Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar slott. Eva Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förhistoriska forntidens gråa töcken förlorar
sig Kalmars uppkomst. Kändt är, att det redan under
vikingatiden var en betydande handelsplats, och
i medlet af det tolfte århundradet betecknar den
arabiske geografen Edsisi Kalmar och Odense såsom
de enda folkrika städerna i "Finnmarken», det vill
säga i den skandinaviska norden. Huf-vudorsakerna
till dess tidiga blomstring finner man i handeln med
landets och hafvets afkastning och i att det låg vid
en af stråkvägarna för den vesterländska handeln på
Kyssland. Stadens rikedom och dess läge lockade till
fiendtliga anfall, och den eröfrades och plundrades
af Sigurd Jorsalafarare, då denne ditkommit på det
korståg, som i häfden kallas Kalmare ledung. Derför
uppfördes omkring 1150 söder om staden S:t Eriks
slott. Men mot tolfte århundradets slut, då Kalmars
ständigt växande betydelse och grannskapet till
den danska provinsen Blekinge gjort detta fäste
otillräckligt, anlades Kalmar slott på det öster
om staden utskjutande näset; när sedan, vid tiden
för tretioåriga kriget, äfven detta starka fäste
befanns för svagt, i synnerhet sedan staden flyttats
till Qvarnhol-men nordost öm slottet, anlades nya
försvarsanstalter, hvaribland skansverket på Grim-skär
blef det mest betydande. Bland .de många historiska
tilldragelser, hvaraf minnet är förbundet med detta
slott, må här endast i minnet återföras den märkliga
riksdag, då - den "20 Juli 1397 - Kalmareuiiionen
afslöts, denna den följdrikaste stats-handling, som
vår medeltids historia har att omförmäla. Huru slottet
småningom utväxte till den imponerande och stämnings
väckande konungaboning, som det var under Johan IILs
sista år - som det är än i dag, trots det långvariga,
först på den sista tiden nödtorftigt hejdade förfallet
- skall här framhållas i korthet,
Kalmar slotts byggnadshistoria har, enligt
den forskare, som gjort sig mest förtrogen med
densamma, trenne tidskiften, nämnligen 1200-1336,
1336-1536 och 1536- 1592. Grundplanen är en af
vallar omgifven oregelbunden sträckmursfyrkant med
fyra runda hörntorn, nämnligen Kuretornet (vestra
tornet; kuretornet = vakttornet, som skyddade den
forna hufvudingången till slottet), Kongsmakstornct
(norra tornet), Stegerhustornet (östra tornet) och
Södra tornet, samt med ett stort fyrkantigt torn,
kalladt Vattentornet, på
* Kallas äfven Trollpacke- ocluBölstornetj=
Djefvulstornet. mörka källare, en trollpacka
(rödkulla) varit innesluten.
Plan af Kalmar slott med vall och postejer.
Efter G. V. Sylvander.
1. Kuretornet. 2. Kungsmakstornet.
3. Stegerhustornet. 4. Södra
tornet. 5. Vattentornet. 6
Rödakullatornet. ’. Svennetornet. 8. Fataburstornet.
9. Nya slottsbrunnen. N. p. - Norra postejen.
S.. p. ~ Södra postejen o s. v.
slott.
vestra sidan, och ett mindre dylikt, kalladt
Rödakullatornet,* på norra. Bevis för att dessa torn
och sträckmurarna, hvilka nu, bilda slottsflyglarnas
ytterväggar, äro samtida, har man funnit deruti, att
de bestå af tuktad ölandssten från äldsta brottet och
hafva gemensamma förtagningar och i hvarandra murade
förbindningar ända till fjorton alnars höjd äfvensom
gemensam grundval.
Den äldsta ingången låg gent emot den smala landtunga,
som förenade slottsnäset med Gamla staden till 1734,
och invid Kuretornet, hvilket var starkare och äfven
högre än de trenne andra hörntörnen. Men Gustaf
I lät göra en ny ingång, i det han uppmurade den
nuvarande slottsporten invid Vattentornet äfvensom
hvalfgången under vallen. För denna förändring låg
en tillräcklig bevekelsegrund i det sakförhållandet,
att Vattentornet var borgens egentliga "kärna" eller
hufvudtorn. Det var betydligt större och starkare
än sjelfva Kuretornet och äfven beräknadt för ett
särskildt försvar för det fallet, att de öfriga tornen
äfvensom sträckmurarna skulle komma att intagas,
derför att det var försedt med en särskild brunn
och sköt så långt in på borggården, att inträngande
fiender kunde beskjutas från alla sidor.
I de förnämsta tornens öfversta våningar voro
rum inredda för börg-höfdingen och i de nedra för
besättningen. Men efter fogatstyrelsens införande
och i mån af hennes utveckling under Magnus Ladulås
kräfdes utvidgade boningslä-genheter och större
förvaringsrum för de naturaprestationer, hvilka
inflöto till fogden. För den skulr uppfördes fem
huslängor, den ena efter den andra, så att ringmuren
begagnades såsom bakvägg och taket sluttade ned
från densamma. Samtidigt byggdes de djupa, rymliga
källarehvalfven, undantagandes södra flygelns,
hvilket anses hafva tillkommit efter 1542, derför
att det uppmurats af tegel. Ingen bestämd tid kan
uppgifvas för uppförandet af den norra flygelns of
ver våning, hvari hertigarna Erik och Waldemar under
det fjortonde seklets andra årtionde höllo lysande
hof. Men det antages såsom säkert, att det skett efter
deras faders förmälning 1276, enär hans bröllop stod
i Kalmar stad, men icke på slottet.
Under en följd af år från och med år 1336 lät konung
Magnus Eriksson utföra omfattande byggnadsarbeten på
slottet. De ofvannämnda längorna förenades med tornen
och kommo att
Namnet lärer härleda sig deraf, att i detta torn,
som har djupa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
