Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mirandas födelsedag. Af Theodor Fischer - En kostbar lyxartikel. Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
»Nej, bevars. Studenten Tullström blåser flöjt och
herrarna Hammarberg och Lundin bilda hvar sin half
kör och jag blir sjelf Koryphseos.»
Detta förslag af pastorn gillades och antogs af
komitén med, om möjligt, ännu större hänryckning än
det förra.
Sällskapet åtskildes, för att hvar i sin stad
förbereda sig till den stora dagen, . och pastorn
inbjöd de öfriga deltagarna att hos sig förrätta
generalrepetition aftonen före fröken Mirandas
födelsedag.
Man tackade for bjudningen och kusin Fritz åtog sig
att bedja farbrodern taga Mi-randa med sig på visit i
grannskapet den dagen, så att hon icke skulle fästa
någon uppmärksamhet vid, alt fröken’ och herrarna
gingo till pastorn, utan att nämna något åt hennes
far eller henne sjelf derom.
Dagen derpå höll rättaren på Ängstorp på att blifva
virrig. Tidigt på morgonen, då 4ian just skulle ställa
ut arbetarna, kom kusin Fritz och begärde under de
närmaste dagarna tio af drängarna, hvilka han sjelf
skulle utvälja.
»Ja, men, käre löjtnanten, jag kan rakt inte afvara
dem nu midt under skörden. .>.>
»Detfår inte hjelpa. De behof vas för resten inte hela
dagarna. Gif mig dem några qvällar efter aftonvarden,
och jag skall vara belåten; för öfrigt är det
brukspatrons befallning.»
Vid middagen kom fröken Elfrida och begärde tio af
hjonen, hvilka hon på Mirandas födelsedag skulle
använda som rosenjungfrur.
»Rosenjungfrur? Mina simpla dagsverkshjon? Nej,
kär a fröken,
det går aldrig! Ställ till så, att de få räfsor eller
grep ar i händerna, och jag skall
svara för dem, men rosor, nej, det går helt säkert
inte. Det vore som att spänna ett par otämda stutar
för landån, det barkar rent åt f änders, det är
säkert, det I»
»Ack, nej, herr Bergström, det skall nog gå bra!
Jag skall öfva dem på vinden i inspektorsbyggnaden.
De skola
Grupp af sjöjungfrur, skuren i elfenben.
(Se uppsatsen’»En kostbar lyxartikel», sid. 15.)
vara hvitklädda och rosenbekransade och sjunga en
hymn till Mirandas ära. För öfrigt har brukspatron
sjelf befallt det.»
»Nå ja, så tag dem, då, men nog kunde fröken Miranda
ha’ blifvit född på vintern, i stället för midt
i skördetiden.
Det förlåter j äg henne aldrig», brummade han för
sig sjelf.
Ingeniören Eufus Block var träget sysselsatt med sin
dekoration; han funderade hit och dit, huru han skulle
i den kunna inblanda sitt eget namn och lägga i dagen
sin ömma böjelse för Miranda. Till sist fick han dock
en tanke och utförde den. Han följde emellertid icke
den beslutade planen att endast framställa Mirandas
namnchiffer och datum. Han målade i stället en »glad»
i skogen och i fonden af den ett stort stenblock,
hvari han ritade ett rödt fält, och i detta stod:
»Miranda. Den 20 Augusti.» Tvänne genier, som
skulle föreställa Lyckans, pekade, den ena från
höger, den andra från venster, på det röda fältet
med Mirandas namn.
»Begriper hon inte det här», sade han för sig sjelf,
"så är hoii dum, och är hon dum, så vill jag inte
ha’na. Att jag heter Rufus, det vet hon, och att Rufus
betyder rödt, det vet hvar och en, som läst Englands
historia om William Rufus eller den rödhårige. Det
röda fältet hänvisar således tydligt och klart på mig
och dessutom peka ju Lyckans genier direkt på’t-, och
hennes namn står ju i den innerligaste förening med -
Rufus. Ja, visst, ja! Så till vida är allt klapp adt
och klart. Nu skall jag sätta ornamenter kring fältet:
en diopterlineal : kan
gerna bära opp’et,
och så lutar jag en hop flaggor mot stenen och det
skall bli’ bara landtmätareflaggor, det skall jag bli
man för! Yill hon se"n inte förstå mig, så kan jag
inte hjelpa henne.. Det röda fältet betyder Rufus,
det är klart som dagen, och stenblocket är ensamt för
sig en tydlig anspelning på mitt hedervärda familje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
