Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fregatten Medusas skeppsbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\ en 17 Juni 1816 afgick från redden al ön Aix
en expedition med uppdrag att taga i besittning
och kolonisera de på Afrikas nordvestra
kust, mellan cap Blanco och floden Gambias
mynning, belägna landsträckor, dem England,
genom 1814 och 1815 års fördrag, afträdt till
Frankrike. »Senegals-expeditionen», som den kallades,
bestod af fregatten Medma, förande fyrtiofyra
kanoner, korvetten VÉcho, flöjtskeppet la Loire
och briggen Argus; chef var en mr Chau-mareys,
riddare af den helige Ludvigs orden och femtio år
gammal. Chaumareys, en, såsom i det följande visade
sig, ytlig, bekymmerslös och framför allt sjelfvisk
man, hade före 1793 varit skeppslöjtnant, men derefter
emigrerat och på tjugofem år ej utöfvat sjömansyrket;
han hade, för att ej behöfva blotta sin okunnighet
inför de underlydande, såsom rådgifvare medtagit en
sjöofficer, utan synligt befäl, vid namn Richefort;
skeppsbrott.
som först nådde hamn, och som hållit vesterut, långt
nedom cap Blanco, ändrade derefter plötsligt kursen
till sydlig och styrde på Portendik.
Emellertid började oron vakna hos några af
passagerarna, som kände de faror, med hvilka
seglingen i dessa farvatten är förknippad;
särskildt påpekade de nödvändigheten att söka
undvika banken vid Arguin, som har en bredd af
tolf svenska mil. Deras föreställningar möttes med
axelryckningar och lem-nades utan afseende. Den 2 Juli
på morgonen omgafs Medma af en mängd sjögräs; de om
bord varande fångade fiskar, som sällan förekomma på
djupet; vattnet skiftade färg, och klockan half tolf
förmiddagen tillkännagaf styrmannen, att man inkommit
på grundet. Officerarna ville vända; Richefort,
chefens förtrogne, förklarade, att man ej hade något
skäl att oroa sig, ’och följaktligen gafs befallning
att öka seglen; snart angaf lod-
Fregatten Medusas skeppsbrott.
(Tafla af OéricanU.)
olyckan ville emellertid, att denne var nästan lika
okunnig som chefen och dertill utrustad med ett
obegränsadt sjelfförtroende. Intet anmärkningsvärdt
tilldrog sig under början af resan. Emellertid
gjorde Medma bättre fart, än de öfriga fartygen,
och dess befälhafvare, likgiltig för sitt åliggande
att konvojera dem, beslöt att gå dem i förväg och med
fulla segel styra på målet. Till denna öfverträdelse
af sin pligt lade han ännu en annan, i det han,
som, enligt erhållna instruktioner, borde angöra
cap Blanco, i stället länge sedan seglat der förbi,
då några af de _om bord varande roade sig med att
för honom utpeka ett stort .moln vid horisonten,
såsom varande denna udde. Enligt samma instruktioner,
skulle han vidare, sedan han fått udden i sigte, hålla
omkring nio svenska mil ut i öppna sjön och derefter
ej närma sig land, utan strängaste försigtighetsmått
och stundliga lödningar. De öfriga trenne fartygen,
som noggrannt ställt sig denna föreskrift till
efterrättelse, framkommo utan äfventyr till det
på en ö vid Senegals utlopp liggande S:t Louis;
men Chaumareys, allt jämnt besatt af sin olyckliga
ingifvelse att vara den,
linan femton famnars djup, strax derpå nio, ändtligen
blott sex. Ännu kunde faran undvikits, men man var
tveksam, och två minuter efter sistnämnda lödning,
klockan en qvart öfver tre eftermiddagen, då man
befann sig 19° 36’ n. lat., 10° 45’ v. long., stötte
fregatten. Ångest lästes på allas ansigten; en af
befälet, vid namn Lapeyrére, närmade sig Richefort
och utbrast med häftighet: »Ser ni, min herre,
hvart er envishet fört oss!« Man ville nu vidtaga de
öfliga åtgärderna, för att få fartyget från grundet,
men tvekan och brist på disciplin förderfvade allt;
ej blott det återstående af denna dag, utan äfven
de båda följande förgingo sålunda under fruktlösa
försök, och någon förändring i fregattens läge var
allt, som vunnits, sedan man äfven kastat en del af
lastenöfver borcl Natten mellan den 4 och 5 mulnade
det, vinden började friska och skeppet skakades allt
våldsammare af den tilltagande sjögången. Klockan
tre på morgonen rapporterades en läcka; pumparna
anlitades, men fåfängt; vattnet inträngde mer och
mer. Kölen bräcktes och rodret lösslets, hvarpå
detsamma, qvarhängande vid sina
Sv,
, 1880,
30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
