- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 21, årgång 1882 /
109

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Orenburg till Samarkand. Af Marie Ujfolvy-Bourdon. Öfvers, af C. A. Swahn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

109

vatten. Man skulle nästan kunna säga, att Zerafschån då
är en forsande ström, med sådan hastighet och sådant
förfärande larm vräker den fram, isynnerhet bland de höga,
bråddjupen omgifvande bergen. Zerafschan betyder på
persiska »den guldsående». Den förtjenar detta namn, ty den
för med sig lif och fruktbarhet åt den förtjusande dalen.

En stund senare foro vi uppför en kulle, sedan vi lemnat
Tschupan-Ata- (»herdarnas skyddsherre») höjderna till venster
om oss. Redan af bostäderna och trädgårdarna sågo vi, att
vi närmade oss Samarkand, den framför alla andra heliga
staden. Till inin belåtenhet färdades vagnen icke fort. I en
brant backe voro vi nära att köra öfver en museiman; hans
flegma höll på att bringa honom i olycka, men han räddades
af Muhammed. Att möta eller köra öfver en råtta, ansågs
hos romarna som ett elakt förebud, men man har icke - och
detta af ett visst skäl - sagt mig, hvad följden blir af en
museimans öfverkörning.

Yi hade ännu icke hemtat oss från detta äfventyr, då
vagnen gjorde sitt inträde i Samarkand .och med sådan fart

rullade fram öfver stadens första torg, att jag blott såg en skymt
af lemningarna efter en ståtlig moské. I vildt galopp förde oss
vår körsven derpå till ett hus, hvari Samarkands guvernör,
general Ivanoff, haft den godheten att anskaffa en våning åt oss.

Min man aflade genast besök hos guvernören, som ty
värr icke var hemma, och derefter hos baron A., hvilken
jämte sin fru, en blond, intagande dam af svensk
härkomst, inbjöd oss att tillbringa aftonen hos dem. De visade
oss en nästan faderlig gästfrihet och badö enträget, att vi
alla dagar skulle äta frukost och middag hos dem. Yi
mottogo anbudet, och jag bör tillägga, att det skulle varit oss
svårt att göra annorlunda, ty på hotellens bord kunde vi icke
tänka, så dåliga voro de alla.

Den följande dagen voro vi bjudna till middag hos
general Ivanoff, och sedan min man dagen derpå uppvaktat

alla de ryska myndigheterna, gjorde vi oss i ordning att
bese de berömda moskéerna i denna mellersta Asiens andliga
hufvudstad. För detta ändamål togo vi oss en hyrvagn. De
skuggiga gator, som ryssarna anlagt i den gamla staden, äro
mycket vackra och utmärkt väl underhållna.

Till en början besågo vi Tamerlans graf i moskén
Gur-Emir, som reser sig strax invid den ryska staden.. För att
komma dit, måste vi passera en liten smal gata, hvars
temligen fula, af jord uppförda hus stucko bjert af mot all den
skönhet, vi skulle beundra. Med undantag af moskéerna och
kanernas palats har mellersta Asien icke att uppvisa några
vackra byggnadsverk. Orsaken dertill är, att leran och teglet,
hvilket sednare består af med halm blandad jord och torkas i
solen, hafva så ringa täthet, att de icke lämpa sig för starka
och varaktiga byggnader.

Sedan vi passerat under ett vackert hvalf, bredvid hvilket
en minaret reser sig, kommo vi till moskén, hvars kupol är
särdeles anmärkningsvärd. I den mellersta salen hvilar den
store mongoliske eröfraren jämte sin son och sin helige

skyddspatron. En i midten befintlig och med inskrifter
betäckt svart nefritsten * tillsluter kryptan, som gömmer Timurs
aska, och de fem grafvarna omgifvas af ett marmorgalleri.
Väggarna äro beklädda med jaspissldfvor, hvarå anbragts
arabesker och inskrifter, fyra präktigt smyckade nischer bilda
kupolen och golfvet är belagdt med stenhällar. På den åt
Mecka vettande sidan reser sig en liten pelare. Det inres
allvarsamma pregel, som sticker starkt af mot de vexlande
färgerna på moskéns yttre, öfverensstämmer fullkomligt med
det allmänna intryck, en helgedom bör framkalla. En mörk
trappa leder ned till den under grafstenarna liggande kryptan,
der de verkliga grafvarna befinna sig. Till höger om hufvud*
ingången är en sal, hvarest Tamerlans gemåler och döttrar
hvila i åtta grafvar af olika storlek. På båda sidor om dem
resa sig två ihåliga pelare, hvilka äro öfverdragna med

Samarkand, sedt från Righistan-torget.

* Denna stenar t är mycket hård och finnes i Kaschgariet, i Kotan-Darjas bädd, men kan icke arbetas af andra än kineserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free