Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Gustaf II Adolfs dagar. Anteckningar om konungens hof, hans resor, familjeförhållanden m.m. Af J. M. (Åren 1630-1631.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustaf II
onx lton\iiigcns hof, lians i*c&ox%
Af J. M.
(Åren 1630- 1631.)
dag-ar.
befinna oss nu vid den period af Gustaf Adolfs lif, då
han för alltid lemnade sitt fädernesland, som han de
senaste åren blott besökt om vintern, för att i Tyskland
upprätthålla de protestantiska intressena, motarbeta kejsarens
och katolikernas växande makt, söka ära och rykte, samt i
det stora krigets och den höga politikens värf finna en
passande och tillfyllestgörande sysselsättning för sitt omfattande
snille och sin okufliga energi. Under de föregående åren
hade han förberedt sig härtill genom att efter hand uppbringa
Sveriges krigsmakt till nitio tusen man, en för den tiden och
landets dåvarande tillgångar oerhörd styrka, hvaraf femtio
tusen man skulle öfverföras till Tyskland och fatta fast fot
på dess norra kust, för att derifrån sedermera efter hand
utbreda sig och räcka trosförvandterna handen, under det
återstoden skulle försvara Sverige mot opålitliga grannar eller
hindra den hårdt tryckta befolkningens resning.
Att här ens i de flygtigaste drag teckna det storartade
drama, som nu följde, skulle föra oss långt från den uppgift,
vi här förelagt oss. Vi vilja här derför blott söka följa
konungen och drottningen på deras resor, för hvilket ändamål
dock en kortfattad öfversigt af krigsrörelserna är nödvändig,
samt söka uppsnappa ett och annat, som kan tjena till
belysning af deras karaktär och tidens seder.
Under Januari månad 1630 vistades konungen i
Stockholm, men for i början af Februari till Vesterås, der han
sedan uppehöll sig till medlet af Mars, då han återvände
till hufvudstaden, städse sysselsättande sig med förberedelser
till den tyska expeditionen och med brefvexling med sitt
vidsträckta rikes olika delar och med utlandet. I början af
Maj samlades den utskotts-riksdag, af hvilken han erhöll det
sista bemyndigandet till sitt deltagande i tyska kriget och
för hvilken han den 19 höll sitt bekanta afskedstal. För
att vinna Försynens hjelp till det stora företaget, anordnades
trenne allmänna fäste- och böne-dagar, de första söndagarna
i Juli, Augusti och September månader.
Strax före afresan till Tyskland begaf sig Gustaf Adolf
den 23 Maj till Rydboholm, för att bevista den nyligen aflidne
Abraham Brahes begrafning. Dit följde äfven drottningen,
pfalzgrefve Johan Kasimir med gemål, en ung pfalzgrefve af
Lautereck, jämte allt rrksens råd med deras fruar och så
vidare. Detta var det sista samqväm, konungen bevistade i
Sverige; och der »gjorde han sig mycket lustig» med den
aflidnes söner, gunstlingarna Nils, Per och Joakim, samt några
andra öfverstar.
Den 31 Maj afreste Gustaf Adolf från Stockholm till
flottan och landstigningshären vid Elfsnabben. Men der
måste han dröja under tre långa veckor till följd af motvind.
Efter flera fåfänga försök att gå till sjös, kunde flottan
ändtligen den 17 Juni utlöpa från Middelstens hamn. Redan
följande dag erhölls den glädjande underrättelsen, att
befälhafvaren i Stralsund, Alexander Lessle, fördrifvit de kejserliga
från Rtigen, der konungen i början ämnat landstiga. Han
ändrade nu plan och for öster om nyssnämnda ö, inseglade
den 25 i farvattnet till Greifswald samt började den 26 på
aftonen truppernas landsättande vid Peenemimde på ön
Yse-doms nordliga udde, hvilket i följd af det långgrunda vattnet
gick mycket långsamt. Då konungen under nattens dunkel
skulle stiga i land och springa från den ena toftan af
espin-gen till den andra, snafvade han och afstötte skinnet på
skenbenet, hvilket i den starka hettan och vid det trägna
arbetet mycket smärtade, utan att likvisst förorsaka
allvarsamma olägenheter. Af detta synes följaktligen, att konungen
ej landsteg på ön Buden och ej heller på midsommardagen;
deremot omtalas, att han strax efter landstigningen knäfallit och
med blottadt hufvud anropat den Högstes hjelp i så rörande
ordalag, att tårarna framträngde ur de kringståendes ögon.
Sedan konungen befästat sitt läger, rekognoscerade han |
den 28 Juni personligen de kejserliges skans på Ysedom,
midt emot Wolgast, och sistnämnda stad från båt den 29
samt intog skansen personligen den 30. Derpå reste han
i början af Juli flera gånger fram och tillbaka mellan
Peene-mtinde och Svinemiinde, der han efter hand samlade sitt
infanteri på en grundgåenc[e flotta. Med frisk vind seglade
han den 10 Juli på densamma öfver Frische Haff in i Odern
till Stettin, der han vid middagstiden. landsatte sitt folk
nära det gamla slottet Oderburg, norr om staden (på flodens
venstra strand), och efter några underhandlingar tvang hertig
Bogislaus af Pommern, som ville vara neutral, "att intaga
svensk garnison, hvarigenom konungen erhöll en fast och väl
belägen utgångspunkt för sina vidare krigsrörelser. .
Den 11 Juli var konungen inne i staden, hörde
predikan med hertigen på slottet och intog derstädes
middagsmåltiden. Eljest hade han sitt qvarter inom lägret på Oderburg
under hela den tid, han qvarstannade vid Stettin, som omgafs
med befästningar. Den kejserliga hären lade sig midt emot
i ett annat läger vid Garz för att iakttaga svenskarnas företag.
Nästan dagligen föreföllo skärmytslingar. Under en af dessa
rymde den 21 Juli öfverstlöjtnanten vid Teufels regemente
Qvintinus von der Briicke, hvilken, jämte den italienske
rytt-mästaren Johan Baptista, på Ysedom lärer eftertraktat
konungens lif; sedan ryttmästaren blifvit fängslad och skarpt
examinerad, dock utan tortyr, samt bekännt förräderiet,
hängdes han i en särskild galge utanför Stettin, som sedermera
länge qvarstod. .
Den 4 September afreste konungen från Stettin, för att-
företaga en ny expedition till Mecklenburg. Han for först
sjöledes till den kort förut eröfrade staden Wolgast och
vistades der några dagar, hvarunder den 7 Pasewalks
jämmerliga förstöring inträffade. Den 9 anlände han till
Stralsund, hvarifrån han sjöledes ämnade företaga ett anfall på
Rostock. Men då de dertill bestämda trupperna från Preussen
fördröjdes och ständig motvind hindrade företaget, nödgades
han den 21 urskeppa sitt folk och land vägen tåga till
Dam-garten, der hän den 27 September tilltvingade sig öfvergången
öfver Reckenitz’ sumpiga stränder, hvarpå han med storm
eröfrade den midt emot liggande staden Ribbenitz. Men härvid
stannade äfven det mecklenburgska företaget, som haft till
yttersta ändamål att undsätta Magdeburg. Konungen var för
svag att vidare framtränga och låg sedermera en hel månad
i Ribbenitz. Den 22 Oktober återvände han till Stralsund,
der han vistades till den 12 November, då han öfver.öarna
Ysedom och Wollin begaf sig till Greiffenberg i
Hinter-Pom-mern och slutligen den 20 till Stettin - allt under fåfäng
väntan på de preussiska trupperna, med hvilka han ville
drifva de kejserliga från Garz, men hvilka af brist på
penningar icke af Oxenstierna kunde affärdas. Den 24
November rekognoscerade konungen personligen staden
Greiffen-hagen, som låg midt emot Garz, samt defvarande bro öfver
Oder. Derefter vistades han under förra hälften af December
i Gollnow i Hinter-Pommern.
Sedan de preussiska trupperna ändtligen mot jultiden
framkommit, samlade Gustaf Adolf sin här den 23 December
vid Damm midt emot Sjtettin o-ch tågade på julaftonen till
Griffenhagen, der han besatte kringliggande höjder. På
sjelfva juldagen, sedan predikan blifvit hållen, besköts
och stormades staden, hvarpå Gustaf Adolf den 26
marscherade till Marwitzer skans midt emot Garz, som fienden
utrymde, hvarefter denne med hela sin här flydde till
Frankfurt och Landsberg. Konungen följde efter till sistnämnda
stad, framför hvilken han inträffade på årets sista dag och
der han sedermera vistades i byn Marwitz under det nya
årets första .dagar, utan att kunna uträtta något, till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
