Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Servis af masurbjörk. L. L. - Masurkan. Ett reseminne från Ryssland af Semper Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Servis af masurbjörk.
Träsnideriet har af ålder varit en flitigt öfvad
konstslöjdgren i norden och har användts såväl vid
prydandet af byggnader, hvarom särskildt de i Norge
förekommande, äldre träkyrkorna bära vittne, som äfven
för att utsmycka möbler och öfriga husgeråd. I detta
senare hänseende gifva oss våra gamla, så kallade
allmogekistor, med sina cirkel- eller drakmönster,
en liflig påminnelse om smaken på detta område; de
förekomma ännu i dag jämnförelse-vis ganska talrikt
i våra bondstugor och hafva på senare åren, sedan
träsnideriet åter börjat blifva allmännare efter
den glömska, hvaruti detsamma råkat från och med
århundradets början, blifvit föremål för efterbildning
af de moderna träsnidarna.
lika, framtogos dessa vanligen blott vid högtidligare
tillfällen. Huru dessa träserviser ornerades, visar
oss nedanstående teckning. Servisen består af en
större borduppsats, tvänne så kallade bollar, en hög
dryckeskanna på fot, samt några smärre föremål, af
hvilka den lilla bägaren med fot och lock nedanför
den stora borduppsatsen användes vid tärningsspel
och deraf fått namnet tärningsbägare. Tvänne olika
ornamentsmotiv kunna här urskiljas, det i refflor,
som förekommer å samtliga de mindre föremålen, dels
i spiral, dels utan dylik, samt det i små, tätt
vid hvarandra sittande bucklor, hvartill måhända
de på 1600-talet så ofta förekommande, så kallade
ananaspokalerna af silfver gifvit mönstret. På sådant
sätt äro borduppsatsens skålar ornerade. Dessa sitta
löst i sjelfva
Servis, skuren i masurbjörk.
Då våra förfäder sålunda voro ganska förfarna i
denna konstslöjdgren, är det lätt förklarligt, om de
försökte att använda densamma äfven på bordservisen
och i all synnerhet på dryckeskärlen. Dessa
senare föremål hafva städse haft att glädja sig
åt en konstnärligare utstyrsel, förmodligen af
den anledning, att man hos oss nordbor mer, än
i andra land, satt och fortfarande sätter värde
på de nöjen, som äro förenade med dylika föremåls
användning. »Egregie HUmus» (vi drucko utomordentligt)
utbrister redan Sigvard Grubbe, då han i Juni
månad 1616 hade varit på frukost hos Kristian IY,
och detta uttryck har sitt fulla berättigande på vår
tids gästabud, lika väl som på våra förfäders.
Vi dricka dock icke ur träpokaler. På 1600-talet voro
dessa emellertid i allmänt bruk; glas och porslin
funnos blott ännu sparsamt i landet, och de ädlare
metallerna voro för kostbara att använda dagligdags-,
hade man i ett hushåll dy-
ställningen och borttogös naturligtvis, då man skulle
dricka ur dem. Emellan dessa skålar pläga på några
dylika uppsatser förekomma kanoner af trä, hvilka
äfven sutto lösa, så att de kunde vridas efter behag
och riktas mot den person i samqvämet, med hvilken
man önskade dricka. En dylik borduppsats finnes på
Nationalmuseum, dit den kommit genom grefve Axel
Bielkes testamente.
Samtliga här afbildade föremål äro af masurbjörk, ett
träslag som, till följd af sin hårdhet, synnerligen
väl lämpar sig för förvarande af vätskor, så mycket
hellre, som det mindre ofta spricker. En likhet
i samtliga föremålens or-nering erbjuda de små
benknappar, hvaraf de äro prydda och hvilka göra
deras utseende mera lifligt och omvexlande,
Hvad tillverkningsorten för dylika serviser angår,
sväfvar man i ovisshet om de äro af svensk eller
norsk härkomst. Ehuru de mindre ofta förekomma i
konsthandeln, än de äldre
Sv. Familj-Journ. 1881.
34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
