Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Abyssiniens djurverld. X+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Ur
hvar, som något sysslat med zoologiska undersökningar,
har varit i tillfälle att iakttaga, huru många
förändringar en och samma djurtyp kan undergå, då det
gäller att lämpa sig efter omgifning och tillgång på
föda eller vänja sig vid olika slags lefnadssätt. Af
nämnda skäl är det, man inom en och samma ordning,
vid sidan af djur med tung kroppsbyggnad och makliga
lefnadsvanor, finner andra, genom sin lätthet
och vighet enkom danade för ett kringströfvande
lif. Särskildt, och måhända mer än någon annan, rik
på motsatser af dylikt slag är idislarnas ordning,
som i led med den tröga oxen ställer den viga geten
och de lättrörliga antiloper-na, af hvilka ensamt de
sistnämnda å sin sida hafva att framvisa en förvånande
mångfald af arter, om hvilkas stora inbördes olikhet
man lätt öfverty-gas genom en jämnfö-relse mellan,
å ena sidan till exempel, den besynnerliga gnu, med
sin långsträckta kropp och yfviga svans, påminnande
om hästens, medan den åter med o-xen har gemensamma
klöfvarna, det väldiga hufvudet och de korta hor-ii
e n, samt, å andra sidan,
algazellen (oryx), med hvilken vi här något
utförligare skola sysselsätta oss.
Algazellen, ofta, ehuru oriktigt, förvexlad med
gazellen, skiljer sig från denna genom märkbart
gröfre kropp, bjer-tare skiftningar i färgen och de
jämnförelsevis betydligt större hornen, hvilka äro
smala, vid roten lindrigt ringade, bakåtlagda och
något krökta. Algazellerna voro kända redan i den
äldsta forntid, ty afbildningar af dem förekomma
i mängd på gamla egyptiska minnesmärken, der de
vanligtvis framställas med rep om halsen eller snara
om benen-, stundom synas de äfven förföljda af hundar
eller jägare, formligen späckade med pilar. Någon
gång har konstnären utrustat djuret med blott ett enda
horn, hvilken omständighet, enligt några författare,
skulle gifvit upphof till sagan om enhörningen,
en gissning, som emellertid ej synes grundad på till-
Algazellen (teclaiing af Freeniari).
dLjjiirverlcL
fyllestgörande skäl. Säkert är, att de gamle
tillskrefvo algazellen underbara egenskaper, bland
andra den, att när helst han ville kunna ömsa horn.
Algazellerna hafva alla en lindrigt krökt nos,
ett slags man ofvan och under halsen samt framtill
afsmalnande klöfvar. Några af dem, såsom oryx gazella
och oryx beisa, hafva nästan raka horn, medan hornen
på andra, såsom oryx leucoryx, äro något böjda-, alla
öfverensstämma emellertid i det allra närmaste såväl
l afseende på storlek och kroppsbyggnad, som till
och med i färgförhållanden de olika kroppsdelarna
emellan. Oryx leucoryx eller den nubiska oryx bebor
ej uteslutande, som
H~_-r.__
man af nam-
net kan förmoda, Nubi-en och dess närgränsan-de land,
såsom Kordo-fan och Sen-naar, utan träffas äfven i
Senegal; och såsom fallet ofta plägar vara inom den
afrikanska faunan, råder fullständig likhet mellan
de i verlds-delens östra och de i dess vestra hälft
befintliga indi vi derna. Hornen hos oryx leucoryx
uppnå ungefär hälften af djurets kroppslängd, hvilken
senare hos de fullvuxna hanarna bestiger sig till
ungefär två meter (sex och två tredjedels fot) mot
en höjd till nianken af ungefär
en och tretio hundradedels meter (fyra och en
tredjedels fot). Dess hår, som öfverallt är kort,
utom på halsens öfre och undre sida, har i allmänhet
en rödgul, här och der i rödbrunt stötande färg-,
i pannan, mellan öronen, hornen och i trakten af
ögonen finnas bruna fläckar.
Oryx gawlla eller Pasan (gemsbocken), som blott
förekommer inom södra delen af Afrika, har likaledes
starkt utvecklade, men obetydligt krökta horn, af
hvilka undre delen, till ungefär en tredjedel ..af
hela längden, omgifves af ett tjugotal ringar-,
hornen sluta med en glatt spets. Bakpå halsen har
djuret en liten man och under strmpen en tofs svart
tagel. Håret, hvars färg skiftar efter årstiden,
är om sommaren bakpå halsen, på ryggen och sidorna
hvitt, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
