Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ett fosterländskt Bildergalleri. CII. Christian Adolf Virgin.
- Ur växtriket
- I skördetid. Poem av Toivo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva särdeles väl sedd vid det Storbritanniska hofvet, derom
fanns intet tvifvel Länge dröjde ban dock ej på denna plats,
hvilken han på egen begäran redan hösten samma år lemnade.
Påföljande året afgick han i en diplomatisk beskickning till
kejsar Napoleon III.
Men härmed var likväl Virgins diplomatiska bana ej
afslutad. År 1856 återigen utnämnd till envoyé, denna gång vid
danska hofvet, förflyttades han 1858 i samma egenskap till Haag,
hvarest han qvarstannade till år 1860, då han för alltid
lemnade den diplomatiska banan. Dess förinnan hade han
redan utträdt ur örlogstjensten. Den nu åldrige mannen
längtade efter ro och hvila. Han bosatte sig på egendomen
Hermanstorp nära Vexiö, hvarest han den 8 Februari 1870
lemnade den jordiska hamnen och gick att angöra farvatten,
ännu obekantare än de, som han förut beseglat.
Under trenne ståndsriksdagar ledamot af första ståndet,
tillhörde Virgin vid två af dessa statsutskottet samt under den
ena derjämnto det hemliga utskott, konungen då hade äskat.
Vid sitt deltagande i förhandlingarna på riddarhuset
hufvudsakligen uppträdande, när det gällde frågor rörande
sjöförsvaret, var han då bland dem, hvilka under de lifliga strider,
som derom så ofta förekommo, uttalade sig för åsigten, det
Sveriges huvudförsvar till sjös borde grunda sig på en linieflotta.
Virgin bar på sitt bröst många utmärkelsetecken; han
var ock ledamot af Krigsvetenskaps- och
Vetenskapsakademierna samt hedersledamot af Örlogsmannasällskapet, allt
utmärkelser, som vittnade om ett varmt erkännande af hans
förtjenster, talanger och duglighet. Den idrott, han utfört i
egenskap af svenska örlogsflottans förste verldsomseglare, var likväl
det skönaste smycket i den medborgarekrona, han förvärfvat.
H. af Trolle.
*
Ur växtriket.
Inom familjen Terebinthaoece finna
vi Anacardiaccernas slägte, hvars
representanter utgöras af träd
buskartade växter med
gummi-eller klibbigt mjölklik saft och
mestadels enfröiga stenfrukter. Till detta
slägte höra, bland andra, arterna
Spondiæ purpurea (af Antillernas fransmän
kallad Prunes d’espagne, af engelsmännen
Plump-tree), omtyckt för sina frukter, af
hvilka man bereder ett slags
plommon-mos; Spondias mangifera, af hvars bark
det klart gulröda, till rökning använda
ambrahartset erhålles; Pistacia lentiscus,
som från stam och grenar utsvettas den
välluktande balsamen "mastix" ; Schinus
molle, som lemnar ett mastix liknande
harts och ur sina frukter ett slags
limonad, samt slutligen arten Rhus, hvars
särskilda individer, med ett undantag,
äro menniskan till stort gagn.
Så gifver till exempel barken af Rhus
cotimis ett godt surrogat för kina; ur
saften af Rhus vernicifera bereder
japanesen den berömda fernissa, med
hvilken han lackerar sina fina
träarbeten; bladen af Rhus copallina tjena
Amerikas indianer till tobak; af Rhus
lyphina fabriceras ättika; Rhus coriaria
användes till garfning af saffianläder
och Rhus semialata gifver de välkända,
kinesiska galläpplena. Endast Rhus
toxicodendron, hvaraf vi här återgifva en
afbildning, är för menniskan icke blott
icke nyttig, utan tvärtom rent af lifsfarlig.
Giftsumach, såsom ban ock heter, är
en buske, hvilken sällan blifver högre än
fyra fot och är starkt förgrenad. Bladen
hafva långa skaft och äro tredelade.
Blommorna stå i vippa och äro gulgröna.
Frukten, af ungefär lika färg, har några
fåror. Norra Amerika är växtens hemland.
Hvad som gör denna buske så
fruktansvärd, är dess mjölksaft, som lär vara
så giftig, att, om en enda droppe deraf
träffar en menniskas hud, en den
häftigaste inflammation uppstår, hvilken
kan göra amputation af den angripna
lemmen nödig. Ja, blotta berörandet af
busken eller inandandet af den ånga,
han utdunstar, skall vara tillräckligt
att framkalla hudinflammation,
ansigts-svullnad,och dylikt. Man skyr honom
också derför som pesten.
Giftsumach.
*
I skördetid.
(Till bilden å följande sida.)
Hej, raska gossar och flickor små,
Ta’ i med hurtiga tag!
Nu lyser solen från himmel blå,
Så låt oss berga i dag.
När sista tegen vår lie slagit,
Och sista v almen från äng vi dragit,
Vi sluta samman i munter ring
Och dansa, kring.
Och du må svänga din hjertetös
Och stampa bondpolskans takt,
För här är glädjen på allvar lös,
All sorg å sido vi laggt.
Hvad brynta näfvar, hvad kinder röda,
Hvad unga ögon, som le och glöda,
Hvad fagra drömmar, som spira opp
Till skördehopp!
Väl skola flera som agnar fly,
Och mången eld, som står tänd
I dufvoblickar, så morgonny,
Skall varda slocknad, förbränd.
Men nu är jubel och skämt och löjen,
Nu skalkas Amor bland tusen nöjen
Med vackra kungapar – »för en dag» -
I skördelag.
Ack, hvarför grumla vår korta vår
Med qval, dem än vi ej sett?
Den stund, gom pågår, blott den är vår
Och har oss fröjder beredt.
Och vill den fader, som styr oss alla,
Skall ej ett hår från vårt hufvud falla;
Och vill han, strålar nog alltid blid
Vår skördetid.
Toivo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0392.html
