Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En arbetarestad i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En arbetarestaci i
Un känner, hvilken roll "det nyttiga» spelar i Nya
verlden. Samhället är för ungt, förhållandena allt
för beroende af tillfälligheter, arbetet för jägtande,
framtiden för osäker, för att det sköna skalle kunna
komma till sin rätt. När en stad växer upp på ett
ställe, der vilkoren för ett idogt lif förefinnas,
så uppgöres en stadsplan, för hvars genomförande
inga terrängförhållanden lägga hinder i vägen: ett
system af rätvinkliga, breda gator med regelbundna
qvar-ter och torg. Innanför denna plan lefver man
och rör sig efter stundens kraf och med det strängt
nödvändiga för ögonen. Alla unga amerikanska städer
hafva syskontycke: de födas, växa till, blifva stora
eller dö bort alldeles på samma sätt.
Början, som är den intressaste att följa, sker
genom ett par blockhus, hvilkas grästorfsbetäckta
oansenlighet knappast höjes af ett enkelt, litet
fönster och en låg dörr. Närmast
arer och torg befinna sig, förfärligt. Washington
är den enda stad inom Unionen, som har rena
gator. Amerikas nya städer äro alla en sammansättning
af barocka motsatser, planlösa midt i sin planmässiga
enformighet, försummade i alla riktningar,
arbetsklädda utan någon söndagsdrägt.
Ett enda undantag från denna regel finnes. Staden
Pdlman (se bilden här nedan), som ligger i närheten
af Chicago, är uppbyggd, icke efter ögonblickets
behof och förmåga eller nybyggarnas skiftande lynnen,
utan efter en bestämd, förut’ noggrannt öfvervägd
plan. Innan någon byggnad här reste sig, förbereddes
terrängen för mottagandet af den nya staden: gator,
torg och parker utstakades och gjordes trafikabla,
kloak-, vatten-, gas- och telegrafledningar utfördes,
träd planterades, med ett ord allt var gjordt till
stadens försköning och nytta, innan ännu en husgrund
var laggd. Men då växte de också, som genom ett
trollslag upp ur jorden,
_ iÄsÄ
ilPPMiÉKp
Fabriksstaden Pullman.
i ordningen följer ett par brädkurar, det vill
säga butiker, med hela lagret i fronten. Kommer så
»Salongen», den oundvikliga öl- och brännvinsstugan,
eller ännu bättre två, försedda med biljard- och
andra spel, en negerbarberare, ett badhus med ett
par kineser, ett methodist- eller baptistkapell,
en miniatyrskola, ett tryckeri med stora plakat på
dörren och ett litet, litet veckoblad, en prokurator,
en doktor ofvanpå en drogbutik, kanske ock en bank,
efter hvars tillkomst husen växa upp som svampar -
och staden är färdig. Ju hastigare en dylik stad
växer upp, desto ursprung-ligare fortfar den att vara,
desto mer försummas allt, hvad den gamla kontinentens
inbyggare kalla skönhet och smak, ja, till och med
sundhet och beqvämlighet. Framför hvarje hus ligger
en afskrädeshög. Gatorna äro otrafikabla, stundom
stoftöknar, stundom moras, och endast på de långs
husen laggda plankorna är det möjligt att praktisera
sig fram. Der kan vara gas, elektrisk belysning,
telegraf och telefon, ja, till och med spårvägar, men
äfven när staden svingat sig upp till ett samhälle
af första klassen, är det tillstånd, hvari gator,
trotto-
stora och små hus, kyrkor och boningar efter en plan,
i harmonisk öfverensstämmelse, en skönhetens och
smakens oas på de stora prärierna. Verkets fullbordan
kräfde ej mer tid än tre år.
Namnet Pullman är äfven i Europa bekant. Det bäres
af en man, som att börja med var en liten snickare
och möbelhandlare i en vrå af staten Newyork. Han kom
på idéen att bygga dessa praktfulla järnvägsvagnar,
försedda med restaurationsafdelningar och eleganta
salonger. Utskrattad för denna idé af de »praktiske»,
spekulerade George M. Pullman några år i Vesterns
minor, återvände likväl sedan till sitt älsklingsbarn
och förstod att genom uthållig energi tvinga alla
banor att använda hans praktiska vagnar, samtidigt
med att hans rastlösa arbetsförmåga förbättrade dem
på allt sätt. Sedan han utvidgat sin affär till
förfärdigande af allt slags »rullande» materiel,
tog den en sådan fart, att han anlade verkstäder i
S:t Louis, Filadelfia, Elmira, Chicago, ja, till och
med i Derby i England och äfven i norra Italien. Å
hans verkstäder i Amerika sysselsättas sjutusen
arbetare. Affärens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
