- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
65

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Med iltåg, af C. O. W. - Den siste Vasaättlingen på Polens thron, af E.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med iltåg.

Uti svindlande fart öfver järnbanad väg
Bär det framåt – så mycket är visst.
Men när hinner jag målet? Hvar hamnar jag, säg
Du, som profvade skenorna sist?

Dock der gifves ej svar, du har farit förbi
Och du vänder ej mera igen.
Blott som bleknande bild i ett tidsgalleri
Står du qvar – om man minnes dig än.

Nå, hvad nu? En station! Uti frestande prakt
Dess förtrollande glans vecklas ut.
Det är fröjdernas hem, det är feernas trakt:
»Stopp maskin! Här är Vår. En minut!»

En minut. Låt mig binda en krans! Gif mig tid!
Jag vill bygga mig drömmarnas slott,
Jag vill samla mig sol för en kommande tid.
Nej – den frustande eldhäst har brådt!

Hvad? Han stannar igen. Här är gladt, här är ljust.
Vi ha’ hunnit till midten af bron.
Utaf dofter och strålar mitt sinne är tjust:
»Två minuter vid Sommar’ns station.»

Huru kort! – Och jag valde mig redan en plats,
Der jag skulle ha stannat i ro,
Der jag skulle ha’ timrat ett sagopalats
Åt min sagoprinsessa till bo ...

Mellan gulnade björkar och mejade fält,
Genom töcken, som dölja försåt,
Ljuder förarens pipa i svängningen gällt
Och det jägtande ropet: »framåt!»

Men der borta det skimrar af frukter en skog
Uti guldrödt och saftigt behag.
Jag förlåter dock Eva, att äpplet hon tog:
Om det bjudits, jag tagit det, jag!

Äfven här kan jag ställa penaterna opp,
Äfven här manar sällhetens röst.
Så! Nu ljuder ånyo min förares: »Stopp!
Tre minuter ej mer, här är Höst

Och så bär det åstad – vete Gud hvart det bär!
Men nu profvas min fåle i kraft.
Dock, den smed, honom skodt, han har gjort sig besvär,
Han har senor i armarna haft.

Det är hårdare väg, det är kallare vind,
Vi ha’ hunnit till slutet af bron,
Och en tår frusit fast på min fårade kind:
»Här är Vinter, den sista station.»

Nu vår gångare skrider i dröjande mak
Sista backen på resan uppför.
Det må gå, hur det vill, det blir förarens sak,
Om han snabbt eller långsamt mig kör ...

Lika godt, om jag blott hinner fram, är jag nöjd,
Och blir helsad vid målet som vän.
Jag är tröttad af färden, är grånad och böjd,
Och – jag önskar ej vägen igen.

C. O. W.



Den siste Vasaättlingen på Polens thron.

Det fanns en tid, då »parallelerna» inom den sköna
litteraturen utgjorde ett stående och med förkärlek behandladt
thema, och ännu i våra dagar gifvas författare, som,
ehuru ej mer så uttryckligt, skatta åt denna form för fantasiens
verksamhet. Men äfven den fantasilösa häfden företer
likaledes paralleler, som, i olikhet med flertalet af de förra,
kännetecknade af en nära nog fullkomlig öfverensstämmelse de
jämnlöpande lederna emellan, verka nästan förfärande genom
det sken af afsigtlighet, de sålunda erhålla.

Ett af de mest slående och oss tillika närmast liggande
profven på denna historiens parallelism är likheten i öden
mellan de båda krönta afkomlingarna i tredje led af Gustaf
Vasa: Kristina af Sverige och Johan Kasimir den femte af
Polen; en Nemesis, kunde man nästan frestas säga, för hvad
förfäderna, Karl den nionde och Johan den tredje, hvar i
sin stad brutit. Kristinas lefnadssaga är ju en hvar af
våra läsare tämligen bekant; i mindre mån är detta fallet
med Johan Kasimirs, hvars hufvudsakliga drag det derför torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free