Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kandia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feidtellänken i den ökedja, som från Medelhafvet
stänger grekiska arkipelagen, utgöres af en ö,
som under dubbelt namn blifvit dubbelt ryktbar:
Kandia eller Kreta, Hållande något mer än 28 mil i
längd och i bredd 3 till 9, är ön i sjelfva verket
blott en bergsrygg, hvilkens högsta topp, Psiloriti,
med en höjd af 8,000 fot öfver hafsytan, största delen
af året är täckt med snö. Jordbruket är den vigtigaste
näringsgrenen, men öns materiella kultur kan ej sägas
stå högt oaktadt sin rika fruktbarhet. Hufvudstad är
Kanea, och Kandia,
mycket är visst, och de utmärka sig för
vacker kroppsbyggnad, oförskräckthet, okuflig
fosterlandskärlek, ja, med ett ord, för de gamle
hellenernas såväl goda som dåliga egenskaper. De hafva
aldrig förlorat sin sjelfständighet, och turkarna
hafva dyrt fått köpa sitt vacklande herravälde
öfver dem.
På Kreta vaknade allra först, just till följd af
öns läge, det grekiska lifvet hos de dorer, som der
nedsatt sig: der uppstod det första grekiska välde,
ett sjövälde; derifrån hemtade ursprungligen både
Sparta och Athen sina lagar, och om dess
Parti af staden Kandia från landsidan.
Relimo och den präktiga hamnstaden Spina-Longa
äro dessutom öns vigtigaste städer.
Hufvudbefolkningen utgöres af greker-, företrädesvis
i de större städerna och deras omnejd äro museimän
bosatta: greker
bjeltar röra sig flere af Greklands och Komas
sagor. Deribland äro också de bekanta sagorna om
Dädalos, som åt Minos byggde labyrinten (se denna
tidskrifts 16:de årgång, sid. 269) och om Ikaros. -
Kreta förlorade tidigt nog sin stormaktssfällning
i Grek-
Parti af staden Kandia från sjösidan.
och turkar tillsammans utgöra omkring 200,000. I
etnografiskt hänseende märkligast äro säkerligen
aladwterna, hvilka på en högslätt öster om
Castel-Nuovo, mellan Psiloriti och hafvet, äga
tjugo byar, fördelade mellan ej fullt ett tusen
hushåll. De härstamma från araberna, hvilka i nionde
seklet (829) bemäktigade sig ön, och de förneka ej
sin börd, fiender, som de visa sig mot kringboende
greker, och sjöröfvare mot hvem som helst - vid
tillfälle. Solbrända, magra, men spänstiga, hafva de
ett rätt vackert utseende.
På syd vestra kusten bo spaMoter (»greker från
Spakia»), hvilka anses för de gamle Icreternas
afkomlingar i rakt nedstigande led-, de äro infödingar
på ön sedan århundraden, så
land, och då konungadömmet i dessa stater aflöstes af
aristokratiska republiker, fick Kreta den författning,
som man brukar studera i Sparta, den, som hela
antiken igenom betraktades med vördnad af alla den
gamla tidens lofprisare.
Långt in i den romerska kejsartiden voro de kretiska
bågskyttarna berömda såsom de yppersta i verlden -,
från Kreta voro de mästare, Ktesifon och Metagenes,
som byggde ett af verldens sju f under verk,
Dianatemplet i Efesos-, om kreterna skrefvo de
grekiska skalderna efter Homeros gerna epigram,
och ett sådant har blifvit ryktbart genom apostelen
Paulus’ citat.
En arabisk höfding eröfrade ön 823 från östromerska
väldet. Han anlade der en skans, El-Khandak
(»fästet»), seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
