Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 / 32 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte. Berättelse af Emilie Flygare-Carlén. Leontes - Logogryf. Octavia Carlén - Schack. A. Arnell - Bokstafsgåta. N. L. Hallender - Charad. Evald - Rebus. Axel C-dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Börjat känna frid och glädje
Vakna upp, liksom då fordom
Barn han var, oskyldig ännu.
Han har märkt, att icke allting
Här i lifvet andas ondska;
Han har lärt af barnen något,
Som ej jordens vise lärde,

Det, att älska, tro och hoppas.
Derför blickar han så gerna
I din systers klara ögon.
Der en stilla låga brinner.
Som så ljufligt honom värmer,
Tinar upp hans frusna själ.»

Leontes.

Logogryf.

Mitt hela ser man nästan öfverallt,
Om man på Stockholms gator promenerar,
Än syns det som en hungrig, blek gestalt.
Än såsom sprätten, hvilken blott flanerar.
Förföriskt leende det är ibland,
Men äfven hat och mordlust ofta känner,
Det ledes lätt af opinionens band,
Och det består af qvinnor och af männer,
Vår kung det oftast i sin närhet ser,
Det finns ock i hvar smutsig gränd på söder,
Om ock det går mot lasters afgrund ner,
Vi måste räkna oss dertill som bröder.
Jag tror det finns i hvarje hufvudstad,
Åtminstone i hela Europa,
Och i Paris, helt visst, en helan rad,
Deraf sig bildat sällskagslif tillhopa.
I Vatikanen syns det då och då,
Djupt bugande för påfliga tiaren,
Man kanske ser det oftare ändå
– Jag tror det nästan – hos den ryske zaren.
Man det i långa processioner ser,
När kungar dö och andra kungar krönas.
Och nu uti tolf typer jag er ger
Min gåta. Må er gissningskonst belönas.

Ett kungligt namn, som aldrig glömmas kan.
Ett annat ock, som brödrafolken vörda.
Hvad ateisten kanske en gång fann,
När liemannen kom att honom skörda.
En stad hos oss, som sjette seklet fyllt.
En annan, söderut, det äfven finnes,
Nog öfver tjugo sekler; välförskyldt
Man så dess laster, som dess storhet minnes.
Hvad en gång färgats utaf ädelt blod
Och hvarmed mången mö sig tanklöst pryder.
En ryktbar viking, känd för vildsint mod.
Hvad den är, som passionens röst ej lyder.
Hvad en af Spaniens kungar dog utaf.
Hvad öfver djupblå våg oss lätt kan föra.
Hvad mången finner först uti sin graf.
Ett ord, som ljufligt smeker barnets öra.
En blomma, hvilkens doft mig hänryckt gör.
Hvad man i hvarje tafvelsamling skadar.
Hvad mången gång bland "verldens barn" man hör.
Hvad värme, ljus och sommarfröjd bebådar.
Hvad rikemannen ofta plågas af.
Hvad som figurligt slafvens skuldra trycker.
Hvaraf man ofta gör en vandringsstaf.
Hvad undan hungersnöden alla rycker.
Hvad uppå himlen strålar underbart,
Fast sällan nog man får det undret skåda.
Hvad som om hösten flyr med vindens fart
Och hvilkens återkomst bör vår bebåda.
Och nu farväl! – Nog gissas gåtan lätt
(Så tycks det mig), om du i Stockholm varit,
Jag indirekt dig hjelpt på flera sätt,
Men med ditt tålamod jag illa farit.

        Octavia Carlén.

Schack.

Uppgift n:o 1. Af T. M. Brown.

SVART.



HVIT.

Hvit börjar och gör matt i tredje draget.

Breflåda.

Augusta O., Nohleby; G. Åhl, Alingsås;
Cyrillus, Gnarp: Uppgift n:r 7 rätt löst.


E. H–n, Nyköping; S. Siegbahn, Horn; A. Åkerlind,
Mölnbo: F. n:r 7. På 1. T–e1, S–d7; 2. D–c8 följer
L–a2: och 3. ingen matt!

Wr–g, Göteborg; C. Svensson, Krokslätt: F. h:r 7. –
Försöket 1. L–g7 strandar mot S–d7; 2. D–c8, L–e6.

Hasse Hå. F. n:r 7. 1. K–h5, L–f7#.

–hn–, Upsala. F. n:r 7. 1. D–b7, Sd7; 2. D–d5:, S–f8:

K. B–n, Lund. F. n:r 7. l. D–a5, K–e4:

Lgn–Lst, Göteborg. Vi förstå ej Eder lösning af n:r
7. På d8 finnes ju ingen drottning.

Lösningar och andra meddelanden rörande denna
schackafdelning torde sändas till
A. Arnell,
Göteborg.

Bokstafsgåta.

Följande stafvelser och bokstäfver, rätt
sammanställda, utgöra tjugo ord, hvilkas
begynnelsebokstäver bilda namnet på en namnkunnig
svensk bildhuggare och slutbokstäfverna namnet på en
namnkunnig rysk mecenat:

anda, eli, ato, rå, ega, de, ope, log, log, je, ge, to, to, go,
mo, co, ni, ni, fel, dem, la, ala, martin, la, rand, stor, gre, gro,
gri, tri, ull, lund, ax, ra, na, ne, ge, ge, re, gi, bry, zo, fa, us,
gi, or, en, er, ef, lf, g, r, b, k, l, v, i, i, i, b, a, e, d, n, n, e, t,
t, a, x, l, l, e, o, a.

Orden äro:

1. En underafdelning bland blötdjuren. 2. En konung
i Sverge under sagotiden. 3. Ett den nordiska
mytens skepp. 4. En geometrisk linea. 5. Något,
som ständigt "ligger i hufvudet" på publikaner
och protektionister. 6. En i vår konst- och
litteraturhistoria högt stående man. 7. En
valkyria. 8. En namnkunnig fransk, lyrisk
skald. 9. En, enligt grekiska myten, hämnande
ande. 10. En rysk kejsare. 11. Ett slags politisk
rörelse. 12. Ett slags tyg af silke och bomull. 13
och 15. Grenar af zoologien. 14. En berömd svensk
skald. 16. En af det sjuttonde århundradets förnämsta
vitterhetsidkare i Spanien. 17. Ett räknesätt. 18. En
af muserna. 19. Ett slags bildhuggeriarbete. 20. En
af den nordiska mytens dvärgar.

        N. L, Hallender.

Charad.

Mitt hela en mitt andra är
Som i mitt förstas färg sig klä’r.
Ett flygtigt barn af sommaren,
Det födes, lefver, dör med den.

Evald.

Rebus.

A. D Svärd

        Axel G-dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>