Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Band. 21. Häft. 7
- Var på din vakt! Poem av Toivo.
- Från Gustaf II Adolfs dagar. Anteckningar om konungens hof, hans resor, familjförhållanden m. m. Af J. M. (Året 1632.) (Forts. från sid. 19.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Band. 21. Häft. 7.
Var på din vakt!
Det är som en rosendoftsångande vind,
Det är som ett fröregn af blommande lind,
Det är som en vaggsång af susande lund,
Som sänktes en dimma från himmelens rund.
Du fängslas, berusas och domnar,
Du sluter ditt öga och somnar.
Men andas ej rosendoftsångande vind,
Sitt ej under fröregn af blommande lind,
Lyss icke till vaggsång af susande lund,
Fly dimman, som sänkes från himmelens rund,
Ty gift in i själen det strömmar,
Ett gift, som är - "farliga drömmar!"
Toivo.
*
Från Gustaf II Adolfs dagar.
Antecknlngar om konungens hof, hans resor, familjförhållanden m. m.
Af J. M.
(Året 1632.)
(Forts. från sid. 19.)
Mainz vistades konungen under slutet af år 1631 och
början af 1632. Den 9 Januari reste han likväl öfver
Frankfurth till Hanau, dels för att, om så behöfdes,
afgå till Hessen, för att hejda Pappenheims framsteg, dels för
att möta drottningen.
Straxt efter framkomsten till Frankfurth hade nämnligen
konungen gifvit Baner, som med sin här observerade
Magdeburg, befallning att vaka öfver drottningens resa, som, med
undvikande af Leipzig, skulle ske omedelbart till Erfurth.
Till resekostnaderna måste Salvius i Hamburg skaifa
tretiotusen thaler; och efter ankomsten till Erfurth skulle
inkomsterna från Querfurth användas till drottningens
taffelpenn-ingar. I December reste likväl drottningen, beledsagad af
riksrådet Johan Sparre och en stor hofstat, öfver
Wittenberg till Leipzig. Derstädes bad Baner henne stanna, emedan
Pappenheim oförmodadt från Wesern nalkades
Magdeburg och för hennes säkerhet derför ej kunde svaras. Men
efter vanligheten kunde Maria Eleonora icke stäfja sin
otålighet, allra hälst som en öfverste Schneidawind, tvärt emot
Baners order, erbjöd henne sina trupper till eskort, utan reste
den 28 December till Naumburg. Häröfver klagade Baner
sedermera högligen för konungen, dels emedan hon kunnat råka
ut för Pappenheims folk utan tillräcklig eskort, dels emedan
Schneidawinds trupper i det afgörande ögonblicket saknades,
så att Baner måste draga sig undan bakom Saale.
Utan äfventyr ankom Maria Eleonora dock till Erfurth,
hvarifrån färden fortsattes öfver Vach och Fulda till
Geln-hausen, mellan hvilken stad och Hanau den 11 Januari det
högtidliga och glädjefulla mötet mellan de båda höga makarna
oförmodadt ägde rum. Emellertid begaf sig drottningen samma
dag vidare till Hanau, men konungen till Gelnhausen, der
han vistades några dagar, till dess faran för Pappenheim gått
öfver, hvarefter han med drottningen den 20 Januari höll
ett högtidligt intåg i Frankfurtb, då salvor lossades från
kanonerna på vallarna och borgerskapet i full utrustning
formerade häck på gatorna. Straxt derefter ankom äfven Axel
Oxenstierna från Preussen och den 11 Februari för detta
konungen af Böhmen, Fredrik af Pfalz, för hvilkens skull kriget
till en stor del utbrutit och som hittills vistats i Haag.
Äfven många andra furstar och förnäma personer uppfyllde det
präktiga hofvet, som genom drottningens och hennes hofstats
närvaro erhöll ökad glans.
I medlet af Februari begaf sig konungen till Mainz och
derifrån på båt till Bingen, der han tillrustade ett anfall på
det af spaniorerna ännu besatta Kreutznach, i hvars
stormning han den 22 Februari personligen deltog, hvarvid han
lopp stor fara, emedan en jnusketerare, som sköts i hufvudet,
föll öfver honom, hvarjämnte flera andra vid hans sida
stupade. Derifrån begaf han sig åter till Frankfurth och Höchst.
Tillys anfall på Horns afdelning i Franken i slutet af
Februari nödgade Gustaf Adolf att tidigare, än han ämnat,
börja det vårfälttåg, som skulle krossa ligans makt och bana
honom vägen till kejsarens stater. Sedan han vid Rhein
qvarlemnat Oxenstierna med tillräckliga krafter att fortsätta vestra
Tysklands eröfring, afreste han den 5 Mars från Höchst och
anlände den 6 till Aschaffenburg, der hären var samlad och
dit äfven drottningen med flera furstliga personer följde efter
för att taga afsked, hvarpå de återvände till Frankfurth.
Konungen fortsatte, jämnte konung Fredrik af Böhmen,
pfalzgrefve August af Sulzbach, hertig Bernhard af Weimar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0261.html
