Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXXII. Paul Emil Rikhard Roberg. C. E. - Vegetationsbild från Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
efterlemnade brefanteckningar öfver denna resa
gifva vid handen. För att skänka ett begrepp oin
den rastlösa vetgirighet, det öppna sinne och den
sanna målarblick, hvilka utmärkte Koberg, meddela
vi här ett litet utdrag ur hans teckningar från
Alger. »I allmänhet», säger han, »se karlarna bra ut,
och ibland morerna varsnar man granna ansigten, med
blixtrande och genomträngande ögon. Beduiner, negrer
och afrikanska folkslag öfver hufvud taget äro stora,
starka, välbildade och bredaxlade: de draga lass
och bära bördor af alldeles enorm tyngd. Så negrer
som negresser finnas här i stor mängd. . De senare
äro rysligt fula, med sina breda, platta näsor och
tjocka läppar, samt gå klädda i en blårandig säck,
som döljer hela kroppen, undantagandes ansigtet. Bland
morinnorna åter får man af ansigtet ej se mera än
ögonen. Judinnorna se kostliga ut, l en hög toppmössa,
hvarifrån en hvit slöja hänger utåt ryggen-, mörk
klädning med kort lif, liksom araberna, stora målade
ögonbryn, nota bene bredast öfver sjelfva näsroten,
håret, vanligen rödsvart, är till-bakastruket,
naglarna gulmålade, långa dinglande Örhängen, röda
skor, benen bara, samt förgyllda armband, liksom på
benen. Vid de senare sitta tofsar, som slinka kring
fotknölarna. Morerna hafva håret alltid af-rakadt
och bruka röd mössa med en blå tofs uti, liknande
våra rökmössor. Deras byxor hafva samma form som
grekernas. - - - En half timmes väg från staden,
den man färdas i vagn, är anlagd en herrlig trädgård,
der, jämte inhemska träd och växter af alla slag, man
infört en mängd tropiska, för att försöka huru de här
vilja trifvas. Och hvilken prakt i blommor, hvilken
grönska och växtlighet man här får skåda! Man tror
sig vara inkommen i paradiset. Som jag nyss omnämnt
årstidens åverkan på grönskan i allmänhet härstädes,
så tarfvas att förklara undantaget på detta ställe,
och som består deri, att denna trädgård vattnas
medelst stora rännor, hvarifrån smärre sprida sig
öfverallt till växterna, hvarigenom platsen vattnas
af sig sjelf; vattnet erhålles genom uppfordringsverk,
som drifves
af åsnor––––––.» I denna lifliga och målande
stil beskrifver
han hvad han ser och erfar; och man kan af
ofvanstående göra,sig en föreställning om hvad denna
färd betydde särskildt för Robergs konstnärliga
daning.
Australiskt
(Se uppsatsen "Vegetations!)!
I September 1850 lemnade han Alger och for direkt
till Marseille. Vid ditkomsten måste han genomgå
karantän med hela skeppsbesättningen, ett fult
streck i hans beräkningar, öfver hvilket han mycket
klagar. Ändtligen slog befrielsens timme, och med
ifver skyndade han öfver Genua, Livorno och Florens
till Rom, der han för flera månader stannade under
studier i sitt fack och för umgänge och Utflygter
med andra konstnärer. Med tårar i ögonen tager han
afsked af »minnets gamla enkesäte», far till Neapel,
Psestuni med flera ställen, återvänder öfver Rom till
Florens och tager sedan vägen
öfver Bologna, Yene-dig, Schweiz, för att slutligen
göra ett längre uppehåll i Paris. Här dröjde han för
att ordna den rika skörd af studier och erfarenheter,
han samlat, och till dem lägga nya. Då mottog
han helt oförmodadt kungliga teaterdirektionens
anbud att blifva dekorationsmålare vid denna scen,
en befattning som alltid utgjort målet för hans
äregirighet. Denna utnämning, som antogs, påskyndade
hemfärden, så att han endast i hast gjorde besök i
Dresden och Berlin; och han återkom till Stockholm
annandag pingst 1852. Af alla de land, han skådat,
synes, säger hans förnämsta biograf, Italien gjort det
djupaste intrycket på hans finkänsliga och svärmande
själ. Naturligtvis sysselsatte honom företrädesvis
studiet af de främmande teatrarnas organisation,
och han försummade ej, att, der han for fram och
en teater fanns af mera betydenhet, skaffa sig
rättighet att taga dess sceniska prestationer i
närmare ögonsigte samt att teckna sig till minnes,
hvad han ansåg vardt att, så till sågandes, taga fasta
på, för att användas vid hemkomsten. Så fann han for
det mesta dekorationsmåleriet uti Italien alldeles
för svagt i detaljutförandet, men tillägger, att
det i sin helhet tog sig godt ut, men hade härför
väsentligast att tacka den ypperliga anordningen
af belysningen. I Paris fick han myndigheternas
tillstånd att besöka stora operan och Théåtre comique
samt utbreder sig ganska sakrikt om den förstnämndas
scenerier och oupphunna förmåga att lysa med den
illusoriska effekten samt förblända synorganet. Dessa
hans meddelanden äro interfolierade med sinnrika
anmärkningar, träffande domslut och noggrannt utförda
kostnadsuppgifter.
skogsparti.
ld från Australien", sid. 102.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
