Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Band. 21. Häft. 11 - Cagliostro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Band. 21. Häft. 11.
Cagliostro
I det adertonde århundradet, i upplysningstidehvarfvet,
gingo, som bekant, den löjligaste lättrogenhet och den
(mest utpräglade skepticism hand i hand med
hvarandra. Under det att en Voltaire och en Montesquieu,
en Kant och en Lessing med flera nedrefvo de
fördomar, som funnos qvar från barbariets tider, och
förde menskligheten in på nya, ljusare banor, riktade sig en
J. Cagliostro och en grefve de Saint-Germain på en
vidskepelse, som i löjlighet och krasshet
knappt någonsin öfverträffats. Det
såg ut, som skulle mörkret velat
försöka en sista, ursinnig strid med
det inbrytande ljuset, som skulle
fördomarna velat med all makt
värja sitt fäste, då det samma som
mest hotades. Det tillhör oss icke
här att söka utreda orsaken till
de båda strömningar af tvifvel och
vidskepelse, som korsade hvarandra
i det adertonde århundradet. Vi
endast anmärka deras tillvaro, för
att sålunda förklara möjligheten af
en sådan existens, som Cagliostros,
midt i ett upplyst och skeptiskt
tidehvarf.
Den historia, Joseph Balsamo
eller Cagliostro berättade om sig
sjelf, är i högsta grad vidunderlig
och öfverensstämmer föga med den
enkla sanningen, så vidt denna är
känd om denne äfventyrare. Han
påstod, att han blifvit uppfostrad i
Medina af den vise Althotas och att
en mängd slafvar betj enat honom
i hans ungdom. Vid tolf års ålder hade han begifvit sig
till den med honom beslägtade scheriffen af Mekka, som
efter tre års förlopp utsändt honom på vidare resor. I
Egypten hade han af presterna inhemtat en för den öfriga
menskligheten okänd vishet. Ankommen till Malta 1766,
hade han af den dervarande stormästarens hänsyftningar
trott sig finna, att prinsessan af Trapezunt vore hans moder.
På Malta hade hans ledare Althotas dött som christen och prest,
och sedan hade Cagliostro begifvit sig till Neapel, der hans
bana blef offentlig.
Från denna lysande saga vända vi oss till verkligheten,
som dock är ganska pittoresk, äfven den. I staden Palermo
Cagliostro.
föddes den 8 Juni 1743 Joseph Balsamo, son af handlanden
Pietro Balsamo och dennes hustru Felicitå, hvilken, sedan
mannen vid fyrtiofem års ålder aflidit, ensam måste bära
omsorg för sin familj, bestående af Joseph, en syster till
denne och henne sjelf. Genom en morbrors bemedling blef
gossen intagen i S:t Kochs seminarium, hvarifrån han rymde
flera gånger, tills han slutligen blef bortkörd. Sedan torde
Palermos gator hafva varit skådeplatsen för hans bragder,
till dess han vid tretton års ålder
vann inträde i de barmhertiga
brödernas kloster i Cartagiore. Enligt
hvad han sjelf säger, lärde han sig
här 57elementen af kemi
och-medicin» eller, med andra ord, här
utbildade han sig till qvacksalfvare.
Emellertid lär han hafva gjort sig
skyldig till ett högst dåligt
uppförande bland de goda bröderna,
hvilka han särskildt kränkte
derigenom, att han vid föreläsandet af
martyrologierna under
aftonmåltiderna i stället för helgonens och
martyrernas namn inflickade
röfva-res och glädjeflickors. Följden af
detta och andra streck blef, att
»den lofvande ynglingen» snart
måste återvända till den fattiga
modern i Palermo. Här utvecklade
han sig, som en af hans biografer
säger, »i teckning och fäktning».
Den första konsten blef honom
till mycken nytta vid de små
försök, han nu började anställa i fråga
om att förfalska teaterbiljetter, och
var honom äfven till gagn, då han snart började egna sig
åt efterapning af namnteckningar. Hans skicklighet i
fäktkonsten var ovärderlig vid de många slagsmål, hvilka han
i sin ynglingaålder hade att utkämpa, Redan vid femton års
ålder var han en utbildad svindlare och ett mål för polisens
uppmärksamhet.
Bland hans bragder från denna tid omtalas en historia,
som visar, att han icke saknade en viss humor. Balsamo
hade inbillat en af sina bekanta, en guldsmed vid namn
Marano, att i en bergshåla fanns förvarad en skatt, hvilken
man genom magiska konster skulle kunna komma i besittning
af. Under förespeglingar, att den hederlige guldsmeden skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
