Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fårö
- Ur portföljen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det kan duga. - Barnen skola (kut-)labbarna suga -
och det som då blir öfver - smörja vi på (våra) stöflar -
resten gömma vi till mor.
Mycket vore ännu att orda om denna ös forntid-och
nutid, men författaren slutar, förvissad, som han är, att
läsaren redan fått nog om Fåröns gutar och kutar.
C. J. Bergman.
*
Ur portföljen.
Livadia. På sydligare sidan af Krim eller, egentligare sagdt,
på sydstranden af denna herrliga halfö, den till bördighet och
klimat bäst utrustade af det stora ryska rikets alla landsdelar, ty der
mognar oliven och der bjuder den svällande drufvan ett af jordens
yppersta vinslag, ligger den ryske sjelfherrskarens och ryska
kejsar-familjens somniarresidens Livadia, ej blott omgifvet af ett sydligt
luftstrecks rika natur, utan äfven utsmyckadt med allt hvad fin
smak, högt utvecklad konst och obegränsade tillgångar i förening
kunnat åstadkomma. Livadia utgör det förnämsta smycket i den
kostbara kedja af sommarhostäder, som ryska magnater här uppfört
åto sig och som sträcker sig utefter stranden vid Svarta hafvet ända
från Jalta till och bortom slottet Alupka. Livadia, som består af
två särskilda palatser för okejserliga familjen, är omgifvet af
vidsträckta parker samt trädgårdar med sällsynta växtslag och räknar
till sina besittningar äfven vidsträckta vingårdar. Till dessa, man
kan väl gerna säga, fridens bygder drager ryske kejsaren årligen
bort från sin hufvudstads buller och riksbestyrens bråk, för att
åtminstone några veckor af eftersommaren lefva ett naturligt och
enkelt lif, om detta låter sig göra för en person i hans ställning.
* * *
"Ängsliga mödrar" utgöra sceneriet i en oljetafla af en utaf
Tysklands konstnärer, F. W. Pfeiffer^ af hvilken tafla vi sid. 145
ansett oss böra framlägga en afbildning. Ämnet är, som läsaren
nog inser, icke anledningen till detta återgifvande, utan
omständig-hejten att den konstnärligt skapandeo handen kunnat inom en så
trång ram gifva uttryck för ämnet i så många olika situationer: det
är detta, järnte^ den väl beräknade grupperingen, som tillvinner den
om mycken begåfning vittnande målningen ganska stor
uppmärksamhet och intresse af hvar och en, som tilltalas af den i hvarje detalj
framträdande moderskänslans så naturliga ängslan för sina älsklingar.
Så se^vi den lille ryttaren, föräldrarnas förhoppning och glädje, vara
föremålet för moderns honom följande oroliga blickar, oaktadt den
lille parveln vid faderns hand ty ekes o kunna sitta lugn som en prins.
Men hon, som bär honom, är också orolig för fölet, som hotas af
hyndan, hvilken i sin ordning förråder oro för sina valpar. De
ömsesidiga rörelserna äro talande uttryck härför. Deremot synas
hönsfamiljernas mammor med så mycken moderlig ängslan, som ett höns
förmår erfara, hafva kommit till åsigten, att situationen numera icke
är så o farlig, trots rörligheten i kycklingarnas vingetillstymmelser.
Hvad åier beträffar den flygtigare fågelverlden, sa har målaren i
dufvorna onekligen velat se representanter för -dem, som mindre
beröras af orsaken till den allmänna ängslan, under det han genom
den på väggen befintliga, tyst talande fågelburen sannolikt velat låta
första, huru en moders ängsliga omsorg icke är mindre, äfven om
faran är så ringa, som deno tycks vara för den i buren befintliga
steglitzans ännu ofjädrade små.
* *
*
Järnvägsbron vid Elfkarleby, föreningslänken mellan de vid
Dalelfven mötande landfasta punkterna af järnvägen omellan Upsala
och Gefle, hafva vi här förut efter en teckning af vår artist
framlagt. Den är belägen ett stycke ofvanför elfvens stupning, det
väldiga Elfkarlebyfallet, också afteckn,adt och beskrifvet i denna
tidskrift för 1879. Om denna bro, lagd öfver den här ganska
strida och järnnförelsevis breda elfven, kan man säga, att den såsom
byggnad tagit i anspråk stor skicklighet och omsorg. Det är major
C. Adelsköld äran härför tillkommer.
* #
*
Bomullen. Närmast efter de näringshaltiga växterna äro de
för menniskan Vigtigast, som erbjuda henne stoff till beklädnad.
Man erinre sig bomullen, linet och hampan och man har genast
för tanken alla de lifliga bilder, hvilka, såsom en följd af
växternas " kultiyering, deras bearbetning och den derigenom utvecklade
handeln, i så många skiftningar té sig öfverallt i lifvet, och man
fattar rätt vigten och värdet af växtverldens företeelser. Så hafva
olika trakter^ af vår jord blifvit bekanta just för eller genom sin
växtlighet, da denna gått i riktningen åt att vara till menniskans
direkta nytta. Vi erinra här särskildt om de växtarter, som med
sina fröhär gifva bomull. Den största utbredning af alla arter
har bomullsörten Gossypium herbaceum vunnit, emedan den på
en förhållandevis kort tid genomgår en hastig utveckling och äfven
hinner mogna, der ett kyligare klimat eljest dödar de fleråriga
arterna.
Denna arts ursprungliga hemland är Ostindien, men den har i
allmänhet utbredt sig öfver jordens alla varmare länder. Så har
den fått rotfäste i Japan, China och på öarna i Indiska oceanen; så
har den bredt ut sig genom Arabien och Persien till Europas
sydkuster och växer nu äfven vid Neapel och i Spaniens sydostliga
trakter. Till Nordamerika kom den 1776, till Brasilien 1781, men
först 1821 odlades den i större skala i Egypten. Nu räknas skörden
ensamt i Amerika i flera millioner balar, utaf hvilka den större
parten kommer från det sydvestliga Nordamerika. Ännu 1783 blefvo
åtta balar bomull, hvilka jankommit med en amerikansk brigg till
Liverpoool, tagna i beslag, då man ickeoansåg det möjligt, att Amerika
på en gång kunde hafva expedierat så mycket.
Näst den nämnda arten komma de trädartade Gossypium
ar-bor eum och G. religiosiim, af hvilka den förstnämnda odlas dels
i Indien och dels i Sydamerika och den sistnämnda i China. Af
ringare betydelse är odlingen af den vinbladiga G. vitifolium, den
håriga G. hirsutum i Indien, den röda G. rubrum i Arabien, den
småblomiga G. micranthwn i Ispahan, barbados-bomullen, G.
bar-badense, på ön af samma namn och den peruanska, G. pemvianum,
i Sydamerika.
Fiber- eller tåg- och bomulls-växterna spela i alla folks lif en
vigtig rol, ända ifrån urinvånarna, hvilkas hela beklädnad bestod af
ett kring höfterna löpande band och ett dermed förenadt
blygsamhetsplagg, ända in till de stater, i hvilka de regerande bråka sitt hufvud
med frågor om in- och utförselstull, med industriens lyftning och med
att utfundera nya handelsvägar och skydd åt sina handelsfartyg.
Inom väfnadsindustrien innehar bomullen obestridt främsta rolen.
Morerna grundade i Spanien en betydande bomullsindustri i nionde
århundradet, men den försvann med dem derifrån. I femtonde
århundradet nådde denna industri sin blomstring i Italien, derifrån
den utbredde sig till Tyskland. I midten af sjuttonde seklet funnos
redan bomullsfabriker i England; huru länge de då varit i
verksamhet der, känna vi ej; ett sekel senare eller 1738 omtalas i
en offentlig handling, att bomullsstrumpor tillverkades i Alingsås. I
Amerika är bomullsindustrien otvifvelaktigt urgammal; när
spanjorerna eröfrade Mexiko, bedref s den der i stor skala. I Englands
nordamerikanska kolonier gjordes 1621 första försöket med
bomullsodling, och vi veta hvilken ofantlig utsträckning bomullsodlingen
der sedan tagit. Under en lång följd af år fylldes Europas
hufvudsakligaste bomullsbehof derifrån. o Allt sedan det stora inbördes kriget
hafva förhållandena emellertid något ändrats. Engelsmännen tvungos
då att tänka på den indiska bomullsodlingen, hvilken sedan så
betydligt utvecklats, att den nu lemnar Europa ända till 30 procent af
dess bomullsinförsel. Englands bomullsindustri är den största på
jorden. I detta afseende, som i många andra, lemna de
företagsamma öborna andra folk långt efter sig. 1872 förarbetades i
England omkring 1,265,000,000 skålpund bomull medelst 39,500,000
spindlar och 450,000 mekaniska väfstolar. Samtidigt arbetade j
Sverige omkring 177,000 spindlar. De länder, hvilka i afseende på
bomullsindustriens omfattning komma England närmast, äro Förenta
staterna, Tyskland, Frankrike och Schweiz. Bomullsindustrien har,
som bekant, fört med sig en betydande maskinindustri, som nu nått
den fulländning, att man står rent af häpen inför "de döda tingens
intelligens", som deri utvecklas vid bomullens förarbetningo, allt ifrån att
den tages ur den hårdt packade balen, till dess den i så fint spunnet
garn, att det itgår 260,000 fot och mer på ett skålpund, aflemnas till
väfverierna. Äfven dessa sednare äro ej mindre beundransvärda för
sina snillrikt uttänkta mekaniska inrättningar, hvilka utesluta
behofvet af människokraftens’ användning i vidare mån, än hvad det
nödiga öfvervakandet af maskinernaso jämna arbete tager i anspråk.
Vi skulle kunna fylla hela årgångar af denna tidskrift, om vi
ville beskrifva allt det intressanta,o hvartill denna oansenliga växt;
varit upphof, men vi måste derifrån afstå, endast erinrande om,
hvilken stor betydelse bomullsbusken har för beröringen folken emellan
och att verldshistorien genom den vunnit i utveckling, samt att den
lemnat stoff tillo kläder ochosatt oräkneliga händer i rörelse till dessas
förfärdigande, på samma gång den å andra sidan på menniskoslägtets
hela intellektuela utveckling utöfvat ett oberäkneligt inflytande, genom
att gemensamt med tågväxterna hafva lemnat stoff till det för den
andliga odlingen så vigtiga papperet.
Med någon liflighet i fantasien och tanke på de å papperet skrifna
ljudtecknen skulle män ju i dessas stumma skiftningar lätt kunna
föreställa sig, att de äro sjelfva växtens i bizarra vridningar böjda fibrer,
som tolka skaparens o visa sanningar. Icke underligt häller, att det
skrifna ordet hos många folk hälles heligt, ty i de små och tysta
figurerna ligger en fast otrolig och egendomlig förmåga att uttrycka
och desslikes fasthålla tankarna, för hvilkas spridning papperet är
ett medel, och till detta har ju bomullsplantan lemnat sin tribut.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0171.html
