- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 /
71

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur sjöväsendets häfder. G. C. Witt - Vid kraterns rand. X+

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

rättelse, sjelfva hafskusten kom i damring
deraf. Klockan fem på eftermiddagen begifver franska
flottan sig på flykten, jagad af engelsmän och
holländare, hvilka klockan sex upphinna en del franska
skepp och å nyo begynna striden. Ej förr än nattens
skuggor öfvertäcka dagens fasansfulla tilldragelser
få fransmännen tid att fullfölja flykten. Följande
dag förföljas de alltjänmt, och på tredje dagen lida
de det största nederlaget.

Engelske vice amiralen Ealph de la Yal har fått
kunskap om, att tre af de största franska linieskeppen
räddat sig i Cherbourg. Han går in i hamnen med några
lätta skepp, armerade slupar och brännare, och oaktadt
linieskeppen ligga under fästningens kanoner och
en liflig eld öppnas, så väl från skeppen, som från
fästningen, mot de ovälkomna främlingarna, lyckas de
la Val eröfra alla tre skeppen, tillfångataga deras
besättningar och uppbränna fartygen, utan att sjelf
förlora mer än en brännare, som fransmännen sköto
i brand.

Samtidigt med denna lyckade manöver, upphinner
engelske amiralen Eduard Eussel franska
flottan. Tourville tänker rädda sig och de qvarvarande
skeppen mellan klippan Blanchard och ön Aurigni,
men Eussel med sin styrka och en del af holländska
flottan jagar hastigt efter honom, eröfrar fjorton
stora linieskepp, som blifvit efter de öfriga,
och förföljer honom till höjden af S:t Malö, der
han inkommer i hamn med de fartyg, som återstå af
den dyrbara, praktfulla flottan, hvilka alla äro så
svårt skadade, att de icke utan stor reparation kunna
vidare begagnas.

Striden är slut. De, som segrat, sjunga Te Deum.

Fransmännen förlorade i denna olyckliga sjöstrid
tjugotvå skepp. Nitio personer af befälet och ett
tusen två hundra matroser dödades; ett stort antal
sårades och två tusen togos till fånga. Förlusten af
manskap, sådan den här, på grund af historisk källa,
blifvit uppgifven, synes dock vara allt för ringa i
jämnförelse med det stora antal skepp, som förlorades.
<

Engelsmännens och holländarnas förlust var
jämnförelsevis mindre betydlig. De hade nästan alla
sina skepp i behåll,

en räknar, liksom kriget, sina bragder, dessa senare
dock började med större kallblodighet, full-följda
med bättre beräkning och fullbordade med ej mindre
hjeltemod, än de förra. En sådan bragd är upprättandet
af Vesuvii observatorium, vid randen af en ständigt
arbetande vulkan, den der hvad ögonblick som helst
kan sänka allt, byggnader såväl som föreståndare,
tjänstemän och servis, i djupet af en afgrund, så
plötsligt öppnad, som

- för att blott anföra ett af de många föreliggande
exemplen

- fallet var den 8 December 1861, då en vid foten af
berget, något ofvanför staden Torre del Greco,
uppkommen remna fortsattes ända ut till hafvet, tvärt
igenom nämnda stad, af hvilken en del förstördes.

En hvar af våra läsare känner, om ej på annan väg,
åtminstone genom en i denna tidskrifts förra årgång
sid. 331 införd uppsats, med titeln "Från Pompejis
sista dagar», det förfärliga utbrott, hvarigenom,
i det sjutionionde året af vår tidräkning, det då
för slocknadt ansedda Vesuvius med ens bröt sin
årtusenden långa o verksamhet och - visserligen
efter en föregående varning, men också blott en -
framstod i sin rätta, fasaväckande skepnad. Vid denna
tilldragelse lärde vi äfven känna den oförskräckte
forskare - Plinius den äldre-, som, drifven af
kärlek på en gång till likar och vetenskap, tillsatte
sitt lif under det oförskräckta framträngandet mot
medelpunkten för ödeläggelse!!. Och de, som efter
honom på samma fält föra vetenskapens runor, hafva
ej vanslägtats från sin store föregångare: såväl de
lärde, hvilka egnat sig åt fiendens utforskande, på
hans egen grund och botten, som deras mindre bemärkta
medhjelpare, utsätta sig frivilligt och ihållande,
dag som natt, för oberäkneliga vådor, utan utsigt
till annan vinst, än det intresse, sjelfva åskådandet
af feno-

ehuru illa skamfilade. Sammanlagda antalet af döda och
svårt sårade på deras flottor är dock uppgifvet till
nära ett tusen personer och var kanske ännu större.

De tre nationerna, som här pröfvat sina krafter såsom
sjömän och krigare mot hvarandra, iståndsätta åter
sina skepp och bygga nya, för att en annan gång låta
hafvets yta blifva skådeplats för ett lika rysligt
sceneri.

Sjökrigshistorien utgör en lång, fasaväckande serie
af tilldragelser, liknande den vi nu bevittnat,
somliga ännu mera förstörande än denna. Men medan
örlogsmännen sålunda uppträdt med blixt och dunder,
för att härja och tillintetgöra, hafva handelsfartygen
såsom fridens härolder tyst och flitigt plöjt
hafven i alla riktningar, inlupit i alla hamnar,
visat sin fredliga flagga för alla nationer, fört
naturens och konstens produkter mellan länderna
och derigenom utgjort kraftiga häfstänger vid den
sanna odlingens välsignelsebringande arbete. Man har
gifvit linieskeppen de mest skrytsamma namn, användt
oerhörda kostnader på deras byggnad och utrustning,
en och annan gång prydt dem med helgonbilder och
religiösa emblemer samt stundom slösat mycken lyx
på dessa förstörelseverktyg, hvaremot handelsskeppen
fått mindre dimensioner och spelat en i alla afseenden
anspråkslösare roll, hvilken, så vidt möjligt varit,
utförts på vederbörligt afstånd från de stora
slagskämparna på hafvets skådebana.

Skulle man slå en medalj till ära för sjöväsendet
och till minne af det slags örlogsvapen, som numera
alldeles försvunnit från verldsteatern, så borde
på ena sidan synas ett linieskepp med namnet Döden,
förande såsom bild på för-stäfven benrangelsmaimen
med lien och timglaset samt öfver kajutfönster
och kanonportar dödskallar med derunder korslagda
ben. Andra sidan af medaljen skulle framställa
ett handelsskepp, hvars namn, Lifvet, syntes
å akterspegeln, belyst af en strålande sol och
omgifvet af ymnighetshorn. En passande devis vore:
Ohjcksbringande for många, lycklig görande for fl&ra
- den första satsen skrifven öfver linjeskeppet,
den sista öfver handelsfartyget.

G. C. Witt.’

menen måste medföra samt medvetandet att med nya
data hafva riktat observationstabellerna.- Vesuvii
observatorium räknar nu något öfver tretiotre års
tillvaro-, berättelsen om dess tillkomst torde för
våra läsare ej vara blottad på allt intresse.

Observatoriets upphofsman var Macedonio Melloni,
först professor i fysik i Parma och då redan ryktbar
genom sina arbeten öfver värmestrålningen. Under 1831
års politiska rörelser komprometterad och nödgad att
fly från sitt fädernesland, begaf han sig derifrån
till Frankrike, der han vann Aragos vänskap och,
genom dennes bemedling, understödd af Alexander
von Humboldt, hos den allsmäktige österrikiske
ministern Metternich, erhöll tillstånd att återvända
till Italien. Det var nu vid Neapel, han fäste sin
verksamhet; 1839 erhöll han en professur, liksom
förut i fysik, vid denna stads meteorologiska byrå.

Sålunda ställd ansigte mot ansigte med Vesuvius
och genom sjelfva arten af sina forskningar liksom
enkom hänvisad till en sådan uppgift, beslöt Melloni
att gifva verklighet åt en bland de lärde länge
närd älsklingstanke, den att på någon af bergets
sluttningar upprätta en meteorologisk station,
hvarifrån alla omständigheter vid kraterns såväl
hvila som verksamhet kunde iakttagas. Han lyckades
att för sitt syfte vinna ministern Sant-Angelo,
som i sin ordning, för utverkande af nödiga
medgifvanden, begagnade sig af den personliga
bevågenhet, konungen af båda Sicilierna, Ferdinand
II, för Melloni hyste. Äfven vid denna underhandling
skall Aragos inflytande hafva kommit den italienske
vetenskapsmannen till nytta-, den förstnämnde lär
nämnligen, vid ett af Ferdinand 1830 aflagdt besök
å observatoriet i *Paris, dervid han å sitt embetes
vägnar tjenstgjort såsom konungens vägledare, vetat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1881/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free