- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 /
308

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moderskärlek. X+

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

för tjugo, hvilka icke sky att med sina kycklingben
springa i vägen för hästfötterna och i sin omedvetna
oskuld spela tablå för kattens slumrande onda
begärelser - att ej tala om sådana öppna trotsare
af lagen, som hök och glada, räf, vessla och råtta,
i ett samhälle, der man ännu ej kommit sig för med
en ordnad polis.

Och så gäller det, icke blott att lära ungarna, huru
de skola bära sig åt, när de äta, utan äfven att
skaffa maten åt kanske mer än tjoget, hvilket vill
något säga, när man icke har en man, som sitter på
sitt kontor och gör affärer, eller

dem i den tidigaste och derjämte mest
praktiska af alla praktiska arbetsskolor.

Men är hönan exemplarisk, som arbeterska, och
förståndig, som uppfostrarinna, så är hon också ej mer
och ej mindre än hjeltinna, då det gäller att försvara
de små, dem hon i farans ögonblick samlat under sina
vingar. Se henne blott i ett sådant ögonblick, rustad
till strid mot hvem det nu vara månde, hund eller
katt, slag- eller sprätthök! Lejoninnan i sitt slag
är ej ståtligare att åse, än den eljest så tafatta
bönan, med sin samlade hållning, sitt högresta hufvud,

Flickor ocli hönor.

(Teckning af Jules Girar det}.

åtminstone en, som arbetar på åkern. Men den, som
i stället arbetar, både på åkern och annanstädes,
det är fru Hane sjelf. Hvilken lust och glädje att se
henne på en sopbacke med hela sin skock omkring sig,
krafsande så lång dagen är, så att man ej begriper,
hur klorna hålla, och för hvarje mask eller korn,
hon hittar, skrockande så gladt åt sina små, framför
hvilkas näbbar hon derpå låter rof vet falla! Att
sålunda på samma gång lära barnen hitta till munnen
och visa dem metoden för födans förvärfvande, kan
väl kallas att hålla

sina gnistrande ögon och sin hotande näbb. Också
händer det, att åsynen af henne i sådana ögonblick
slår till och med den argaste fiende med häpnad.

Sist ett par, tre prof, förtäljda af trovärdiga
vittnen, på hönans oförskräckthet, fyndighet och goda
urskilning, der dessa egenskapers oftast osynliga guld
i moderskärlekens degel befriats från det slagg, som
eljest omgifver det. Yid ett tillfälle tilltygade,
tvänne kycklinghönor, hvilka anfallits af en mård,
angriparen så illa, att han, efter förlust af båda
ögonen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1881/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free