Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkolsformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
bergarterna, och hela den ofantligt tjocka massan af
sand, lera j mässan tillräckligt för att bestämma,
hvad de äro.
och kalk, som motsvarar geologernas sekundära
och tertiära
perioder, hafva afsatt sig, efter det kolperiodens
växter frodades
på jordens yta. Följer man växtlighetens historia
genom dessa
skilda aflagringar, sådan den visar sig af de i
dem bevarade
växtlemningar, erhåller man en oafbruten kedja,
som fram-
En betydande förändring har dock försiggått i deras
utseende. De hafva blifvit mörka till färgen och lätta
att söndersmula. Men eken, alen och furen kunna med
lätthet iakttagas såsom liknande de träd af enahanda
slag, hvilka nu förekomma i Europa. Ett steg vidare
mot stenkolen finner man i den tertiära brunkolen
En kolskog.
ställer de förändringar, hvilka ägt rtiffl Under
den mjufeä vedens förvandling till hård, stenartad
substans. De toffmossafj som nu äro under bildning på
jordens yta, utgöraå af i upplösning stadda lemningar
af en vegetation, som ännu helt nyligen frodades på
de platser, der de förekomma. Med liten ansträngning
kan man skilja de olika växterna från den multnande
i Tyskland, hvari växtérM§ förin och struktur ännti
ganska tydligt framträda, men substansen är hårdare
och mera lik stelt, och vidare har man i Yorkshires
och Nord-Skotlands beckkol och sekundära kol ett ämne,
som har sin plats mellan Tysklands brunkol och den
riktiga primära stenkolen. Äfven den stenkol, Sverge
äger i Skåne, härstammar från en senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
