- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 21, årgång 1882 /
462

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vidskepliga föreställningar om talen. - Ur portföljen. - Furst Serebräny. Historisk roman af grefve Alexis Tolstoy. Öfversättning af C. Ludv. Törnberg. (Forts. från sid. 431.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att talet tre så ofta återkommer, är deraf förklarligt. Man
finner tre cykloper, tre centimaner, tre urjättar, tre
gudabröder, tre ödets gudinnor (moirerna hos grekerna, parcerna
hos romarna, nornorna hos nordens folk), tre hämndens
gudinnor (erinnyerna hos grekerna, furierna hos romarna), tre
gratier, tre vise (österländska konungar), tre ärkeenglar
(Michael, Gabriel och Eaphael), tre jungfrur (systrar), tre
vattennympher, tre hexor förekomma ofta i sagorna,
orakel-prestinnan Pythia satt på en trefot. I den »vilda Jagten»
och äfven eljest i folktron förekomma djur med tre ben.
Dödsgudinnan Hel rider en trebent springare. Poseidon bär
en treudd, gafflarnas urbild. Tre små kors (väl
ursprungligen odinshammare) anbringas ännu på dörrar och fenster
till skydd mot hexor och spöken. Brinna tre ljus i ett rum,
så betecknar det, att en flicka i huset skall blifva brud. Att
tre, liksom tretton, sitta till bords, anses vara betänkligt.
Trollformler måste uttalas tre gånger, för att göra verkan, likaså
signerier upprepas tre gånger.

Hos nio, såsom qvadraten af tre, förekommer något
likartadt. Det fanns nio muser och nio valkyrior. Nio slags
örter äro synnerligen helande, nio slags spis synnerligen
helsosam. Med nio slags trä tänder brahmanen den heliga
elden, i Schweiz och annanstädes underhåller man vid
smitto-samma sjukdomar en reningseld med nio slags trä. Signerier
kunna ock företagas nio gånger. Likartadt är det med
nitio-nio. Koran talar om Guds nitionio attribut. I förbindelse
med ordet djefvul förekommer detta tal, bland annat, också
som svordom.

Sju är det magiska talet och förekommer på lika
mångfaldigt sätt, som tre. Ursprunget till talets magiska betydelse
är sannolikt astronomiskt och härstammar från Egypten. Man
kan söka det i de då kända sju planeterna. Deraf veckans

sju dagar och den sjunde dagens helighållande hos judarna
såsom sabbath. Hvart sjunde år inträffade, i
öfverensstämmelse härmed, sabbathsåret, på hvilket åkern ej odlades och
slafvarna frigåfvos-, efter sju gånger sju år kom jubelåret, på
hvilket dessutom alla skulder qvittades. Åtskilliga fester
varade sju dagar. Dessutom förekommo: sju insegel (på
boken), sju sof vare, sju dödssynder, sju sakrament (katholska
kyrkans). Sju års frist hade man, när man förskref sig åt
djefvulen. Vid sjukdomar gäller sjunde dagen som krisisdag,
hvarför denna dag också är vigtig vid sympatikurer. För
att fördrifva feber, måste man till exempel sju på hvarandra
följande dagar klockan sju på morgonen och klockan sju på
aftonen dricka vigvatten från sju olika kyrkor. Månadsdata,
som innehålla sju, såsom sju, sjutton, tjugusju, gälla som
olycksdagar. Svarta kattor, som uppnått sju år, blifva hexor. Svalor,
hvilka sju år laggt ägg i samma näste, qvarlemna den så
kallade svalstenen, som har underbar helkraft, i synnerhet
vid ögonsjukdomar. Tager man från en svart höna det sjunde
ägget och bär det sju dagar å rad under venstra armen, så
framkommer derur en tjensteande (liten djefvul), som
uppfyller alla ens önskningar, men fordrar ens själ. Sjutiosju
förekommer, liksom nitionio, ofta vid besvärjelser mot
sjukdomar och vid trolldom.

Tretton är det egentliga olyckstalet. Af ett bordsällskap
om tretton personer måste en dö inom året, antingen den,
som rycker till vid talets nämnande, eller den, som sitter
under spegeln eller i hörnet, eller den, som sist reser sig.
Man har fört denna vidskepelses grund tillbaka till de tretton
personerna vid nattvarden (Jesus och de tolf apostlarna), af
hvilka Judas samma år hängde sig. Andra härleda den
från Yalhallas tretton gudar, af hvilka Balder va-r vigd
åt döden.

A. Schroot.

*



Ur portföljen.

Antika skulpturer från Cypern. Bland öarna i det haf, som
skiljer Europa, Asien och Afrika, ligger Cypern närmast Syriens och
Phöniciens kuster. Denna ö har för dessa länders religion, seder och
konst varit liksom en mellanstation på vägen till Grekland. De
nämnda ländernas invånare möttes på Cypern och genom denna
beröring sammansmälte det ena folkets kultur med det andras. En stor
del af ön och handeln öfvergick till grekerna, och dessa adopterade
samtidigt en del af den österländska kulten. De funno der en
Astarte-dyrkan och gjorde deraf en Afrodite-, som för oss är mest bekant under
det latinska namnet Yenus. Gudinnan tillbads på Cypern i talrika
helgedomar, och grekerna uppsatte i dessa eller oderas invigda
omgifning talrika statyer af henne. Deras konst låg då ännu
visserligen i linda, men de togo undervisning af sina mer förfarna grannar.

Man kan i de talrika skulpturer, som gräfningarna på ön, i
synnerhet sedan år 1865, bragt i dagen, följa den cypriotiska konstens
omdaning. Man kanoi de äldsta o konstverken skada det assyriska
inflytandet, medan från den tid, då grekerna blefvo allherrskande på
ön, deto grekiska skaplynnet oförtydbart gör sig gällande. Mellan
dessa båda perioders skapelser ställer sig en hel rad figurer, som
känneteckna konstens^ framsteg.

De å sidan 440 återgifna bilderna förskrifva sig från femte
århundradet, som tillhörde öfvergångsperioden. Figurernas typer äro
desamma, somo öns befolknings, igenkänliga, trots konstens successiva
ombildning, på de stora, mandelformade ögonen, den starka, raka,
i spetsen en smula afrundade näsan, den lilla, svällande munnen
och den framstående hakan. Grekernas rena och fina smak kommer

först till syne i det stora, tyvärr något stympade, hufvud, som
befinner sig emellan de båda helfigurerna. Alla tre torde säkerligen
vara Venusbilder, så framt ej någon af dem framställer en med
gudinnans emblemer (blomman i handen och smyckena på hufvud, hals,
armar och fötter) försedd Venusprestinna. Ett stort antal likartade
bilder har blifvit funnet till och med utom Cypern, delvis tillverkade
af denna hvita, porösa kalksten, som är egeri för ön, men till större
delen af bränd lera och, efter allt att döma, i stor skala, då de
antagligen utgjort en begärlig handelsvara, som antingen hölls fal
utanför templen eller sändes med sjöfarare till fjärran belägna kuster.


Chapmans graf. Hvad var han, som hvilar derunder? fråga
kanske många af våra läsare. Det var sonen af en främling, som
kom till Sverige under Carl XILs tjd, lockad af dennes krigiska
bedrifter. Liksom så många andra främlingar, fann han behag i vårt
land och stannade här. Hans son, Fredrik Henrik af Chapman,
som fick sitt sista hvilorum i Augerums kyrkogård, var sin tids
förnämste skeppskonstruktör och skapade, jämn té sin vän Ehrensvärd,
Sveriges flotta, hvilken sedan vid Högland och Svensksund på ett lysande
sätt bestod eldprofvet. Närmare om denne framstående mans
lifsger-ning och öden finner läsaren i denna tidskift, årgången 1874, sid. 165.
Han dog den 19 Aug. 1808 och har till närmaste granne i de dödas
stad den fyra år senare aflidne presidenten frih. Håkansson, son
till den bekante riksdagsmannen Olof Håkansson. (Se teckningen å
sidan 445.)

*



Furst Serebräny.
Historisk roman af grefve Alexis Tolstoy.
Öfversättning af <i>C. Ludv. Törnberg.</I>
(Forts. från sid. 431.)

XXXVII.
Återkomsten till slobodan.

Sedan Ivan satt Moskva i förskräckelse, ville han visa
sig storsinnad och barmhertig. På hans befallning
öppnades fängelserna, och de, som ännu sutto
häktade och redan uppgifvit alla förhoppningar om tillgift, frigåfvos,
ja, Ivan skickade till och med skänker till några af dem. Det
tycktes, som om den vrede, hvilken sedan lång tid samlat sig
i hans inre, under de sednaste afrättningarna nått sin
höjdpunkt och flödat ut ur hans själ, liksom en ström glödande lava
ur en vulkan. Hans ande återvann lugn för någon tid, och
han upphörde att öfverallt misstänka föräderi.

Godunoff hade i förväg blifvit skickad till slobodan, för
att träffa anstalter för tsarens högtidliga mottagande. Efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free