Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXVIII. Gustaf af Klint. H. af Trolle - Tiggaren. A. L. - En slocknad vulkan. A. H-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
ett engelskt linieskepp och ett par fregatter, hvilka
nödgade den svenska örlogsmannen att jämte konvojen
ingå till Dover. Baron Cederström, som ansågs hafva
felat emot sina order, måste härför lemna befälet,
hvilket öfvertogs af hans närmaste man, kapten Klint,
som härigenom fick det obehagliga uppdraget, att föra
sin chef som fånge hem till Sverge.
Efter hemkomsten från denna expedition uppgjorde han
nu planen, att utarbeta en fullständig samling af
sjökartor under namn af: Sveriges sjoaths, hvilken
skulle bestå af 65 kartor. Sedan Nordenankar, till
följd af andra befattningar, lemnat karteverket,
hade detta råkat i förfall. Klints plan antogs af
regeringen och understöddes äfven något, ehuru ej så,
som arbetets stora vigt och förtjenst erfordrat. Detta
arbete, som nu sysselsatte Klint under hela hans
återstående lefnad, har blifvit af oberäknelig
nytta för sjöfarande och eftertryckt i andra
länder. Med utmärkt skicklighet och nit fortsatte
Klint detta mödosamma värf. Den år 1809 inrättade
sjömätnings-kåren erhöll i uppdrag, att anställa
årliga mätningar å rikets kuster. Dessa ägde äfven
rum, så att hela svenska kusten med alla sina större
och mindre öar blef afmätt i en skala af 1,000 alnar
på decimaltummen, ända från norska gränsen till Hapa-
L å, ha, ja, ja, nog kännes det tungt
r’Att traska i vägens sand, Och helst när modet ej
mer är ungt Och foten sviker ibland! Och nog är det
tungt att vid tiggarstaf Med trötta fjät stappla ned
i sin graf, Fast mången tycks ej det veta.
Dock menskorna ej jag tadla vill:
Fullnog ändå man det gör;
Nog räcker brödet, de gifva, till
Ät gubben till dess han dör;
Och vore jag rik och kunde jag ge,
Hvem vet, om jag då ej vore som de,
Ty hårdt är menniskosinnet.
Du, vägdam, pressa ej så min fot,
Ty gubben har tungt att gå!
Af ungefär samma korn och skrot
Vi kunna vara, vi två;
Ty lik en atom blott af vägens sand,
Så är jag ju också ett stoft, ett grand
På verldens allmänning vida.
Och der jag vankat mång’ Herrans år Och slungats än
hit, än dit, Der har jag gladt mig hvar solljus vår
Och frusit hvar vinter hvit;
randa. Alla dessa kartor blefvo genom Klints försorg
kopierade, sammandragna och utgifna i Vaooooo’^! a^
naturliga storleken. Sjömätningskåren upphörde 1824
och dess åligganden öfvertogos åter af sjökarteverket.
Under tiden, soni denna verksamhet varade, befordrades
Klint efter hand till vice amiral och ledamot af
Vetenskapsakademien samt pryddes med svenska, franska,
ryska och danska ordnar. Han afled den 30 April
1840, nära 69 år gammal. Hans äldste son, kaptenen
i flottan Erik Gustaf af Klint, fortsatte sin faders
stora och välsignelserika verk, men han omkom under en
expedition till Vestindien med korvetten Karlskrona,
hvilkens chef han var, då korvetten den 30 April 1846
af en orkan öfverändakastades, icke långt från Havanna
på Kuba, och vid hvilket olyckstillfälle endast 17
man af besättningen räddades.
Amiral Klints enka försålde år 1848 till staten
sin aflidne mans samlingar af allmänna kartor,
passkartor, kust-kartor och beskrifningar och de
till verket hörande förråder och materialier. Många
tusende ’sjömän hafva Klint att tacka för den säkra
vägledningen af sina fartyg, och de hafva också öfver
hans minne och verksamhet uttalat sin tacksamhet och
nedkallat himmelens välsignelse.
H. af Trolle.
Der satt jag en gång inom lås och vägg; - Än faller
en tår i mitt hvita skägg Vid minnet af flydda tider.
Dock - bort med klagan och jemmerlåt!
De varit ej i min smak.
I verlden hörs nog af pust och gråt
Från folk, som bo under tak.
Än tiggarens hjerta ibland blir varmt,
Ty ej finnes ett lif så tomt och armt,
Att Gud ej stundom hugsvalar.
Hvad mer, om skjortlös en gång min kropp
Man sluter i kistan in?
Den rikaste har, då han står opp,
Ej bättre klädnad än min.
Hvad mer, om jag vandrar, en fattiglapp,
Bland folk, som yfvas och pråla i kapp:
Stort mer än jag de ej äga!
Friskt mod då, gubbe! Fast grym och grå
Du tycks som en bautasten,
Så slösar Guds klara sol ändå
På dig sitt lifvande sken.
Och neka menskorna värme och ljus,
Gud Fader nekar mig ej låna hus:
For trångt det är ej hos honom!
A. L.
Eir slocknad vulkan.
m man uppslår kartan öfver asiatiska Turkiet och låter
blicken från nordöstligaste udden af ön Cypern gå i
nordlig riktning, med helt liten dragning åt öster,
träffar man, nära nog midt emellan Medelhafvet och
Svarta hafvet, namnet Kauarie, betecknande en stad,
hvilken kanske för flertalet af våra läsare är mera
bekant under något af namnen Mazoka, Eusebia eller
Csesarea, hvilka han efter hvartannat burit. Hufvudort
i distriktet Karamanien, provinsen Kappadocien,
ligger Kaisarie i en fruktbar dal, vattnad af floden
Ifara-Su, hvilken brutit sin fåra mellan två grenar
al berget Ardsisch och ej långt derifrån utfaller i
den betydliga floden Kyzyl-Irmak. Denna från fordom
namnkunniga stad, numera räknande omkring 15,000
invånare, hvilka drifva en icke obetydlig in-
dustri och handel, ligger så godt som vid foten af
det icke mindre bekanta berget Argceus, Mindre Asiens
högsta berg, med ständigt snöbetäckt topp, hvilken
endast ett fåtal lyckats bestiga, men derifrån,
enligt hvad det påstås, man vid fullständigt klar luft
skall vara i stånd att kunna se både Svarta hafvet och
Medelhafvet, nämnligen den del af det senare, som fått
namnet "hafvet vid Issus.» Detta påstående bestrides
dock af en annan skildrare af denna trakt, herr P. de
Tchihatcheff, såsom vi här nedan skola erfara.
Hela denna trakt af Mindre Asien, hvarom historien
om kristendommens första strider och utbredning har
så mycket att berätta, är vulkanisk, och sjelfva
Argaeusberget, som utgör cen-tralpärtiet i ett mycket
vidsträckt bergssystem, har fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
