Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms norra latinläroverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redning med mera öfvertogs af staden sjelf. Det skulle Blifva för
långt att här uppräkna alla, som hafva heder af detta arbete,
ett af de största och på kortaste tid utförda, som Sveriges
nyaste byggnadskonst kan uppvisa. Det må vara tillräckligt att
nämna, att det hela så utan som innan, med få undantag, var
färdigt på bestämd tid, och att byggnadens högtidliga invigning
för ändamålet ägde rurn den 3 September 1880, i närvaro
af allt hvad hufvudstaden äger lysande inom vetandets verld.
Hvad mått och öfriga siffror vidkommer, är byggnaden
ganska ansenlig. Den består af en rektangel, med en midtpå
utspringande flygel åt vester, hvilken slutar i en halfrund så
kallad apsis. Hufvudfasaden åt Drottninggatan är sextionio
meter lång-, norra och södra (sido-)fasaderna mäta nära
tre-tioen meter-, flygeln är tjugotre meter lång och nära tjugo
meter bred, och radien i apsis sex meter. Utom en mängd
ekonomirum af allehanda slag, samt korridorer, trappgångar
och två ljusa gårdar inom sjelfva rektangeln, täckta med
dubbla glastak, innefattar byggnaden femtiofem rum för läro-
verket samt bostäder för rektor och betjeningen. Som man
ser, är detta verkligt storartade förhållanden.
Byggnaden är till sitt yttre hållen i italiensk palatsstil
från renässansen, med sneddad undervåning, rusticering af
hela fasaderna och fenstren tudelade genom små kolonner
(kolonnetter). Genom sina storståtliga mått och sitt fria läge
gör den ett mäktigt intryck-, men detta stegras ännu mera,
när man besöker det inre, när de väldiga trapporna och
korridorerna öppna sina perspektiv för åskådaren, när han
blickar ned på de rymliga gårdarna i det inre genom de
präktiga, om de italienska palatsen erinrande bågöppningarna
med sina balustrader, när han träder in i den kyrkliknande
högtidssalen med sina läktare, sina höga fenster och sin
korlika afslutning. Och dessa lärosalar, dessa samlingar, der
nutidens alla uppfinningar och beqvämligheter i rikt mått
tillämpats, der undervisningsmaterielens rikedom och ända-
målsenlighet täfla örn åskådarnas uppmärksamhet! Det är
omöjligt att se allt detta, utan att erfara en djup, rörande
glädje öfver hvad som nu göres för de unga, utan att i sitt
inre anställa för det förflutna förödmjukande jämnförelser.
Detta skolpålats är en verklig kommunalbragd! Skada
blott, att det kostar så betydligt, att dess utförande väl för
lång tid undanskjutit frågan om en ytterst behöflig
läroverksbyggnad äfven för Södermalm. Med tomt, byggnad,
inredning med mera, anses kostnaderna uppgå till minst omkring en
million etthundra tusen kronor! Men för denna summa har
också hufvudstaden fått en byggnad, som ej blott är af
största gagn, utan äfven af en utmärkt arkitektonisk skönhet,
antingen man betraktar det ståtliga yttre eller det
egendomliga inre. En väsentlig anmärkning kan dock göras mot
detta inre, en anmärkning, som kanske ej så mycket drabbar
arkitekten, som kommunen. När allt i öfrigt gjorts så
prydligt och behagligt, hvarför då förbise färgen, den
yppersta och mest tilltalande af alla dekorationsmedel? Dessa
storartade korridorer hade bort lifvas af dekorativa
målningar, utförda af konstnärshand, denna högtidssal prydas med
luftiga och lätta bilder, tjusande för ögat, upplyftande för
sinnet och eftertanken. Yi befara att de der olyckliga
orden -»plats för freskomålningar«, som änjiu läsaa i vårt
nationalmuseum, haft en djupt ingripande verkan på alla våra
byggmästare och konstnärer, hela vårt allmänna smaksinne.
Dock - det måste blifva annorlunda, om blott tanken på
verkliga prydnadsmålerier såsom en nödvändig beståndsdel i
all högre byggnadskonst ej slappes ur sigte, om det blott
oaflåtligt förkunnas: Minnens antiken, minnens renässansen
och låten omsider färgen och målningarna åter intaga sitt rum
i edra allmänna byggnader! Låt landets konstnärer i ädel
täflan smycka edra skolor och stadshus, edra kyrkor och
järnvägspalats, och ni skola se, huru skönheten och trefnaden
derifrån leta sig väg till edra hem, till hela edert husliga lif!
–rn.
Stockholms norra latinläroverk sedt från Norra Järnvägstorget.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
