Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porla. C. S. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
och Magnus vid det närbelägna Hof va i Vestergötland,
år 1275, slagna här, hvilket missöde tvang honom
att med sin treårige son fly från Kamundaboda genom
Vermlands skogar till Norge.
Porla källådror upprinna på udden af en låg, af tätt
sammanpackad sand med inströdda stenblock bestående,
skogbe-vuxen ås, hvilken lik en halfö norrifrån
utskjuter i en stor mosse. Till följd häraf omgifves
sjelfva brunnsplanet på trenne sidor - i söder, öster
och vester - af nämnda mosse, ett förhållande, som,
jämte det att platsen åt alla håll begränsas af vilda
skogspartier, visar att Porla helsolrunn är belägen
i en verklig obygd.
Källan var bekant redan under medeltiden och
förmodligen långt före Valdemars och Magnus
Ladulås’ dagar. Munkar - sin tids medici - från S:t
Antoniusklostret vid Lassåna (sedan flyttadt till
Kamundaboda) skola ock hafva varit förtroliga med
detta vattens helsobringande beskaffenhet. Men när
draren i djup gyttja. Ännu i början af detta
århundrade måste vallhjonen oftast påkalla hjelp
för att frälsa kreaturen, som fastnade i dyen
på samma ställen, der nu flera byggnader äro
uppförda. Emellertid hade källan vunnit allt mera
och mera förtroende af allmogen, hvilken dock ,på ett
eget sätt begagnade sig af densamma. Midsommartiden
tillströmmade nämnligen brurmsdrickarna hopvis,
drucko under dagens lopp kanntals af vattnet, begåfvo
sig om aftonen till det närbelägna torpet Djupbäcken,
der de svängde om i munter dans och der en liten del
fick qvarstanna under natten med tak öfver hufvudet,
men de flesta fingo nöja sig med att ligga på den
fuktiga marken under bar himmel. Hela brunnsterminen
varade likväl blott ett par, tre dagar.
Sålunda fortfor brunnen att begagnas till 1809,
då dess rykte började blifva mera spridt. Vid denna
tid uppfördes badhus samt skjul öfver källan; men
brunnsgästerna måste bo
Stora hotellet i Porla.
(Teckning af C. S. HaM>ecli.)
reformationen dref de fromma männen från deras
fristad, klostret, lära de af argt uppsåt hafva
igenfyllt källan med sten och på allt sätt sökt göra
platsen otillgänglig. Den öfverhandtagande skogen
och den sig småningom höjande mossen bidrogo sedan
till att källan kom i glömska.
Men i början af 1700-talet hade en läkare i
Vestergötland af några gamla handskrifter inhemtat,
att i en viss trakt af Nerike skulle finnas en
källa med ovanliga egenskaper; han föreslog en
torpare att uppsöka källan och låta sin sjuka
son dricka af vattnet. Hon påträffades och sonen
återvann sin helsa. För att hon icke skulle åter
falla i förgätenhet, fordrades det ock att vattnet
genast visade sin välgörande kraft, enär källans
belägenhet icke erbjöd den behagligaste plats för
brunnsgäster. Man kunde hvarken åkande eller ridande
framkomma till henne, ty detta var endast möjligt
till fots, på anlagda spångar, ifrån hvilka ett enda
sidosteg nedsänkte van-
i närbelägna byar och torp, så att somliga hade ända
till tre fjerdedels mil till brunnen. Läkarevården
bestriddes af pastor i Skagershult.
Under följande nio år uppfördes flera byggnader,
vägar anlades och mossens uppdikning påbörjades. År
1831 inköptes brunnen af ägaren till Bolby, grefve
G. Wachtmeister, hvilken lät uppföra en mängd
byggnader, anlägga nya vägar och fortsätta med mossens
uppdikning; men brunnsinrättningen hade redan 1819
erhållit kongl. privilegium och fick då äfven sin
förste intendent.
Sedan sex år tillbaka är ett bolag ägare af
brunnen, och detta har ytterligare genom stora
penningeuppoffringar - det säges bortåt en half
million, till hvilket offer skola mindre affärs-,
utan fast mer humanitetsskäl och känslan af tacksamhet
för en här återvunnen helsa hafva varit bestämmande
driffjedrar hos de intresserade - förbättrat och
förskönat denna hygieniska
8Sv. Familj-Jonrn. 1880,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
