- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 /
178

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertelge. II. Herman Sätherberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

kunna förströ oss med tidningsläsning, samt uppfriska
oss med

det för sin klarhet och renhet berömda källvattnet,
som här

genom flera kranar porlande framspringer och sjunger
till oss:

"Drick! De förflyga, de susande perlorna: drick!"

Innanför denna sal flnna vi badrummen med deras
tillhörande cisterner, duscher och ångskåp med mera,
allt i ändamålsenligt och godt skick. Bäst är dock
det utomordentligt goda badvattnet, täflande icke
endast i renhet, utan ock i låg temperaturgrad med
de yppersta källvatten i vårt land. (Berzelius har
om detsamma fällt det utlåtande, »att lian ansett det
vara ett af de renaste källvatten, man kan anträffa»,
och det håller, ända till slutet af Juni månad, en
temperatur som ej går högre än till–j-5°. Fastän
densamma sedermera, under den följande månaden,
plägar stiga något, går den dock aldrig öfver-j- 6°.)

När man vet, att hela den grund, hvarigenom detta
vattens ådror löpa, består af en blandning af grus
och fin sand, har man också orsaken till detsammas
ovanliga renhet och friskhet gifven.

Då kallvattenkuren först började införas i vårt land,
dröjde det ej länge, innan man föll på den tanken
att här anlägga en vattenkur-anstalt. Såväl den rika
tillgången på ypperligt källvatten, som de öfriga,
af naturen gynnsamma sanitära fördelar, hvilka här
erbjödo sig, gåfvo en kraftig anledning till den goda
ideens realiserande. Och hvar kunde man väl för en
sådan anstalt finna en tjenligare plats än här?

Belägen på ett vidsträckt, men af omgifvande
höjder, för stormarna skyddadtj näs, mellan tvänne
stora vatten, ge-nomflägtas Telgedalen af en ren
luftström, som, uppblandad med utdunstningarna från
de kringliggande furuskogarna, ofelbart måste hafva
en synnerligt välgörande inverkan på dem, som komma
under den sammas inflytelse. Särdeles lämplig bör
derför alltid en sådan vistelseort kunna anses vara,
spe-cielt för sådana patienter, som ej fördraga luften
vid de badorter, hvilka äro belägna vid det öppna
hafvet. Erfarenheten har ock gifvit många vackra
intyg härom.

Utom den sunda luften och det ypperliga vattnet,
förtjenar äfven att omtalas ännu en tredje faktor
bland de gynnsamma naturförhållanden, som utmärka
denna kurort. Hela Telgedalens mark utgöres nämnligen
af djupa sandlager mellan spridda rullstenskullar:
ojäfviga vittnen om de väldiga jordrevolutioner,
som här en gång utkämpats, då Mälaren genom denna
dalsträcka afbördade sig sina vattenmassor i hafvet,
Ingen träskmark, inga sump-pölar, fyllande luften
med miasmatiska ämnen, äro här till finnandes-, och
genom den sandiga marken nedsilas af hvarje regnskur
de förruttnelseprodukter, hvilka, annars qvarliggande,
skulle uppblanda luften med sina osunda utdunstningar.

Hvad inverkan sjelfva markens beskaffenhet of var
på en orts helsoförhållanden, känner hvar och en,
som egnat sin uppmärksamhet åt dylika ämnen. Det är
ock en känd sak, att då koleran hemsökt vårt land,
och äfven spridt sig till Södertelge, har den aldrig
der kunnat vinna någon synnerlig utbredning.

På grund af nämnda förhållanden, kan med rätta frågas:
hvar finnes väl i vår Imfvudstads närlwt någon ort så
lämplig for anläggandet af ett verkligt »Sanatorium»,
som denna? Och man skall här ej heller behöfva leta
efter rätta platsen. Der skimrar i solskenet vid
sjön Marens södra strand, strax utanför staden och
järnvägsstationen, en högländt sträcka af lummiga
furulundar. Detta område är ännu ej upptaget af några
fabriks- eller andra anläggningar-, det bara ligger
och väntar på att få se sina luftiga kullar prydas af
en grupp villor, inredda för ett så, vackert ändamål,
som det vi nu antydt. - Närbelägenheten till saltsjön,
den obeskrifligt vackra promenaden dit utefter södra
kanalens höga och pittoreska strand, samt den vida
sträckan af, på idel sandåsar växande, furulundar,
tala ytterligare för den åsigt jag har uttryckt,

Men låtom oss, efter vår lilla digression, återvända
till b ad anstalten.

På andra sidan om badhuset komma vi till den
byggning, som innehåller lokalerna för badsällskapets
societetslif. Derifrån klingar oss kanske till mötes
en vacker sång; man håller visst på att repetera
till en blifvande konsert. Der är salongen för
de gemensamma förströelserna: der musiceras, der
uppföras teaterpjeser, och der kureras - åtminstone
för tillfället - genom polkettans och galoppens
underbara verkningar alla de, som lida af danssjukan.

Förbi denna byggning leder oss den beqvämaste vägen
upp till den öfre badparken. Junisolen kännes så varm
här nere; låt oss stiga dit upp på höjden, der den
uppfriskande vinden spelar i trädens kronor. På vår
vandring passera vi förbi den mångberömda Thorekälla,
hvilkens rika ådror förse en stor del af staden med
sitt vattenförråd. I forntiden helgad åt guden Thor,
bär den ännu sitt namn efter den gamle hednaguden.

Snart äro vi nu uppe vid den öfre parken, och en
gångstig, till venster om den vackra gräsplanen
Barnängen, förer oss upp till det förut omtalade
Sveaborg. Med ett utrop af förtjusning helsa vi den
sköna tafla, som här utbreder sig för våra blickar.

Större och mera imponerande vyer kan man visserligen
få skåda mångenstädes inom vårt land. Den natur, som
här utbreder sig för oss^ väcker ej dessa känslor
af häpnad och beundran, som man plägar erfara vid
öfverskådandet af en verklig höglandenatur-, men den
intager på ett särdeles behagligt sätt genom anblicken
af de taflor, som utbreda sig framför oss, från den
under våra fötter liggande badlius-parken samt den
lilla täcka staden och den spegelklara sjön Maren,
ända till de, långt bortom densamma, i den vidsträckta
horisonten, sig förtonande furuskogarna.

Denna plats - ett äkta "Belvedere" – lockar ständigt
besökande till sig. Angenämast är dock att sitta här
en sommarafton, när solen sänker sig vid vesterns
horisont, vinden somnat och Marens samt den mer
aflägsna Saltskogssjöns vatten ligga, som de klaraste
speglar, i sina sköna infattningar. Staffaget till den
vackra täflan utgöres af de små lustfärdande båtarna,
hvilka här och der,Jikt vattenfoglar, simma omkring
på Marens spegelyta; och intrycket förhöjes ofta
af en präktig ångare, som med sin hvirflande rök
ilar fram bland de gungande lustbåtarna, eller af
bantåget, som der borta vid södra kanalens mynning,
lik en ofantlig jätteorm, skjuter fart och i ett,
nu flyger öfver bron och försvinner bland kullarna
på den motsatta stranden.

Den vidsträckta parken har utom denna vy äfven
flera andra, hvar och en i sitt slag förtjenta af
ett omnämnande. Så, t. ex., den sköna utsigten i
närheten af det väldiga erra-tiska blocket, ofvanom
Stora bergshyddan, hvarifrån man ser, jämte en flik
af sjön Maren, mot det blånande fjärran afteckna
sig, de på sin vackra kulle tronande Ekenbergska
villorna (Malinslo och Ekhamra), hvilka pryda denna
taflas mellanplan och med sina hvita, i solljuset
skimrande massor, bilda en skön motsats till den
yppiga förgrunden.

Följa vi den väg, som slingrar sig utefter
parkens södra gräns, komma vi till den
romantiskt sköna och idylliska nejd, der den
täcka villan Skogshyddan, med sin vackra, gröna
äiigs-matta och sina blomsterrabatter ligger,
drömmande, i furu-lundernas skyddande famn.
.;.

I skuggan af de doftande furorna, inbjudes vandraren
till behaglig hvila; och må vi här, min läsare,
för denna gång sluta vår vandring, i det vi förnöja
våra blickar med utsigten öfver det vida landskapet,
som i söder ler mot oss med sina vackra villor i
förgrunden, och bortom dem de leende dalarna och
skogbevuxna höjderna,| hvilka i skönt vexlande
båglinier utbreda sig i ett blånande fjärran, ända
in i Tveta och Jerna socknar.

Herman. Sittlier^berg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1881/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free