- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 19, årgång 1880 /
339

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husqvarna. Anderson-Edenberg - Oriktiga föreställningar. II. Gubben Noach

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339

var vara sammansatta. Äfven den, som icke är fackman,
fängslas ovilkorligen af, vi äro frestade att säga,
den stumma, men kraftfulla intelligens, som utvecklas
af dessa maskiner, när de fullgöra sina olika
uppgifter. Yåningen närmast ofvanpå är hufvudsakligen
upptagen för vapentillverkning. Tysta och flitiga stå
arbetarna vid sina bänkar, och det är just här man får
se de prof på verkligen förvånande konstfärdighet,
hvarom vi förut talat. Endast tillskärningen af en
bösstock, som förefaller så enkel, tager i sjelfva
verket i anspråk mer konst än man tror-, ännu mer är
detta förhållandet med graveringen af de ornerin-gar,
som pryda Husqvarna skjutvapen. Der står en ung
belgier, som med häpnadsväckande skicklighet på
ett bösslås och på fri hand ingraverar scener från
en hjort j ägt. Vid en bänk nära intill fäster man
vår uppmärksamhet på två af hans elever, ett par
smålandspojkar, som under hans ledning och på otroligt
kort tid, säger man oss, lärt sig samma vackra konst,
om de också ännu icke hunnit så långt, som den
unge mästaren. Samma förhållande påträffa vi sedan
flerstädes, bland annat i lackerare-verkstaden, der
en tysk lackermästare med synbar framgång undervisar
några ungdommar i sitt yrke.

I en våning ännu högre upp inträda vi i
symaskinsverkstaden, der alla de förut bearbetade
delarna af en symaskin hoppassas, hvarvid -man
iakttager en utsträckt tillämpning af lagen för
arbetets fördelning, den enda förutsättning för
möjligheten att åstadkomma, ett billigt fabrikat,
i det maskinerna vandra ur hand i hand, för hvar
flyttning allt fullständigare, för att slutligen,
fullt justerade, profsydda och kontrollerade, gå
ut i marknaden. Numera tillverkas vid Husqvarna
endast symaskiner af det bekanta Singerska systemet
och åtgången af dem har föranledt tillverkningens
stadiga tillväxt.

Strax utom stora faktoriets södra flygel ligger
lackerare-verkstäderna och der nedanför snickeriet
och en likaledes nybyggd mjölqvarn.

På höjden ofvanför stora faktoriet ligger gjuteriet,
ursprungligen afsedt för symaskinstillverkning, men,
sedan utrymmet * sådant medgaf, användt äfven för
tilllverkning af så kalladt handelsgjutgods, spislar,
strykugnar med mera. Trots den starka hettan, dröjer
man gerna der inne och följer med intresse, huru det
rinnande järnet hastigt, om icke lustigt, förvandlas
till en mångfald af nyttiga och prydliga ting.

Efter detta flygtiga Jbesök i verkstäderna återstår
oss att med några ord redogöra för öfriga förhållanden
vid Husqvarna, hvilka äga sammanhang med dess
fabriksverksamhet.

Såsom mindre vanligt på landsbygden uppmärksamma vi,

. att samtliga verkstäderna, när mörkret inkräktar
på arbetstiden,

upplysas med gas från det för fabrikens räkning
anlagda gas-

verket. Äfven märka vi en järnvägsanläggning inom
etablisse-mentets område, på hvilken råvaror och
de förfärdigade alstren beqvämt forslas mellan
verkstäderna och magasinerna. Deremot är fabrikens
kommunikation med den yttre verlden efter tidens
stegrade fordringar ännu ganska obeqväm, enär allt
godset måste forslas på axel till det mer än en half
mil af lägsna Jönköping. Det lär dock väl vara endast
en kortare tidsfråga när en bättring härutinnan kommer
att ske, antingen genom att utlägga en bibana till
den på en knapp fjerdedels mils afstånd framdragna
statsbanan Falköping-Nässjö eller genom kanalise-ring
af den dertill fullt lämpliga Husqvarnaån. Behofvet
af en lättad kommunikation har först nu med mera
styrka gjort sig gällande, ty dels tål det billiga
gjutgodset icke vid någon större transportkostnad,
dels är det först under de senare tre åren Husqvarna
fabriker börjat spela en mer betydande roll i Sver-ges
industriella verld. Enligt oss lemnad uppgift,
utgjorde förra årets tillverkningsvärde der något
öfver sex hundra tusen kronor.

I fabrikerna sysselsättas nu fler än tre hundra
arbetare. Det förtjenar här antecknas, att under
de senast gångna, för vår industri så brydsamma,
åren behöfde arbetsstyrkan icke minskas, utan tvärt
om var man i tillfälle, i motsats till hvad på de
allra flesta håll ägde rum, att städse kunna lemna
allt fler möjlighet till förtjenst.

För arbetarnas ekonomiska, intellektuella och sedliga
förkofran har man der ock varit angelägen att foga
främjande anstalter. Husqvarna arbetarekår har af
gammalt ett godt namn om sig i orten. Detta söker den
fortfarande häfda, och äfven i sin nuvarande chef,
disponenten W. Tham, hafva arbetarna funnit en varm
vän af deras allvarliga sträfvan att hålla gudsfruktan
och goda seder i ära. Så får å Husqvarna hotell,
af bolaget skänkt till arbetarnas hushållsförening,
ej ut-skänkas någon spirituösa; söndagsskolor och
frivilliga afton-samqväm bidraga äfven att sprida
och rotfasta den goda andan. Som Husqvarna bildar
ett eget skol- och fattigvårdssamhälle, har detta
för arbetarna medfört fördelen af högst ringa
kommunala utskylder, och i sin hushållsförening,
som drifver en rätt betydlig handelsrörelse, grundad
på aktier, hvilka endast få innehafvas af fabrikens
tjenstemän och arbetare, hafva de ett godt stöd för
sin ekonomi. Ett ytterligare sådant stöd hafva de
i en sjukhjelps- och begrafningskassa, hvilken der,
liksom annanstädes, varit till stort gagn.

Ett område, på hvilket fabriksägarens vårdnad om
arbetarnas välbefinnande ännu ej hunnit till full
utveckling, är dessas bostäder. Men äfven i det
hänseendet är en god och löftesrik början gjord,
hvars fullföljande lär blifva en af den närmaste
framtidens omsorger.

Anderson-Edenberg.

Ortktig-a föreställning-ar.

IL *

i IL af de trosartiklar, som från far till son i en
följd af slägtled gått i arf till många bland dem,
hvilka ännu lefva och borde bättre förstå, är den
inrotade föreställningen, &it-ormpn kan lefva i
menniskans mage och att han gerna dit inkryper,
om man lägger sig att sofva på marken och dervid
råkar hafva munnen öppen och oskyddad af snus eller
tobak, hvilken senare omständighet kunde gifva
misstänksamheten anledning till den förmodan, att
hela denna ormdogm blifvit i tobakshandelns intresse
införd i verlden. Mångfaldiga exempel får man höra
åberopas på personer, som sålunda fått ormen i sig
och måst dragas med denna plågsamma inqvartering i
åratal. Enda sättet att blifva ormen qvitt, är då
att ställa sig lutad öfver en gryta med uppvärmd,
söt mjölk, en dryck, som reptilen tycker så mycket om,
att han kan låta narra sig att glida ned i grytan. Han
är dock i allmänhet på sin vakt och låter ej så lätt
lura sig. En, som »fått ormen», lider många qval och
måste dagligen förtära en myckenhet söt mjölk, på
det djuret må förhålla sig i möjligaste måtto stilla.

* Se Septemberhäftet sid. 279.

Ett af de många exempel, författaren hört framhållas,
må här för kuriositetens skull anföras, helst det
är något fullständigare än de öfriga och dertill
roligt nog.

Under slåttertiden hade några drängar lagt sig att
sofva på en äng. En af dessa vaknade då vid att en
stor huggorm höll på att krypa in genom kamratens mun,
men inseende omöjligheten af att nu kunna rädda den
olycklige, då ormen redan var med mer än halfva sin
längd inne, lät han djuret fullborda sin afsigt. Först
en stund derefter vaknade kamraten, klagande öfver
magplågor, men han fick dock ingenting veta om
verkliga orsaken förr, än längre fram. Magplågorna
fortfore och voro tidtals så olidliga, ätt den arme
drängen måste intaga sängen.

Sommaren derpå begaf det sig, att båda drängarna
åter voro ute på slåttern, denna gång på en äng,
som sluttade mot stranden af en elf. Äfven nu lade
de sig att sofva under middagsrasten, men den dräng,
som sett ormen inkrypa, sof dock icke med mera än
ett öga i sender: han anade, att nu »vilde det blive
noget af», hvilket också ganska riktigt

43*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1880/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free