- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 18, årgång 1879 /
209

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En mauritanisk konungagraf. H. H-d.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade gångarna blifvit fyllda och det inre
otillgängligt, innan araberna fingo landet i sina
händer, mot slutet af 600-talet.

Att menniskor verkligen bott här slutar man bland
annat deraf, att man på ett par ställen funnit
mellan stenarna i väggarna instoppade hårstrån. Det
är nämnligen än i dag sed i landet, att omsorgsfullt
gömma alla affallna eller af klippta hårstrån liksom
alla afskurna naglar, ty komma de i händerna på
en ovän, kunna de af honom användas till skadliga
signerier.

Vittnesbörd om roflystna personers försök att här
komma åt skatter äro de med svagare linier tecknade,
oregelbundna gångarna i byggnadens östra, södra och
vestra delar.

Denna väldiga byggnad har så godt som alltid i nyare
tid af folket och de lärda betraktats som en storartad
graf. Folket kallar den Klur-er-Rumia, som betyder
"den kristna qvinnans graf.>.>. Man antager att detta
arabiska uttryck tillkommit genom en förvrängning
af ett nästan lika lydande fenikiskt ord, som skulle
betyda »kunglig graf". Till antagandet att grafven

sändes sedermera af Augustus att regera öfver
Mauritanien och erhöll till gemål Cleopatra Selene,
dotter af den bekanta drottning Cleopatra och
M. Antonius. Om hans regering berättas icke mycket,
men desto mer omtalas han af sin tids författare för
sin stora lärdom, hvilken han ådagalade i arbeten
öfver historiska, naturvetenskapliga och andra
ämnen. Det torde hafva varit han, som uppförde den
väldiga byggnaden till ett grafhus åt sig och sin
slägt. Men mensklig storhet är förgänglig. Af hela
slägten kunna allenast Juba och hans gemål hafva
hvilat här, ty deras son Ptolemseus, som efterträdde
fadern, blef under ett besök i Rom år 40 mördad på
tillställning af kejsar Cali-gula och Mauritanien
blef då en romersk provins.

I provinsen Constantine finnes en byggnad af samma
slag, kallad Mendracen. Yi finna der den cylindriska
underbyggnaden med sextio kolonner, hvilka dock här
äro af dorisk ordning, ett terrassformigt tak, som
upptill afslutas med en plan yta, en inre gång och
en helt liten grafkammare. Denna byggnad,

NORR

SÖDER

Grundritningen till den mauritanska konungagrafven.

skulle vara uppförd öfver en kristen, torde
äfven hafva bidragit den omständigheten, att hvar
blinddörr är genom en kors-formig list delad i fyra
fält. Benämningen kristinnans graf är emellertid
oriktig, ty om byggnadens tillkomst kan icke gerna
något tvifvel hysas. Geografen Pomponius Mela omtalar
nämn-ligeri "en den mauritanska konungafamiljens
minnesvård" såsom belägen mellan Caesarea (det
nuvarande Cherchell) och Icosium (Alger). Som
Pomponius skref kort efter konung Juba H:s död, är
det helt visst hans ätt, som han afser med uttrycket
den kungliga familjen.

Antaga vi detta, så blir det möjligt att ganska
noga uppgifva tiden för byggnadens tillkomst, ty
Juba II var den förste af sin ätt, som regerade i
Mauritanien. Han var son af den numidiske konungen med
samma namn, som vågade trotsa det mäktiga llom. När
denne blifvit besegrad, fördes sonen till Rom att
uppfostras till en vän af det romerska riket. Han

bättre bevarad än den först omtalade, anses vara
äldre och tros vara den numidiska konungaättens eller,
efter sjelfva graf-kammaren är så liten, en numidisk
konungs graf.

Utan fråga äro dessa byggnader af ett ganska stort
intresse. De visaf att herrskarna i de nord-afrikanska
rikena voro angelägna att bevara sitt minne genom
storverk, att de hade antagit i viss mån den
klassiska forntidens konstformer, men det oaktadt
ligger mellan det stora yttre och det lilla inre,
som verkligen gjorde tjenst, en motsats, i hvilken vi
kunna se ett intyg på, att i dessa land bildningen
icke ännu hade hunnit någon mognad; den var utifrån
lånad och löst fogad till den af gammalt inhemska
seden och uppfattningen. Den större byggnaden med
dess dolda ingång, dess långa, krokiga gång, dess
många hindrande dörrar och dess i midten liggande
grafkammare visar, att man här, som annorstädes,
var angelägen att åt den döde bereda en fast och
säker fristad. H. H-d..

SY. Familj-Jonrn. 1879.

27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 17:04:37 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1879/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free