Print (PDF) - On this page / på denna sida - Vegas färd. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Vindarnas gud var emellertid fortfarande afVogt
stämd mot Yega. I trenne dagar måste fartyget för
svår storm ligga i en utnämn nära Nordkap, och först
den 25 Juli kunde man ge sig till sjös. Under hård
vind och svår sjögång gick färden nu till Jagor
scharr (sundet mellan Waigatsch-ön och fastlandet),
der man låg för ankar från den 30 Juli till den
l Augusti. Då resan åter fortsattes, hade vädret
fullkomligt slagit om. Under strålande sol inlopp
fartyget i Kariska hafvet, hvilket var isfritt så
långt man kunde se. Den 3 Augusti mötte den första
drifisen, hvilken likväl lätt kunde forceras.
Den 6 Augusti ankrade Yega i "Dicksons hamn», der man,
för utförandet af åtskilliga vetenskapliga arbeten,
qvarstannade till den 10 Augusti. Sedermera fortsattes
seglatsen, hvilken till en del försvårades af tjocka,
till den 19 Augusti, då Kap Tscheljuskin, gamla
verldens nordligaste udde, - dublerades. Den märkliga
kringseglingen, hvilken skedde under kanonsalut och
med flaggorna på topparna, åskådades från stranden
af en stor isbjörn, den -der uppträdde som ett slags
representant för sitt ogästvänliga hemland.
Den 20 Augusti klo f åter Yega vågen eller, rättare,
drifisen, hvilken nu i förening med den arktiska
tjockan gjorde allt, för att hindra färden. På
natten den 27 Augusti skedde ankomsten till Lenas
flodmynning, der Yega och Lena åtskildes i största
hast, enär det förra fartyget här gynnades af
isfritt vatten och god vind. Men snart återtog
isen sitt välde: den 2-3 September blef drifisen
tät, qvicksilfret sjönk under nollpunkten och ett
ymnigt snöfall inträffade. Sistnämnda dag-passerades
Björn-öarna och den 4 September på morgonen var vägen
åt nordost fullständigt spärrad af grof drifis,
sammanbunden med nyfrusen, två tums is. Derefter
återstod intet annat, än att hålla sig så nära
kusten som möjligt^ der utsigten att komma fram var
större, än längre ifrån densamma. Småningom blefvo
förhållandena allt ogynnsammare. Snart kunde man,
i anseende till isens täthet, icke begagna seglen,
och nattmörkret tilltog hastigt, hvarigenom färden
hindrades under en . god del af dygnet. Den 6
September varsnades Kap Schelagskojs bergudde, och
strax öster om ’denna sågo de resande för första
gången infödingar, af hvilka de dock ej kunde erhålla
några upplysningar, i anseende till deras obekantskap
med tschuktschiska språket.
Yid Kap Schelagskoj började den svåraste delen af
resan. Man måste nu formligen boxa sig fram genom
den tätt packade isen, och under detta arbete hände
ofta, att man endast hade några tum vatten under
kölen. Emellertid visade sig Yega vara ett bastant
fartyg: knappt en rispa syntes i hennes järnekssidor,
trots de många och svåra törnar, hon fick mottaga
af isen.
Den 12-18 September qvarhölls Yega af is vid Nordkap,
der man försökte anställa tidvattensobservationer. Då,
man åter kom loss, började å nyo samma aldrig
lyktande kamp med isen. Och randades så den 28
September. »Hafvet», säger Palander, »hade under
natten blifvit belagdt med en till två tums
isskorpa. Yi rundade udden (Koljutschin bays
nordöstra udde), men kunde sedan endast arbeta
oss fram fyra engelska mil, då vi återigen måste
förtöja. Föga anade jag på morgonen af denna dag,
att det skulle blifva sista gången vi under 1878
skulle kunna röra fartyget, då vi förut haft gröfre
is och större svårigheter att kämpa emot, och då vi
nu för att komma till Behringssund endast hade ett
hundra tjugo engelska mil qvar af de fyra tusen,
som utgöra längden af gamla verldens
nordkust.––––––Här skulle vi komma att
öfvervintra - här,
der amerikanska fångstfartyg årligen framsegla i
fullständigt rent vatten flera veckor senare än den
28 September.»
Öfvervintringsplatsen var belägen utanför en
sandig strand, utan skydd för andra vindar än
sydliga. Man ombonade sig der så godt sig göra lät för
öfvervintringen. Yintertältet uppsattes och däcket
öfvertäcktes med sex tums snö och härigenom, samt
medelst de goda värmeapparaterna, var man skyddad för
äfven deri starkaste köld. Tiden tillbragtes med en
mängd olika arbeten, studier och observationer. Det
trägna arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>