- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
32

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sällskapstrolleri - Logogryf - Schack - Diamantgåta - Gåta - Rebus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

Sä/llskapstrrollerl.

Att hälla vatten och vin i samma glas, utan att
de blandas. Att blanda vin och vatten är ingen
konst. Underverket att förvandla vatten till vin
praktiseras nu för tiden af snart sagdt hvarje
värdshusvärd. Deremot torde många hålla det för
omöjligt, att man kan hälla vatten och vin i samma
glas, så, att de icke blandas och så att man efter
behag kan dricka det ena eller andra och lemna
antingen vattnet eller vinet qvar i glaset. Det är
dock mycket enkelt - alls icke något trolleri.

Man fyller ett glas till hälften med vatten, lägger
derpå en oblat och gjuter på den, långsamt och i fina
strålar, lätt rödvin, som sakta utbreder sig öfver det
tätare och tyngre vattnet, utan att sjunka. För att
nu kunna utdricka det af vinet betäckta vattnet utan
att det blandas med vinet,o sticker man ett halmstrå
genom vinlagret ner i vattnet och kan på detta sätt
uppsuga alltsamman, till dess blottovin återstår i
glaset. Att uppsuga vinet och lemna vattnet qvar,
låter sig naturligtvis ännu lättare göra.

Ett räkneexempel. Det är visserligen icke något
trollen, men det låter så i början; och det behöfs ett
klipskt hufvud för att gissa följande räkneexempel.

En bonde förde höns till torgs. Han hade ej
hållit länge på torget, förr än en köksa kom och
köpte hälften af de höns, han hade i sin korg, och
dessutom en half höna - dock, märkvärdigt nog, utan
att någon fick släppa lifvet till. Snart derefter kom
en annan köksa och köpte hälften af de återstående
hönorna och dessutom, ^också hon, en half höna -
utan att någon slagtades. Slutligen sålde bonden till
en tredje köksa, på lika oblodigt sätt, hälften af
sitt återstående hönslager och dertill ännu en half
höna. - En stund derefter tog bonden sin tomma korg
på ryggen, räknade belåten sina pengar och begaf sig
på hemvägen. -

Huru många höns hade bonden bragt till torgs och huru
många köpte hvar köksa?

Det hela är omöjligt, menar ni. Man kan ej köpa halfva
höns utan0att sönderskära dem. -

Ahjo, se här förklaringen: Bonden hade sju hönor i
korgen. Den första köksan köpte hälften af partiet,
tre0och en half och dertill en half höna alltså fyra
hela hönor. Återstod således tre. Köksan nummer
två köpte hälften af de tre - en och en half och
dertill ännu en half höna, alltså två hela ohönor. Nu
återstod en. DQen tredje köksan köpte hälften af denna
återstående höna - men på det att bonden ej skulle
behöfva stympa den arma hönan, köpte hon också den
andra halfvan - alltså hela hönan. Och så tömdes
bondens korg utan att befläckas af en enda droppe
hönsblod.

_ itt kall är att beständigt hänga ^ I solsken,
blåst och re»n invid en knut, Men till mitt inre ej
får tränga, En blick, att innehållet röna ut. Hos
mig man gömmer glädje, smärta, Och lemnar dem åt mig
i omslag hvitt. Ja, ofta äfven uti färger hjerta,
Men jag dem endast önskar blifva qvitt. Jag länge ej
behöfver vänta, Förrän jag uppnått har min önskans
mål: En kommer att på dörren glänta, Och, vipps, har
jag med honom ombytt röle. Och vill nu du på dörren
öppna sakta, Du här mig uti åtta delar ser, Tagodem,
och vill du icke mödan akta, Så får du gåtor väl ett
tjog, ja fler.

Först af Walhalla gudaskara En medlem, hvilken föll
för lömskt forsat; Hvad trädet bär om sommar’n
bara; Och hvilken fisk gourmanden gerna åt; Hvad
Wahlborgsmessoafton tändes;

Hvad mången fältherre förmått sin här; Hvad som
från vän till vän ju sändes; Hvad skepparen ta’r in,
när storm är när; Hvad uti Norrland mången brusar;
Hvad kind och panna är hos gubben trött; Hvad den är,
blindt mot faran rusar; Och hvarpå den får ligga,
som har dödt; Hvad månget hjerta kom att spritta;
Hvad på servet och duk ju finnas plär; Tre namn på
tärnor kan du hitta; Och hvad man sig af divisionen
lär; Hvad till en roddbåt man behöfver; Hvad egna
svårt är se,omen andras lätt; Hvad härjande mång’
gård gick öfver; Och hvad mång’ tärna du har sett;
Hvad rik ju mången fattig gjorde; Hvad under värme du
helt gerna ta’r; Hvad hvarje stark den svage borde;
Och hvad för ögon nordisk mö ju har; Hvad svälla plär,
när vreden sjuder; Hvad lätt är göra uppå lifvets
stig; Hvad du bör ta’, när man dig bjuder; Och hvad
från rätt du ej bör låta dig.

Uppgift n:o 1. Af C. P ät er.

SVART.

b

HVIT.

Hvit gör matt i 3 drag.

Lösningar, som meddelas i tredje häftet,
kunna insändas till Herman Jonsson, Partilled,
schackafdelningens redaktör.

JMiiinaii tg-åta.

Sju ord skrifna midt under hvarandra, bilda
med sina midt-bokstäfver namnet på ett gudaväsen i
nordiska mythologien. Samma

ord återkommer ock i uppsatsens mellersta rad. De
ord, som böra skrifvas under hvarandra äro: 1. En
bokstaf. 2. En metalloid. 3. En sångfogel. 4. Det
eftersökta ordet. 5. Benämning pä sorg-qväde. 6. Ett
räkneord. 7. En bokstaf.

l.

Jag fattig är, men ytterst fin och nätt,

I all min da’r med damerna förtrolig.

Med spetsig fot jag trippar nätt och tätt,

I flitens värf jag finner tiden rolig.

Mitt lif på nyttans väg är ofta kort,

Ty om af våda jag ett öga mister,

Otacksamt nog jag genast kastas bort,

Af hård ansträngning späda kroppen brister.

Ja, ögonblickligt går min hädanfärd,

Jag saknas ej, jag var så litet värd.

Ty tusen mina systrar återstå

Straxt färdiga i mina fotspår ^å.

Min lott är obemärkt - jag får ej lagrar vinna,

Mitt verk dock nyttigt är och gagnar man och qvinna.

N:o 1.

N:o 2.

Af Carolus S-n. EE La 2/3 Bak.

F 1884 G.

Stockholm, Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1885.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:40:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free