Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Kaukasus och dess folk. Pi. - Framnäs. A.-E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång skaffa de ryska anspråken gehör, intill dess den 1843
uppträdande Schamyl, på en gång lärd och profet och härstammande
från tscherkesseTnas förut städse mot dem fiendtliga
grannland Tschetschna, visste med den religiösa och fosterländska
hänförelsens makt bringa flertalet stammar i vapen
mot den gemensamma fienden. Det 1853 på nytt utbrutna
rysk-turkiska kriget understödde hans framgångsrika bemödanden
för sitt folks frihet. Men freden i Paris gaf ryssarna
fria händer åt detta håll, och Schamyl nödgades, efter hjeltemodigt
och till det yttersta fortsatt försvar, 1859 gifva sig
åt den ryske anföraren Bariatinski. Först 1864 upphörde
emellertid motståndet i sin helhet och – Kaukasus var ryskt.
Men till ersättning sökte sig en stor del af de öfvervunna
ett nytt hem på turkisk jord. Redan sistnämnda år utvandrade
ej mindre än tre hundra tjugo tusen personer, och
utvandringarna fortsattes äfven de derpå följande åren,
så att i innevarande stund såväl de tscherkessiska distrikten,
som Tschetsehna, till stor del ligga öde.
Det deltagande, en svagares kamp mot en starkare
helt naturligt påkallar, har omgifvit tscherkesserna
med ett slags nimbus, som i många fall är temligen
oförtjent. Stridbara och gästfria, äro de
emellertid ytterligt råa; skriftecken hvarken äga
de eller förstå använda; deremot åtnjuta sångarna
(kikoakoa) hos dem högt anseende. Jordbruket är ej
synnerligen väl anskrifvet; med slöjd och industri
sysselsätta de sig jämnt upp så mycket, som tarfvas
för frambringandet af deras rätt pittoreska drägter
och husgeråd; dock skola de
vara temligen hemmastadda i beredandet af saffian,
och silkesodlingen bedrifves i stor skala. Som vi
redan veta, var röfvarens yrke hos tscherkesserna
emellertid det ursprungliga, och de hafva ej
heller i detta afseende vanslägtats från sina
fäder; äfven med menniskorof hafva de af ålder
gjort sig förtrogna. Bland de fyra kaster –
furstar, riddare, vanliga »fria» och bönder –,
hvilka ännu under det nya öfverherrskapet bestå,
motsvarades de sistnämnda ursprungligen af slafvar,
till största delen krigsfångar, dem emellertid ingen
grym behandling vederfors och hvilka fingo besitta så
mycken lösegendom, de ville. Sin största skuggsida
framvisar likväl denna nu upphörda Slafhandel, för
så vidt den till föremål
hade qvinnor. Hela verlden känner de upprörande
skildringarna om leveranser af detta slag,
ingångna till tusentals turkiska harem, i hvilka
»cirkassiskan» öfverallt var den mest välkomna och
eftersökta varan. Främst i den skänd-liga industrien,
som nu ändtligen af ryssarna hämmats, stodo ubykerna,
en på bergets södra sluttningar boende stam. Men
missaktningen för könet, råhetens mest kännetecknande
drag, röjer sig ej blott i behandlingen af den till
slafveri hemfallna qvinnan; den sträcker sig, hvad
värre är, äfven till den fria. Tscherkessen saknar
hvarje spår af känsla för maka och döttrar-, han
vet intet göromål, som för dem skulle vara allt för
ansträngande eller af ett allt för ovärdigt slag,
och de qvinnor, hvilka stå i rop att vara jordens
skönaste, äro tillika, må hända, af alla på jorden
de mest beklagansvärda.
Pi.
Tscherkessiska.
(Teckning af A. Wanjura.)
Framnäs.
Det är icke Frithiofssagans moderniserade Framnäs, som
på nästa sidas teckning blifvit afbildadt och hvarpå vi
här önska fästa våra läsares uppmärksamhet. På de
vågor, hvilka skölja den här framställda stranden, hafva måhända
en gång i tiden äfven vikingaskepp gungat, men icke, så vidt man
vet, Frithiofs Elida. Äfven här under susande löfhvalf och
vid darrande månsken har utan tvifvel mången Frithiof gått
och drömt om en Ingeborg, men icke han, hvilkens romantiska
historia Tegnér tecknat i de välljudande vers, som hela
verlden sedan lärt sig utantill. Kunde emellertid de lummiga
lunderna kring detta Framnäs – väl bekant för hvar
och en, som är något hemmastadd i Stockholm eller som
någon gång befarit Djurgårdsbrunns viken eller den utefter
dess södra strand löpande vägen – tälja de minnen, hvilka
gömmas bland deras svala skuggor, skulle måhända en fantasirik
och omformande ande äfven der finna öfverflöd af stoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
