Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civilisation och barbari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Civilisation och barbari.
Förhållandena mellan Europ as j[invånare och de
färgade inbyggarna i,’ jordens andra delar hafva, som
bekant, ej varit de bästa. Historien visar å ena
sidan, att de hvita vid sitt framträngande i okända länder icke
iakttagit den måtta och hofsamhet, som man haft rätt att
fordra af civilisationens bärare, och å andra sidan, att de
vilda folkstammarna genom sin bakslughet och grymhet gifvit
anledning till nya våldsamheter, hvarvid den så kallade
civilisationen alltför ofta öfvergått
i barbari.
Ett tämligen
färskt exempel
på detta
miss-förhållanjle lemnar den tyska
regeringens för
ej mer än ett år
sedan företagna
bestraffning af
några på
vestafrikanska kusten, inom
negerrepubliken Liberia bosatta,
svarta stammar.
Negrerna hade
nämligen
plundrat en strandad,
tysk ångare. För
att straffa detta
dåd, som ju dock
kan betraktas
endast som stöld,
utsände tyska
re-geringenkorvett-en Victoria,
hvilken naturligtvis
skred till verket
efter bestämda
order. Om
dessas omensklighet
vittnar nu
utförandet. Vi låta
redogörelsen härför följa, sådan
den blifvit
lemnad af en
deltagare i
expeditionen:
"Klockan sex
på aftonen den
6 Mars kommo
vi till King
Williams Town.
Ke-dan nästa
morgon kommo
konungen af Williams Town och hans son enfaldigt nog om bord,
båda högst kuriöst utstyrda. Konungen hade ett stycke brokigt
kattun om kroppen, en hvit duk på hufvudet och i handen
ett gammalt, trasigt paraply; sonen bar en snygg Öfverrock,
hvit duk kring hufvudet och ofvanpå duken en svart, stukad
»storma. Vi togo naturligtvis bägge tillfånga och spärrade
in dem utan dröjsmål. Vi behöfde ej vänta länge, innan
äfven konungen och exkonungen af Nanakru kommo om bord,
säkerligen för att se, hvart deras kamrater tagit vägen. De
Svarta bland hvita.
sattes naturligtvis också i arrest. Nu blefvo tolkarna sända
i land, för att uppfordra invånarna att utlemna
missgernings-männen. Ännu samma dag bragtes fem fiskare, hvilka skulle
hafva utfört plundringen, om bord. Sålunda hade vi, utan
att hafva lossat ett skott, fångat fyra konungar och fem fiskare.
Men dermed var vår hämnd ännu långt ifrån tillfreds. Den
7 sändes tolkarna åter i land, för att uppfordra invånarna
att till nästa morgon utrymma staden. Klockan sex öppnades
från
babordsbatteriets kanoner
en förhärjande
eld mot Nanakru,
och inom kort
brann staden på
flera ställen.
Under skyddet af
kanonelden
gingo hundratjugu
man i land,
försedda med sextio
skarpa patroner
hvardera samt
yxor, facklor och
annat material
för
brandanläggning. Komna mot
land, rensade vi
närmast stående
snåren medelst
några
kartesch-skott. På
stadens område var
ingen menniska
synlig, men vid
den af oss
angifna gränslhiien
stod neger vid
neger, alla med [-parlamentärflag-gor,-]
{+parlamentärflag-
gor,+} rysande
åseende vårt ?5
arbete ».Först
samlades alla vid
stranden
befintliga kanoter, som
sönderslogos och
förbrändes,
derpå gingo
hyddorna samma väg.
I dem funno
vi
klädespersedlar, husgeråd och
vapen. Allt, som
kom i vår väg,
blef krossadt och
uppbrändt, så att
vi, då vi klockan
tio åter gingo om bord, på den plats, der Nanakru legat,
skådade blott en rökande askhop. När folket återkommit om
bord, affyrades ännu några granatskott, emedan negrerna vid
vår utläggning från land skjutit på oss.»
Efter denna bedrift, som man ej vet hvad namn man
skall gifva, afpfessades staten Liberia, till hvars
hufvudstad fångarna, slagna i järn, medfördes, ett skadestånd
af fem tusen fyra hundra pund sterling, alltså nära ett hundra
tusen kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
