna list stå sexton halfkolonner,
som uppbära en arkitrav och en fris med afslutande
list af temligen enkel beskaffenhet. Kolonnernas
baser äro attiska, kolonnernas yta alldeles slät,
kapitä- . lerna och den af dem uppburna arkitraven
m. m. af enkel jonisk ordning. Kolonnernas höjd,
bas och kapital inräknade, uppgår till 25.25 fot.
Öfverbyggnaden i dess nuvarande skick visar tretiotre
trappsteg, af hvilka det öfversta icke har mera än
fyra eller fem stenar i behåll. Den nuvarande höjden
är ungefär 673/a fot. Den upptill afslutande platån
har för närvarande en bredd af ungefär 331/2 fot-
Meningarna hafva varit olika om det ursprungliga
utseendet af denna öfverbyggnad. Hafva vinklarna,
som bildas af trappstegen, fordom varit fyllda med
stenar, så att sidorna här, liksom på de egyptiska
pyramiderna, visat en sammanhängande, slät yta eller
har från början trappformen varit blottad? Har från
början minnesvården varit afslutad med en platå eller
har, återigen i analogi med de egyptiska -pyramiderna,
på denna funnits en mindre kon, hvars sidor bildade
fortsättning af sidorna nedanför? Det finnes skäl,
som tala för att det hela afslutats med en plan yta
och att trappstegen varit synliga. I norra Afrika
förekommer nämnligen en annan byggnad af liknande
slag, hvars utseende i detta fall är så godt som
afgörande. Yi återkomma senare till den.
Det helas höjd är nu 106 fot, men kan fordom hafva
varit högre. Om man fasthåller denna höjdsiffra och
å illustrationen betraktar monumentets öfriga mått,
kan man få en aning om, att det hela måste hafva
kraft många armar, lång tid och ofantlig kostnad. Och
hvartill skulle byggnaden tjena? Fyra portar finnas
på den, en vänd åt hvart väderstreck, men de hafva
ett stort fel - de äro allenast blindportar, icke äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
