Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXXIX. Casper Ehrenborg. Birger Schöldström - Ett blad ur sjöväsendets häfder. G. C. Witt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70
som vi kunna fundera på, för att företaga byggnaden
i sinom tid, om ständerna skullö vilja lägga grunden."
Grunden lades också af ständerna den 4
Augusti 1823, då Casper Ehrenborg valdes till
justitieombudsman. Hans första åtgärd som sådan
var att till sekreterare vid sin expedition kalla
Crusenstolpe. Men föga mera än en månad derefter
skred ett långt sorgetåg, hvari, bland andra, syntes
deputationér från samtliga fyra riksstånden, fram
öfver Klara kyrkogård. Det följde, den 22 September
1823, Casper Ehrenborgs stoft. En förkylning, förenad
med öfveransträngning i tjensteåliggandena, hade inom
åtta dagar brutit hans
krafter och krossat så många och berättigade
förhoppningar. Yid grafven tolkade erkebiskop von
Eosenstcin fosterlandets sorg. År 1826 ^slogs en
medalj öfver Ehrenborg.
Fem barn öfverlefde honom. Af dessa äro ännu tre
i lifvet: Kichard, filosofie doktor, bruksägare,
framstående ledamot af Andra kammaren under flera
riksdagar; Anne-Beate, gift med generallöjtnanten
af Kleen, skicklig miniatyrmåki-rinna*; samt Ulla,
gift med biskop Bring i Linköping. Ett fjerde
barn, enkefriherrinnan Betty Posse, flitig och
mycket begåfvad författarinna på det religiösa och
skönlitterära området, afled" sistlidne sommar.
Birger Scliöldströxn.
Ett blad ur sjöväsendets häfder¨.
Ji tänka oss tillbaka i. tiden till slutet af Maj
år 1692 och förflytta oss till Engelska kanalen. N
Der gfe vi trenne stora örlogsflottor, en fransk,
en engelsk och en holländsk, under fulla segel. Den
franska utgöres af sju-tiotre linieskepp, tjugosex
fregatter, en mängd barkar, med flera, i allt ett
hundra sextiotre seglare utom avisjakter. Engelska
och holländska flottorna, som äro allierade, äga
tillsammans nitiosex linieskepp och ett stort
antal fregatter och mindre fartyg. Sällan har
en så stor sjökrigsstyrka visat sig på hafvet,
I majestätisk prakt tåga linjeskeppen, dessa
flytande, bevingade palatser, i jämna kolonner
efter hvarandra, på lika afstånd sins emellan och på
gifven signal från chefsskeppen på en gång görande de
vändningar eller andra manövrer, som anbefallas. De
kolossala byggnaderna, med sina kanonspäckade
sidor, sina dels målade, dels förgyllda bilder och
akterspegelsornamenter, sina väldiga segelmassor,
hvilka på somliga skepp uppstiga ända till ett hundra
åttio fots höjd öfver vattnet, sina från topparna
svajande, brokiga vimplar och flaggor, belysas af den
milda majsolen, under det en jämn bris, som spänner de
hvita dukarna, ger lif och rörlighet åt den storartade
örlogsstyrkan, hvilken, inberäknadt alla de mindre
fartyg, som åtfölja linieflottorna, utgöres af öfver
tre hundra seglare. Omkring nitio tusen menniskor
befolka denna fruktansvärda armada. Hvarje skepp
i linien utgör en flytande fästning, bestyckad med
femtio till ett hundra kanoner eller deröfver. Inom
dess relingar röra sig tre hundra till nio hundra man,
af hvilka hvar och en har sitt bestämda .göromål,
så att på chefens kommandoord alla de tåg och tälj
or af det invecklade tacklingsmaskineriet, som måste
halas eller firas för att åstadkomma någon viss
manöver, ögonblickligen af kraftiga händer sättas i
rörelse. Det hela företer en utomordentligt praktfull
och storartad pä-, norama.
Till hvilket ändamål äro dessa menniskosnillets
storverk samlade här? Hvarför har man släpat hundra’
tusentals timmer ur skogarna och användt millioner
dagsverken, för att af dessa, timmer sammansätta
fartygen? Hvarför har man utsirat skeppen med
bildhuggerier, målning och förgyllningar och
gifvit dem lysande namn, till exempel 1’Admirable
(den beundransvärda), le Brillant (den glänsande),
TAgreable (den behagliga), och jså vidare? Hvarför har
man gjutit de fjorton .tusen kanoner, som här föras
öfver vattnet? Hvarför äro nitio tusen menniskor om
bord på flottorna?
Allt detta är framstäldt endast för att förstöra och
förstöras. Det är en hemsk scen ur verldshistoriens
blodiga skådespel, som här skall uppföras. Hafvets
yta skall färgas med blod och dess botten täckas med
skeppsvrak, spillror och döda menniskor, Inom x några
dagar skola många af skeppen blifva sönderskjutna,
sprängda i luften, sänkta eller brända, ett par
tusen menniskor finna sin förtidiga graf i den kalla
böljans famn och ännu flera ligga sårade på de qvar
var ande fartygen, blifva amputerade och tvungna
att framsläpa sin återstående lefnad såsom eländiga
krymplingar. Franska örlogsflottan är .utsänd för
att strida mot engelsmännens och
laä/filer.
holländarnas förenade sjökrigsstyrka, och det är
genom den hemska täflan af en mördande sjöstrid, de
här nämnda nationerna skola inlägga ära och förvärfva
rykte om tapperhet inför samtid och efterveiid.
Det är den 29 Maj på morgonen. Engelsk-holländska
flottan kryssar i god ordning i närheten af ön Wight
och ett par mil längre i vester synes franska flottan,
under befäl af amiral grefve de Tourville, -för fulla
segel och förlig vind styra kurs mot engelsmännen.
Om bord på alla flottornas skepp göres korum. De
talrika besättningarnas starka stämmor afsjunga
psalmer, ackompanjerade af de väldiga eolsharpor,
hvilka genom vindens sus-ning i segel och tackling
låta höra sig, och skeppspresterna nedkalla Guds
välsignelse och anropa helgonens bistånd och förböner
vid det blodiga dagsarbete, man snart ämnar begynna.
Nu trummas ställning till kanonerna. Hvarje man,
som tillhör kanonservisen, skyndar till sin plats,
skeppsgossarna, hvilka göra tjenst som kruthemtare,
springa mellan krutdurkarna och kanonerna med
krutkarduser, inlagda i så kallade kogerskor. I
märsarna och på hyttan äro skickliga skyttar
placerade, för att, då ett fiendtligt skepp kommer så
nära, att kulor från handgevären kunna nå detsamma,
nedskjuta folket på däck, företrädesvis befälet. Allt
är klart till aktion.
Klockan elfva på förmiddagen äro de fiendtliga
flottorna så nära hvarandra, att en del af skeppen
kunna låta sina kanoner spela, och inom kort fortgår
elden utefter hela linien. Kulorna genomtränga
skeppssidorna, en mängd splint från de krossade
timren kastas omkring, sårande eller dödande folket i
närheten, under det andra kulor träffa tacklingen,
söndersplittra rår och stänger och af klippa
tågverket. Däcken belamras af nedfallande rundhult,
trossar, taljor och döda menniskor och blifva
slippriga af blodströmmar. Den rysligaste villervalla
råder på inånga af fartygen.. Krutröken, som hindrar
utsigten, de sårades skrik och jämmer, kanonernas
dån, de genom skeppssidorna inträngande kanonkulornas
ohyggligt rasslande .ljud, förödelsen på alla håll
- allt detta injagar fruktan och förskräckelse hos
mången sjöman, i synnerhet hos dem, hvilka mot sin
vilja blifvit pressade till örlogstjenst,
Ett stort, franskt linieskepp har fått grundskott och
sjunker med befäl och manskap i djupet-, på ett ännu
större är elden lös. Skjutningen frän detta skepp
upphör, manskapet söker förgäfves att släcka elden,
röda flammor synas öfver däcket och bana sig uppför
det nytjärade, eldfängda tågverket-, elden intränger i
krutdurken, en förfärlig explosion, som öfverröstar
kanondundret,, genombäfvar luften, det starka
skeppsskrofvet är söndersprängdt, dess öfversta delar
slungas högt i luften, några hundra själar slungas in
i evigheten. Vattenytan Öfversållas med spillror af
vraket och deribland synes ett antal sjömän, som sökt
sin räddning i vattnet, simma omkring. En del af dessa
lyckas komma om bord på vänners eller fienders skepp.
Kanonaden fortfar sex timmar med en så fruktansvärd
häftighet, att, om man vill tro en viss
historieskrifvares be-
* Det porträtt, vi lemna af Casper Ehrenborg, är af
denna hans dotter ritadt och oss benäget meddeladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
