Print (PDF) - On this page / på denna sida - Laokoon och hans söner, antik marmorgrupp i Vatikanska museet, Rom. Th. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oola lians
antik marmorgrupp i Vatikanska museet, Rom. *
Iland alla de verk af antik bildhuggarkonst, som
alls-härjaren tiden skonat till våra dagar, är det
i synnerhet fyra, som framför andra gjort väsen
af sig. Dessa äro den meliska Afrodite, Apollon
Belvedere, Niobe med sina barn och den här afbildade
Laokoongruppen. Den me-liska Afrodite är Louvrens
förnämsta prydnad, liksom Niobe är Uffiziermuseets
i Florens, de tvänne återstående tillhöra deremot
verldens utan all fråga yppersta antiksamling,
den som förvaras i vatikanska palatset i Rom. De
hafva sin plats i hvar sitt af de fyra kabinett, som
omgifva den lilla åttkantiga Belvedere-gården i den
verld af otaliga salar och rum (enligt uppgift vid
pass 11,000), som »fången i Vatikanen» envisas att
anse som sitt »trånga fängelse». Bland dessa fyra nu
nämnda antika verk är Laokoon, denne antikens Ragnar
Lodbrok, sannerligen icke det minst märkliga.
Den fråga, som här vid lag i första rummet intresserar
våra läsare, är helt säkert den : hvad föreställer
gruppen ?
I tio år hade grekerna belägrat Tröja, men
förgäfves. Å ömse håll hade de yppersta hjeltarna
fallit - Akilles och Ajas telamo-niern bland grekerna,
Hektor och Paris bland tro-janerna - men stadens
fasta murar motstodo ännu alla anfall. Dock -
Tröja föll om sider. Hvad kraften icke kunde, det
förmådde sveket. Den romerska skalden Virgilius har
i sin stora hjeltedikt JEneiden (bok II) gifvit oss
en utförlig och liflig skildring deraf. På Ulysses’
inrådan bygges »en berglik häst af sågade plankor»,
hvari tre tio utvalda krigare inneslutas. De öfriga
gömma sig på skeppen bakom ön Tenedos. Trojanerna
öppna nu sina portar i den tron, att fienden redan
tröttnat på den fruktlösa belägringen och afseglat
till Argos. De finna
af Ankises, alltså en farbror till 2Eneidens hjelte,
JEneas, Roms mytiske grundläggare. Hans namn är
Laokoon (ett ord, som betyder prest, egentligen
folktändare).
"Olyckliga!" ropar han.
"Medborgsmän! Hvart rusen I? Tron I väl fienden
flyktad? Vanten I ej, att den list, I af grekerna
länge erfarit, döljs i en vådlig skänk? I kännen
Ulysses så föga? Antingen äro i plankornas famn der
grekerna dolda eller är byggnaden rest att Tröjas
murar bestiga, granska vårt inre skick och nalkas
staden från ofvan eller förborgar den annat forsat.
O, hafven för hästen! Grekerna fruktar jag än, när
äfven de bjuda oss skänker." Strax med förfärande
kraft han rände det väldiga spjutet djupt i monstrets
timrade sköt och bugtiga sida. Lansen darrande stod:
längst in ur den skakade klyftan hördes ett dystert
don och ett doft genskallande härgny."
Nära var det, att grekernas svek hade blifvit upptäckt
och dermed Tröja räddadt.
Men i samma ögonblick föres bunden fram till
trojanernas konung Priamos en fångad grekisk yngling,
bärande namnet Sinon.
Denne hade, såsom kändt är af dem, hvilka gjort sig
förtrogna med den åberopade romerske författaren,
åtagit sig det farliga värfvet, att söka förmå
troja-nerna att införa den vidunderliga hästen i
staden. Under tårar uppdiktar han nu en historia om,
huru han endast genom att taga till flykten lyckats
undgå att åt gudarna offras af sina omenskliga
landsmän, hvilka han derför svär ett evigt hat, samt
huru de upptimrat hästen, för att derigenom försona
den mot dem förgrymmade gudinnan Pallas. »Men» -
berättar vidare 2Eneas hos Virgilius -
Laokoongruppen.
(Efter en afgjutning i Nationalmuseum.)
EVALO.HANSEN.
den qvarlemnade jättehästen och, förvånande
sig deröfver, veta de ej, hvad de skola göra
dermed. Somliga misstro den och vilja störta den
i hafvet eller Ȍtminstone genomstinga dess sidor
och ransaka dess innehåll», andra åter föreslå att
flytta den upp till borgen såsom ett segertecken. Midt
under denna ordstrid störtar ned från borgens höjd
en Apollonprest, son
* Gipsafgjutning deraf finnes i Stockholms
Nationalmuseum, öfra vestibylen.
"Men af en oförtänkt och lika förfarlig som sällspord
händelse jagades skräck mellertid i troernas hjertan.
Kallad af lotten till prest, Laokoon fällt vid
Poseidons
altar en diger tjur, till festligt offer åt guden.
Se, från Tenedos nu - jag sjelf för berättelsen
ryser -
tvänne i vågens lugn omätliga slingrande ormar
hvälfde sin glänsande längd och ställde sin kosa
åt stranden.
Halsar och bröst sig reste ur vågen och skakade
hotfullt
två blodfärgade manar; den öfriga delen af kroppen
fårade böljan bakom, i vida ringar omkringkrökt.
Sv. Familj-Jonrn. 1879,
46,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
