Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertelge. III. Herman Sätherberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
de förnämsta villorna inom gränsen af den utstakade
nya stadsplanen på denna sidan om staden.
Här kunna vi dock" icke uraktlåta att omnämna en
särskild liten villagrupp, som, ehuru liggande
utom stadsplanens territorium, väl förtjenar
ett besök, i synnerhet för den egendomligt sköna
belägenheten. Yi mena villorna Fridjiem och Fridshall,
med flera. Belägna ofvanom Marielund vid kanten af
en ståtlig granskog och på en höjdplatå, som mot
vester utbreder sig^i en sträcka af sädesfält och
löfträdslundar, samt mot öster terrasslikt stupar ned
mot den sköna dalsträckan, der järnvägen stryker fram,
erbjuda nämnda villor, snart sagdt, allt hvad man i
sanitärt hänseende kan önska.
Fastän något aflägsen från staden, lockar denna nejd
till besök en hvar, som har sinne för naturens
fägring. Yill du få den vackraste anblick af
Telgetraktens barrskogar, der det ena partiet reser
sig bakom de t .andra i skiftande dagrar, så finner du
den härstädes; vill du njuta af den frid, som hvilar
öfver ett landskap, rikt på idylliskt behag, så ställ
din promenad till just detta Fridhem; och vill du
på en och samma gång höra sången af fältets lärkor,
lof skogens gök och barrskogens trastar, så är rätta
stället här, i denna nejd, hvarest (liksom vid den på
motsatta sidan om staden belägna villan Snäckviken,
fastän i en helt annan stil) det romantiskt vilda
har vigt sig tillsammans med det idylliskt ljufva på
ett så skönt sätt, som den sörmländska naturen mäktat
göra det, der den med besked slagit sig på att svärma.
Efter denna vår mönstring af Södertelges villastad,
låtom oss nu återvända till sjelfva staden.
Från Fridhem leder oss då vår genaste väg förbi
Ränniltäppan: ett strax ofvanom Marielund beläget
område, som utmärker sig för en rätt egendomlig
natur. Midtelpartiet af detsamma utgöres af en med
vilda blomster och en vacker gräsmatta smyckad
kulle, belägen mellan tvänne, af den yppigaste
grönska svällande och af hvar sitt lilla källflöde
genomdragna, djupa dälder; och der ligger den
undangömd mellan tätt omgifvande, lummiga trädpartier,
hvilka afund-sjukt dölja densamma för vandrarens
öga, liksom vore den sjelfva blomstergudinnans
eget fridlysta område. Platsen benämnes ock af-
somliga, för denna sin blomsterrike dom, Floras park,
samt förtjenar, i och för sig sjelf, ett besök af
lustvandraren, helst vid den tid före midsommar,
då de vackra skogsgeranierna blomma och i sällsynt
yppighet hölja den sköna kullen med sin violetta
blomsterduk. Må man kunna hoppas, att ingen ägare till
denna mark måtte få lust att, för några vedfamnars
skull, låta denna så egendomligt täcka naturtafla
hemfalla under den allt ödeläggande yxans välde!
Om vi nu, på vår återvandring, följa den väg,
som leder förbi Jacobsberg till det helt nära
’der invid liggande Valhall, komma vi in på en,
mellan randen af furuskogen och Skogshyddans leende
ängsmark löpande stig, som förer till badhusparkens
högst belägna partier. Efter en kort vandring äro vi
snart framme vid »Suckarnas dal». - "Suckarnas dal,
det låter hemskt!» utropar kanske läsaren. "Låtom oss
skynda förbi densamma!" - Nej, tvärt om, må vi träda
ned i de lummiga alarnas skuggor; ty här bor svalka
och ljuflig frid. Vinden, som susar i bergtallarnas
grenar, når icke kronorna i den drömmande dalen,
hvilkens magiska dunkel lockar lustvandraren att här
bortdrömma en stund i ljuflig hvila.
"Men orsaken till namnet då?"
Fråga de unga tu, som du ser sitta så förtroligt vid
hvarandras sida i skuggan af de lyssnande träden. De
kunna säkert upplysa dig derom.
"Aha! Förstår!"
Strax på venster hand öm den romantiska Suckarnas
dal ligger Amerika.
"Hvad befalls?"
Jo, man behöfver numera ej fara öfver Atlantiska
oceanen, för att komma till Amerika; ty vi hafva
det just här, tätt invid oss - fastän likväl utan
guldsand, oljekällor och indianer. Det är en liten,
inom få år uppvuxen stadsdel, som bär det storståtliga
namnet; och lärer detsamma hafva uppkommit derigenom,
att en person, som var på väg att
emigrera till Amerika, ångrade sig, då han ej hunnit
längre än till Göteborg, vände om och begaf sig
till Södertelge, hvarest han här uppe, i närheten
af parken, inköpte ett potatisland och byggde sig en
boning. Folket kallade på spe denna plats: Amerika;
och, sedan efter hand en hop gårdar med nätta
boningshus här omkring vuxit upp, har hela denna
stadsdel fått ärfva det präktiga namnet. Hög-ländt,
sundt och vackert beläget, erbjuder vårt lilla
Amerika en fri utsigt öfver staden och sökes gerna
till vistelseort af en del sommargäster, som önska
bo »upp i luften".
Denna stadsdel utmärker sig dock ej ännu genom några
hus, som i byggnadsstil kunna täfla med åtskilliga af
de nyss uppräknade, om man undantager den af kapten
F. Slöör helt nyligen,’ efter ritning af M. Isseus,
uppbyggda, ståtliga villan Filipsborg, hvilken, med
sina ’balkonger och verandor, från sin dominerande
plats gifver åt denna tafla en särdeles prydnad.
Nedstigande från det lilla "amerikanska" höglandet,
möta vi med våra blickar den med sin egendomliga
stil prunkande »Camitzka villan» samt, der bredvid,
en för sitt vackra och sunda läge utmärkt egendom,
tillhörig handlanden Fagerberg.
Genom uppräknande af alla dessa villor och lägenheter,
hvilka allesammans, med få undantag, blifvit
uppförda inom sista decenniet, torde det vara till
fyllest ådagalagdt, att Södertelge är i en betydlig
tillväxt; och hufvudorsakerna till nämnda gynnsamma
förhållande äro just de förut omnämnda egenskaperna:
stadens goda kommunikationer, dess utmärkt sunda
och vackra belägenhet - samt dess badanstalt, icke
till för-glömmandes.
Yår vandring har hittills endast sträckt sig
till den södra sidan af Södertelge; men äfven åt
de andra sidorna har staden utvidgat sig, genom
anläggningen af många nya gårdar och täcka boningar,
om hvilket man bäst kan förvissa sig genom att
bestiga den ofvanom Camitz’ka villan belägna åsen,
som är känd under namnet Oxbacken. Denna plats är
Södertelges "Mosebacke"; ty liksom den sistnämnda
erbjuder den vackraste utsigten öfver Stockholm,
så framställer den förra en vidsträckt panorama
öfver Telge. Må vi här stanna en stund och njuta ’af
den fria utsigten. I en krans af furu-krönta höjder
utbreder sig för våra blickar hela Télgedalen, rundt
omkring staden späckad med små landtgårdar. Mot norr
se vi den lilla, täcka gården Qvarnlerga samt den
dunkel-gröna Snäckviksskogen, och till höger derom,
längst bort i bakgrunden, det invid Mälaren belägna
majestätiska Ragnhilds-lorgs-lerget, krönt med sina
ständigt grönskande furukronor. Yi rikta våra blickar
mot nordost samt vidare mot öster; och der utbreder
sig för oss ett vidsträckt landskap, späckadt af
gårdar och odlade marker, terrasslikt belägna den
ena ofvanom den andra: en kedja af vexlande taflor^
hvilkas midtelsmycke är den vackert och högt belägna
lan dt egendommen Rosenborg. Till höger om detta
landskap möter oss den ståtliga furupark, som med
sina smäckra stammar och täta kronor tilldrager sig
alla främlingars uppmärksamhet.
I skydd af de om gränsande höjderna ligger, leende och
fridfull, med sina rymliga gårdar och öppna platser,
den lilla staden på en temligen vidsträckt platå,
hvilken mot öster gränsar intill den förut omnämnda
"Norra kanalen.".
På samma gång Södertelge sålunda genom sitt läge
är värnadt mot de stränga vindar, för hvilka
slättbygderna ofta äro utsatta, åtnjuter staden,
tiy fö!jd*af sin belägenhet mellan tvänne stora
vatten (Mälaren och Saltsjön), en för det allmänna
sundhetstillständet välgörande inflytelse
Stadens folkmängd, som år 1859 belöpte sig till ett
tusen fem hundra tre personer, har, enligt sista
mantalsför-teckningén, stigit till tre tusen fem
hundra nio personer.
I afseende på byggnadsstil och utseende skiljer
den sig föga från våra småstäder i allmänhet. Dess
gator äro dock till största delen reguliära, och den
midt igenom staden löpande Storgatan är ganska bred
samt försedd med rymliga och goda gångbanor. Några
praktbyggnader äger staden icke; men dess kyrka är
märkvärdig, visserligen ej för sjelfva bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
