12 (Svenska Familj-Journalen / Band 21, årgång 1882)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. XCVIII. Nils Johan Olsson Blommér. - Från Orenburg till Samarkand. Af Marie de Ujfolvy-Bourdon. Öfvers af C. A. Swahn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vud står elfvadrottningen, spelande på sin lyra, tvänne andra
elfvor betrakta honom nyfiket. I bäcken, i förgrunden, lyssna
några nakna vattunymfer till hennes spel. I .*>Sommarnatten»
se vi herdegossen sofva vid elfvahögens fot, omgifven af en
skara elfvor, några med harpor i händerna. Bäst är dock
riEffovrna». Det är strax före solens uppgång. Vi se en
grönskande äng, här och der afbruten af trädgrupper. Fjärran
vid horisonten skymtar ett tornprydt slott. På landsvägen
till venster Ses på afstånd tvänne ryttare. Framme på
ängen tråda elfvorna sin ringdans, det är en vid krets af skära,
fagra väsen, halft jungfrur, halft barn, klädda i ljusa, luftiga
omhöljen.o De .täcka ansigtena hafva alla ett visst
syskontycke. Åt bakgrunden till sammangjuter sig gruppen till
fantastiskt böljande morgondimmor. Här, liksom i Ägirs
döttrar, vill den moderna tidsandan sålunda söka förklara
för sig, huru dessa folktrons skapelser uppkommit; den vill
liksom gifva åt öfvertrons påfund en viss rättighet att finnas
till, genom att på sådant vis sätta dem i innerligaste
samband med de naturföreteelser, hvarur de uppstått. I Blom-

mérs bild är detta dock ännu knappt mer än antydt, han
har ännu något qvar af" barnets förmåga att helt naivt tro
på dessa väsens tillvaro. För Aug. Malmström, i hans tafla
i Nationalmuseum (n:r 1,223, målad 1866), är deremot
elf-dansen en verklig dimma, det är blott konstnärens poetiska
fantasi, som i denna dimma förmår skönja konturerna och dragen
af lätt sväfvande, fagra tärnor. Tidsandan har ännu mera vuxit
från sin förra barnsliga tro.

Oafsedt det rörande intresse, dessa Blommér^ taflor äga
genom den varma kärlek till Norden, de, ehuru målade under
en främmande himmel, bära vittne om, skall den rika poesi,
hvaraf de äro fyllda, för alla tider gifva Blommérs namn en
framstående plats i den svenska målarekonstens historia. Det
finnes få, ja, kanske ingen, af alla våra målare, som i sina
taflor skänkt oss så mycken äkta poesi. Med afseende på
det korrekta i tekniken kan nog en och annan befogad
anmärkning göras framför hans taflor, men att på grund
deraf rycka på axlarna åt dem, vore futtigt
skolmästarepedanteri. Th. E.

Or°eiil>iii*g- till

Af Marie tle TJjfolvy-lBourcLon. Öfvers, af C. A, Swalin.

Guvernörens palats och moskén i Orenburgo

min man af ministern för den allmänna undervisningen
erhöll uppdrag att besöka Ryssland, Sibirien och mellersta
Asien, beslöt jag göra honom sällskap, och vårt uppbrott från
Paris bestämdes till den 10 Augusti 1876. Resan till Moskva
förbigår jag med tystnad och anhåller, att läsaren behagade
följa oss från Rysslands gamla hufvudstad och tillsammans
med oss på järnväg förflytta sig till Orenburg.

Denna stad med omkring fyrtio tusen invånare ligger på
gränsen mellan Europa och Asien. Den tager sig rätt bra
ut, och dess hus göra ett behagligt intryck. Bland de många
butikerna ådrog sig företrädesvis en min uppmärksamhet; den
befinner sig vid Orenburgs vackra hufvudgata, och å dess skylt
läses på franska: "Sidenvaror från Lyon». Denna skylt, som
förirrat sig hit bland en befolkning af kirgiser, basldrer och
tatarer, var verkligen egnad att öfverraska och fängsla en
parisiska.

Från ett slags terrass ser man under sina fötter brusa
fram Sakmara, hvilken utfaller i Ural, hvars majestätiska lopp
skiljer Europa och Asien. I fjärran utbreda sig stepperna.
På den midt emot terrassen liggande stranden resa sig träd
och vackra landthus, hvilka om våren stå halft under vatten,
då islossningen inträffar; om sommaren äro de förtjusande.

Yi stanna en stund, för att njuta af det herrliga skådespelet:
bakom oss Europa, framför oss Asien!

På den europeiska sidan kantas floden af eländiga
hyddor, hvilka hvila på höga träställningar, för att icke
bortspolas af högvattnet. Der är det fattiga kosackqvartcret.
Hvarje kosack måste, då han träder i Rysslands tjenst, hafva
en uniform och en häst. Ingen qvinna af denna ras
underkastar sig att söka anställning i ett hushåll; erbjöde man
henne en kammarjungfruplats, skulle hön hellre dö af svält, än
antaga den.

Den närbelägna stora marknadsplatsen bjuder på det
sällsammaste skådespel, Orenburg kan uppvisa, och vi foro
dit i släde. Kölden var så bitande, att jag måste gömma
ansigtet i muffen, och blott nyfikenheten kunde förmå mig att
lemna ögonen fria. Vi begåfvo oss modigt in i folkhvimlet.
Hvilket bedöfvande tumult! Här var verkligen ett Babel
i smått. Jag hörde alla språk - och hvilka språk sedan! -
blandas och korsa hvarandra, och vid framhållandet af sina
varors förträfflighet sökte hvar och en skrika öfver sin granne.
Liksom språket, erbjöd äfven klädedrägten den största
omvexling; man såg der tatarens långrock, kirgisens skinnbrämade
kappa, sartens vadderade kaftan - allt detta krönt af de

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/famijour/1882/0016.html

		Svenska Familj-Journalen / Band 21, årgång 1882 / 12 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|