- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 /
305

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björnö i Småland. E-g. - De gamla germanernas lefnadssätt och seder. R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den beskrifning, som åtföljer den bildliga
framställningen af Stan1 ö slott i 1879 års årgång af
denna "’tidskrift, sid. 180, är äfven yttre historien
uttömd om Kalmar läns Björnögods, förenadt med Stäflö
i gemensam ägares hand och hvars . hufvudbyggnad å
näst föregående sida blifvit afbildad.

Som läsaren finner, ligger i denna byggnads
yttre redan dess berättigande att få utgöra en
insats i det galleri af svenska herresäten, som vår
tidskrift under årens lopp framställt för den läsande
allmänheten. Ännu mer framträder detta berättigande
för den, som vid ett besök på stället beredts förmånen
att få nju-ta af den ovanligt färgrika och mäktigt
tilltalande landskap st afl a, hvari Björnö utgör
medelpunkten och hvilken å ena sidan löper ut i det
oändliga, såsom begränsad endast af himmel och "vatten

- Östersjöns i Kalmar sund.

Öfvero hela trakten - Åby socken

- hvilar ett särdeles behag, och den resande,
intagen deraf, prisar dessutom med allt skäl
bland annat de präktiga vägarna, ett verk af den
gamle Björnöherrn, grefve C. O. Posse, om hvilken
vi särskilda gånger haft anledning tala, såsom i
beskrifningen af Fröbergska stiftelsens barnhem

(Fam.-Journ. 1876, sid. 48) och af det här ofvan
nämnda Stäflö slott. Men de skördtyngda dal-

Hy krona på gammal stam.

(Teckning af C. S. Hallbeck.}

derna och de ekekrönta kullarna vid och kring Björnö,
de i ramar af idel grönska infattade ängarna, der
Floras sköna barn tyckas hafva sina älsklingsplatser,
och de här och der inskjutande vikarna, der Ägirs
döttrar framhålla trollska speglar, genom hvilkas
strålbrytning naturens tjusande fägring tusenfaldigas
- allt tillsammans bildar ett praktstycke af svenskt
landskap, öfver hvilket här äfven hvilar den pregel
af storslagen ans och tukt, som vi ej sällan se kring
våra äldre herresäten och hvilken, till lärdom för
efterkommande,

vittnar om, att jordens alstringsrika krafter der
sekler igenom varit under vårdande händer.

Dock, hvad som än af ålder gjorts vid Björnö och de
andra, samlydande gårdarna i denna trakt, det skjutes
djupt i skuggan af den senare tidens

gerning, genom hvilken med mera samlad kraft, ledd
af mognare insigt, storverk utförts i odlingen s
tjenst och i den gamla grunden väckts en stegrad
lifsverksamhet, å-terspeglad i skördar af sådan
yppighet, att den ej illa bildlikt åter-gifves i
teckningen här bredvid af en lind me d « ny krona
på gammal stam», hvartill den verkliga motbilden
kan uppsökas någonstädes på gränsen mellan Björnö-
och Stäflö-godsen och genom hvilken naturen liksom
roat sig ined att på ett förträffligt sätt illustrera
denna bygds - liksom för öfrigt de flesta bygders –
odlingshistoria.

E-g.

De g-amla

Askarnas förfäder, de gamla germanerna, voro fore
Kristi födelse och de första århundradena derefter ett
helt och hållet obildadt folk, som nära gränsade till
det vilda tillståndet. De bodde dels i usla träkojor
och dels i djupa, underjordiska hålor, hvilka tillika
begagnades till förvaringsställen för deras små
förnödenheter och andra förråd. Städer och byar kände
de icke, de lefde liksom spridda horder, enskilda
familjer eller ock ganska få tillsammans. Under
sommaren kamperade de merendels i skogar, i löf-

ooh

salar och små löfhyddor; men när vintern nalkades,
flyttade de in i sina trånga kojor och jordhålor.

Deras lefnadssätt var ungefär följande. När de stego
upp om morgonen, hvilket skedde långt efter dagens
inbrytande, badade de sig, hvarpå de åto. De tyckas
hafva kännt olägenheterna af att äta för fort och
höllo derför långa måltider och oftast picknicker,
vid hvilka hvarje familj hade med sig sitt fat, och
sedan förtärde de tillsammans sin mat med gladt sinne
vid en välgörande eld eller i det gröna under

Sv, Familj-Journ. 1881.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1881/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free