Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar slott. Eva Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
ehuru utfördt i annan stil, och som förskaffade detta
ruin benämningen Gyllene salen, men väggarna panelades
icke, utan betäcktes med tapeter af gyllenläder
eller sammet. Den näst-intill konungens matsal eller
Gråsalen - såsom den kallades på grund af väggarnas
färg - belägna Nya salen gjordes till ett af slottets
förnämsta praktgemak. Derom vittnar ej blott det
utmärkt vackra, i polygonrutor inlagda, golfvet,
hvaraf det erhållit namnet Rutsalen, utan äfven
väggpanelningen, hvilken afdelas i fält genom tretioen
korintiska pilastrar, huru mycket än vanvård, okynne
och oseden att med tillhjelp af knif hänsynslöst förse
sig med »minnen» af historiskt märkvärdiga byggnader
gjort, för att ödelägga den. Drottningsalen och
Frökenrummen ommålades, och ett nytt paneltak tillkom
i förstnämnda gemak. Omsorgsfullare än i Gustaf
Ls tid inreddes Stora salen vester om borggården
eller Gröna salen - den förmenta Unions-salen* -
samt den näst intill belägna kammaren i Kuretornet,
som tyckes hafva utgjort konung Johans enskilda
rum. Salen i östra ilygeln ombyggdes och försågs
med höga fönsterlufter, och bredvid den inreddes en
annan, men bägge torde de- hafva varit afsedda för
betjeningen. Den invid St eger hustornet belägna
härjades 1743 af vådeld, som uppbrände tak, dörrar
och »makgeråd», och har sedan ej reparerats, utan
begagnats blott såsom förrådsrum och kallats »Den
förbrända salen».** Södra flygeln inreddes till
slottskyrka och såsom torn för densamma användes »det
höga Kuretornet», hvilket höjdes betydligt och försågs
med ny hufva och en hög gyllene spira med det svenska
riksvapnet. Alla slottets rundbågiga fönster gjordes
rätvinkliga på yttre sidan. Alla flyglarna, hvilka
under tidens lopp försetts med kroppåstak i stället
för med det forna stuptaket, täcktes med tegel och
tornen med bly, undantagandes Kuretornet, som erhöll
koppartak. Tinnar uppfördes längs slottets yttre
och inre sidor och täcktes med bly, och förgyllda
kopparkulor uppslogos jämte dem längs »semset»
(gesimsen), och slottsmurarna hvitmenades. Dessutom
uppfördes flera ståtliga praktbyggnader på vallen,
hvilka genom öfvertäckta gångar förenades med den
kungliga våningen, och befästningsarbetena drefvos
med kraft och skicklighet.
Men huru stor förtjenst än Dominicus Pahr
inlade genom ledningen af alla dessa byggnings-
och inredningsarbeten, röjer intet så klart hans
konstnärsstorhet, som den i ren och ädel tempelstil
uppförda brunnsöfverbyggnaden på borggården och
den sköna vestra portalen. Den förra hade efter
århundradens förlopp börjat vittra och luta mot sitt
fall, då den nedtogs och restaurerades samt år 1850
åter uppsattes under intendenten Theodor Anckarsvärds
ledning.
Med konung Johans regering afslutas slottets
byggnadshistoria. Det gamla Kalmarne hus hade
småningom omdanats och inredts till en praktfull
konungaboning, der gång på gång kungliga eller
furstliga personer höllo lysande hof. Men dystra tider
förestodo. Under Karl IX:s sista tid eröfrades slottet
af Kristian IV, och denne utplundrade det grundligt
och förde till och med tornhufvornas koppar och bly
med sig till Köpenhamn,
och det med den påföljd, att dessa allt sedan blott
varit spån-täckta. Ej heller i andra afseenden
ersattes hvad som förlorats, och snart började en
period af sorgligt förfall, karaktäriserad genom
upprörande vandalism och vanvård. För den5 som
är hågad att skrifva dess historia, saknas ej
materialier. ***
För närvarande äro slottets hörntorn lika höga,
men Kuretornet var otvifvelaktigt ursprungligen
mycket högre än de öfriga och höjdes ytterligare
under Johan IILs regering, såsom redan anförts. Det
antages derför, att, då tornen delvis nedskjutits
under danska kriget, de sedan påmurades, så att de
erhöllo samma höjd. Stegerhustornet har förlorat sin
öfverbyggnad och muren kring det öfversta rummet -
kalladt kommendantrummet - är delvis nedbruten, och
samma tegeltak sträcker sig öfver tornet och östra
flygeln; men detta blef sannolikt förhållandet först
efter branden i denna flygel 1642, ty enligt den
afbildning af slottet, som förekommer i kung Eriks
gemaks panel, bibehöll detta torn sitt ursprungliga
skick vid tiden för nämnda rums inredning. I dess
bottenvåning fanns drottningens steger-hus, det vill
säga kök. Ett annat dylikt, afsedt för _det kungliga
bordet, lät Gustaf I inreda icke långt derifrån
i rummet under Drottningsalen, i stället för det,
som funnits i »Bacare-stufvan» under den vindstuga,
hvaraf blef praktgemaket Gyllene salen. För slottets
krigsbefäl och tjenstemän fanns ett större »kokahus»
i venstra flygeln under Gröna salen, och detta
begagnades så länge länsstyrelsen och en större
krigsstyrka funnos på slottet. Men 1780 lät Gustaf
III der inreda ett bränneri med åtta ugnar, hvilka
ännu finnas qvar, och gjorde det angränsande rummet
i Kuretornet till drankhus samt lät uppsätta en
väderqvarn på det ståtliga Yattentornet - ett sätt
att använda det gamla, på historiska minnen rika
Kalmarne hus, som utgör en skarp kontrast till hans
annars med rätta beprisade fosterländskhet och sinne
för det stora och sköna. »Konglig Majestäts kök»
eller »Stora kongsköket» lät Johan III inreda i östra
flygeln näst intill Södra tornet, och om detsamma
vittnar ännu den storartade, af vackra hvalf bågar
omgifna ärilen, stora ställningsstänger för rökning
och torkning af kött, som hänga på järnkettingar af
tillsammans tretio famnars längd, och den ofantliga
skorstenspipan, som går upp genom »Stora salen öfver
köket». Södra flygelns bottenvåning utgjorde fordom
slottskansliets embetsrum, men användes sedermera
till fängelser. Dylika funnos i äldre tider uti norra
flygelns bottenvåning - öfre våningen i denna’ flygel
begagnas nu af landshöfdingen till sommarbostad -
och uti tornens källarhvalf, men för dem, liksom
för slottsbetjeningens och besättningens rum, kan ej
här redogöras.
Då, såsom här visats, hufvudsakligen praktiska
syftemål lågo till grund för Kalmar slotts
anläggning och utveckling under medeltiden och
först under det sista tidskiftet arkitektoniska
hänsyn fingo i väsentlig mån göra sig gällande,
är det helt naturligt, att det saknar åtskilligt,
som utmärker slottsbyggnader, anlagda och fulländade
efter någon viss i estetiskt hänseende giltig plan.
Eva Brag.
* Nu jämte närgränsande rum använd till Kalmar
fornminnesförenings museum, grundlagdt af landskamrer
Södermark.
** I stället för fönsterrutor har den fula, röda
träluckor, hvilka oangenämt erinra om förfallets,
period.
*** När staden flyttats till Qvarnholmen, kunde
han ej längre tillräckligt skyddas af slottets
befästningar. Redan Carl IX bebefallde, att en skans
skulle uppföras på en liten klippa i Kalmar sund,
utanför inloppet till staden, kallad Grimskär
efter en dansk fogde, Jens Grim, som der under
unionstiden låtit uppföra ett blockhus. Denna år 1611
anlagda skans fick emellertid ej lång tjenstetid,
men hann dock tillfoga danska flottan den 19 Juli
1611 allvarsam skada. År 1623 anlades der den nya
skansen, som sedan spelat en icke obetydlig roll
vid försvaret af Kalmar och Kalmar sund under
sjökrigen med danskarna. En gång tvang han till
och med hela danska flottan, som var på väg norrut,
att taga vägen öster om Öland. Den lilla klippan,
med det på sin tid mäktiga, nu länge sedan i ruiner
fallna skansverket, kringsvallad af Östersjöns djupa
och salta vatten, företer det naturens under, att en
källa med sött vatten uppspringer ur dess sköte. Ett
annat underverkoär ock på sätt och vis fästadt vid
Grimskär. Den 20 Juli 1679 kom, under pågående strid
med danskarna, svenska skeppet Nyckeln på grund vid
Grinisltar och flög i luften, antingen till följd
af någon fiendens kula eller någon försumlighet om
bord. Vid olyckstillfället satt en båtsmanshustru
under däcket med sitt aderton veckor gamla barn i
famnen. Bägge flögo i luften och föllo ned i sjön
- och bägge blefvo bergade och befunnos alldeles
oskadda! - Grimskärs kanoner hafva för länge sedan
tystnat, men från den gamla, klippfasta skansgrunden
blixtrar det ännu sent och tida, dock icke mer
till skräck för dem, som plöja hafvet, utan till
gagn ^-; mången vågens plogman söker med kikaren
längtansfullt efter dess sken. Det är en fyrbåk,
som gjort vaktombyte med den gamla skansen; det är
fridens bloss, som sprider sitt sken öfver de vatten,
der så ofta stridens askor ljungat.
Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
