- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
31

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur portföljen. William Ewart Gladstone - Ur portföljen. Ernest Legouvé - Liten modejournal - Allmännyttigt. Renandet af silfversaker - Allmännyttigt. Ny method för insaltning af smör - Sällskapslekar. Rimlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sagdt en vanlig mansålder sedan deltog Gladstone redan
på ett ingripande och afgörande sätt i besluten om
sitt fäderneslands öden, i början dock icke alltid
verksam i sannt frisinnad riktning, utan fångad i
den tidens trånga åskådningssätt. Efter hand fick han
dock blicken skärpt för tidens kraf och de folkvänliga
reformernas nödvändighet, och med en viljekraft och
talang som vältalare, hvilka nära nog sakna motstycke,
har han länge, ärehöljd och beundrad, häfdat sin
ställning som en af sitt lands mest betydande söner,
som en af samtidens ypperste stormän.

Ernest Legouvé, (sid. 21), fransman, född i Paris
1807. De af våra läsare, som med någon uppmärksamhet
följt eller tagit kännedom om de större företeelserna
inom verldslitteraturen under de senaste femtio åren,
behöfva vi ej upplysa om, hvem Ernest Legouvé är eller
hvarmed han hugfäst sitt namn i tideböckerna. Han
är icke blott teaterförfattare, icke blott skapare
af de äfven hos oss uppförda styckena När damerna
föra krig, Louise de Lignerolles, Drottningens af
Navarra sagor. Börd och förtjenst, En smädeskrift
,
m. fl., att nu ej tala om hans arbeten för scenen,
hvilka hos oss icke blifvit uppförda, han var icke
blott detta och det är sålunda icke endast derför,
vi önska göra honom bekant för våra läsare, utan han
har derjämte genom sin öfriga skriftställareverksamhet
blifvit erkänd som en af samtidens allra förnämsta
moralister
– som en i högsta måtto betydelsefull
tolkare af vår tids sedliga idéer. Redan i slutet
af 1840-talet uppträdde han i denna riktning med
föreläsningar i Collège de France, hvilka sedan
utgifvits i bokform och blifvit införlifvade med
de flesta civiliserade lands litteratur. Så har
det gått med hans "Qvinnans moraliska historia",
så äfven med hans "Nittonde århundradets fäder och
söner", hvilka båda äro öfversatta på svenska och
ej gerna kunna läsas utan att efterlemna djupa och
fruktbärande intryck. Legouvé invaldes redan 1855
till medlem af Franska akademien.


Liten modejournal.

När de gröna granarna dofta i våra rum i stället
för ute i det fria och komma oss att med vemod
tänka på sommarens susande skogar och fågelsång och
brokigt prålande blomster, då skakar modets gudinna
förvånad sitt hufvud: hon förundrar sig öfver,
huru våra älskliga damer kunna klaga, då hon äfven
för vintersäsongen presenterar dem den "skönaste"
flora i sammet och siden med blomarabesker och en
massa af de mest förtjusande toalettherrligheter:

Fig. 1.

Fig. 2.

kokett knutna öglor af guldgas, fichyer med
chenillebroderier, fantasimuffar af Marabufjädrar,
solfjädrar, innehållande ett helt porträttgalleri,
handskar af färgad guttaperka med mera. Och hon

Fig. 4.

Fig. 3.

kunde hafva rätt att skaka på hufvudet, den goda
gudinnan. Hennes lynne är lika nyckfullt som
åtskilliga af hennes tillbedjerskors, och då hon
hufvudsakligen afser att tillfredsställa just dessas
jägtande efter något nytt extravagant, så äro ock
de blommor, hon vanligen bjuder på, mestadels
tillkonstlade.

Den förnuftiga delen af det qvinnliga slägtet
väntar månad efter månad på ett återvändande af
enkelhet i klädedrägten, på något solidt, stilfullt,
behagligt och på samma gång enkelt: en slät eller
veckad kjol utan "puff" vare sig här eller der,
ett enkelt lifstycke, som i motsats mot de beniga
pansarsnörlifven kunde förebygga hoptryckandet
af lungor och sammanpressandet af lefrar. Men
nej! Modedockornas smak har ännu ej hunnit emancipera
sig från "nyaste modjournalen", och det är för den
tänkande menniskan rent af äckligt att skåda den
förtjusning, hvarmed tanklösa hjernor betrakta dagens
galnaste mod och huru de tråna efter att få narrkåpan
på sig.

Till våra bilder för detta häfte lemna vi här nedan
en kortfattad text. Fig. l är en kostym med halfvid,
framtill öppnad, jackett, som visar en blusartadt
bihang af sammet. Klädningen är af brunt kamelhår
och framtill försedd med en veckad del af sammet,
hvilken på midten är hopbunden med breda bandöglor och
på sidorna har delar af glatt tyg utan allt bihang,
till hvilka bakåt sluta sig tre handsbreda veck, som
begränsa den tillpuffade bakvåden. Fig. 2 framställer
den omtyckta kostymen Eugenie, som har den lyckan
att i sig förena allt slags utstyrsel. Framvåden är
förfärdigad af med guld genomväfdt sammet och draperad
med en sjalartadt slingad Crépe de Chine. Sidostyckena
äro veckade och puffartadt uppdragna på höfterna. Den
korta, sammanrafsade tuniken är uppuffad och faller
baktill långs kjolens veck. Dertill kommer kort lif
med guldstickad, upptill krusad, framdel, handsbreda
reverer och halföppna ärmar, prydda med spetsar.

De nya spetsiga hattformerna vittna om, att våra
modedamer sträfva för höga mål. En, två eller tre
sångfåglar jämte schatterade sammetsband, guldspännen
och inflätade guldspetsar anses passande prydnader
för en tornbyggnad, som i smakförvirring är ännu
större än språkförbistringen vid Babels torn. Färgade
(bruna, stålblåa, ryskt-gröna, gråa) hattar äro mycket
i bruk. Fig. 3 visar oss en spanskgrönfärgad hög
filthatt, garnerad med oliv- och resedafärgad sammet
och upptill försedd med en rik fjäderprydnad. Fig. 4
är en så kallad kapotthatt med högresta sammetspuffar,
mellan hvilka äkta eller oäkta nålar med stora,
färgade stenar äro inrangerade.

Allmännyttigt.

Renandet af silfversaker. Såsom enklaste och
renaste putsmedel anbefaller professor Davenport
undersvafvelsyradt natron. Det verkar hastigt och är
billigt. Man behöfver blott doppa en lapp eller en
borste i detta salts mättade lösning och öfverfara
föremålet dermed: inom få sekunder äro äfven starkt
oxidera fläckar blanka. Medlet har framför vanligt
putspulver den fördelen att ej efterlemna några
repor.

Ny method för insaltning af smör. Man blandar 2
delar koksalt med 1 del socker och 1 del salpeter
noggrannt tillsamman och genomarbetar 1 skålp. smör
med 3/4 uns af denna blandning. Det så beredda smöret
låter man stå 3–4 veckor fore användandet. Enligt
"Deutsch-amerik. Grocer" skall på dylikt sätt
insaltadt smör hålla sig godt i hela tre år.

Sällskapslekar.

Rimlek. Sällskapet sitter kring ett bord. En medlem
begynner med att å en tafla skrifva ett ej alltför
"orimligt" ord, varefter han med en tirad, som
ändar med ett rimslut på det å den nu omvända
taflans baksida skrifna ordet, öfverlemnar denna
till sin granne, hvilken i sin tur skrifver å taflan
en versrad, slutande med ett rim, som han ej tror sig
kunna finna å taflans baksida, hvarefter densamma går
laget rundt. Den, som rimmar med det å sist nämnda
sida stående ordet, gifver pant; likaledes den, som
ej kan utfinna ett rim. Kommer taflan tillbaka, utan
att någon rimmat med det af lekens begynnare angifna
ordet, måste denne gifva pant, men har derför också
rätt att å taflan skrifva ett nytt ord. Blir nu detta
ord af någon användt som rimslut, får denne öfvertaga
taflan och i sin tur skrifva ett ord. Naturligtvis får
ingen af de medlekande veta, hvilket det å taflans
baksida skrifna ordet är. Exempel: Den börjande
skrifver på baksidan ordet stil och öfverlemnar
derefter den omvända taflan till sin granne med de
orden:

        Låt rimmandet gå som il,

hvarefter de följande måhända skrifva:

N:o 2: Skall gå. käre vän, som en pil;

N:o 3: Hur många hundrade mil?

N:o 4: Så många som hål i en sil;

N:o 5: O skald, du behöfver en fil;

N:o 6: Jag måste dig skänka ett smil;

N:o 7: Och jag, en vattenfylld stril;

N:o 8: Det här poemet har ingen stil;

        o. s. v.

I ofvanstående fall får N:o 8 gifva pant och
öfvertaga skrifvandet af ett nytt ord på taflan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free