Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sykomoren - Från "mysteriernas" stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
röta så godt som oåtkomliga ved förfärdigades de
mumiekistor, hvilka genom årtusenden bibehållit sig
oförändrade allt intill vår tid.
Ett märkvärdigt exemplar af detta slägte är det nära
Heliopolis, vid pass två tredjedels svensk mil från
Kairo, i en koptisk trädgård befintliga så kallade
mataryeh, under hvilket, enligt traditionen, den
heliga familjen vid dess flykt
till Egypten skall hafva hvilat och som af den kristna
befolkningen betraktas med stor vördnad. Trädets
ofantliga stam är betäckt med grekiska, koptiska och
armeniska namnteckningar, pä de minsta af dess grenar
hänga rosenkransar och hvarje jul förrätta kopterna
vid det sin andakt.
Enligt en annan uppgift skulle det "historiska»
trädet år 1656 gått ut och genast ersatts med det
nu skildrade.
Mdt emot Salamis, förenadt med Athen genom
qvar-lefvorna af deii så kallade heliga vägen samt
skölj dt af hafvet, som uppkastar sina musslor på dess
bränn-heta strand, ligger det lilla Levsina, fordom
Eleusis, de verlds-berömda mysteriernas stad. År 396
efter Kristi födelse för-stördt af Alarik, erinrar det
numera blott genom några lemningar af sitt Demeter-
och Kor e- (Persephone-) tempel - det senare fordom
det största i Grekland - om hvad det en gång
I Eleusis, liksom öfverallt i Ättika, hafva
albaneserna i det allra närmaste antagit grekernas
seder och bruk. Att de närmare, än detta sistnämnda
folk, tillhöra österlandet, röjes dock bland annat
genom den underordnade ställning, qvinnan hos dem
intager vid bröllopen.
De hos detta folk vanligen förekommande ceremonierna
äro i detta afseende särskildt betecknande, hvarför
vi till teckningen här nedan skola foga några ord
derom. Ome-
Bröllop i Eleusis.
(Tafla af Å. Proust.)
varit; och än mindre skulle man tro sig i dess
invånare möta ättlingarna af Perikles’ och Demostenes’
landsmän. Befolkningen utgöres nämnligen, såsom i
många af Ättikas små städer eller byar är fallet,
nästan uteslutande af albaneser, såsom bekant, en från
hellenerna i grund skild nationalitet, härstammande,
enligt den åsigt, som för sig har största
sannolikheten, från trakten kring Kaukasus. Sjelfva
kalla sig albaneserna schkipetarer, ett namn, som
enligt en ej alldeles oomtvistlig etymologi skulle
betyda berginvånare. Turkarna kalla dem arnauter,
en förvrängning af det byzantinska arba-nitai-,
benämningen albaneser förekommer först under
medeltiden hos byzantinerna. Deras, språk angifver
deras omedelbara frändskap med Mindre Asiens lycier.
delbart efter vigseln begifver sig högtidståget,
företrädt af musikanter och dansande personer, till
de nyförmäldas hem, dervid bruden (alban, vahissa),
dold af en lång slöja, af sina närmaste fr änder så
godt som släpas framåt, liksom ginge hon till något
slags bestraffning. Yid framkomsten kastar hon sig
till sin makes fötter, kysser hans hand och nedlägger
framför honom en säck och ett tåg, enligt Pouqueville
till betecknande af hennes pligt att bära bördor
och omhänder-hafva lifsmedlen, Inne i huset samlas
kring henne öfriga qvinnor, under uppstämmande af
ett slags entonigt bröllops-qväde, som förherrligar
hennes makes dygder, och först härefter vidtaga öfriga
förlustelser, hvilka ofta vara flera dagar igenom.
" :
SY,
, 1881.
40,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
